Diabetes

DRWF firar 25 år av diabetesforskning

Diabetesforskningen har kommit långt när de gäller att förbättra livet för människor som lever med diabetes. DRWF (Diabetes Research Wellness Foundation) har gjort betydande bidrag till att förbättra vår förståelse av diabetes och dess komplikationer.

23 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Nya tekniska framsteg inom glukosövervakning och insulintillförsel har förbättrat hanteringen av diabetes för miljontals människor. Med framtida innovationer som det slutna systemet i horisonten, öcellsforskning och transplantationer som förändrar liv, har framtiden blivit ljusare.

I 25 år har DRWF finansierat prisbelönt forskning, samt blivit en ledande finansiär av öcellsforskning och transplantation. Öcellstransplantation innebär att man extraherar öceller från bukspottkörteln hos en avliden donator och implanterar dem i levern hos någon med typ 1-diabetes. För närvarande är öcellstransplantation endast tillgänglig för personer som lever med typ 1-diabetes som har utvecklat allvarlig hypo-omedvetenhet.

DRWF:s finansierade forskare har också vunnit prestigefyllda priser för sitt arbete. Dr Shivani Misra, mottagaren av ett 3-årigt kliniskt stipendium 2012, vann 2017 IDF Europe Prize för ung forskare för sin MY DIABETES-studie. Studien fokuserade på att klassificera typer av diabetes hos personer med tidig diabetes från olika etniska grupper, för att undersöka om etnicitet har en inverkan på diabetespresentation och typ. Ett av de viktigaste resultaten från studien var upptäckten att genetiska former av diabetes är feldiagnostiserade hos personer från etniska minoritetsgrupper.

En nyligen publicerad DRWF-finansierad studie, ledd av Dr Kashyap Patel, tittade på användbarheten av autoantikroppstestet på öar hos vuxna och ungdomar som misstänks ha typ 1-diabetes. Denna studie resulterade i att National Institute for Healt and Care Exellence (NICE) ändrade riktlinjerna som föreslår att dessa antikroppar testas i alla kliniska fall.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.