Livsmedel

Digital träff om hälsofrämjande måltider

Den 14 november bjuder LSS-nätverket in till en digital träff för att dela erfarenheter kring främjandet av hälsosamma matvanor i LSS-verksamheter.

30 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Livsmedelsverket driver tillsammans ett nätverk öppet för alla som på ett eller annat sätt arbetar med att främja bra måltider och hälsosamma matvanor för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det omfattar elever i särskola och personer som får omsorg från kommunen inom ramen för LSS.

Passa på att ta del av forskningsprojektet Hälsofrämjande måltider inom LSS - Mat med flera mål. Det är ett deltagarstyrt forskningsprojekt som fokuserar på att undersöka hur gemensam matlagning och måltider kan främja upplevelsen av hälsa och välbefinnande hos personer med intellektuell funktionsnedsättning.

I del två av projektet utvecklas en webbaserad utbildning om matlagning tillsammans med personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Nätverket är öppen för alla yrkesgrupper. Här finns bland annat dietister, sjuksköterskor, chefer, forskare, olika typer av pedagoger, konsulenter, kockar, läkare, fysioterapeuter, boendestödjare och studenter.

Efter presentationen öppnas det upp för frågor och samtal.

Anmälan till träffen

Nätverket Mat och måltider i LSS-verksamheter drivs av Livsmedelsverket och Sveriges Kommuner och Regioner. Läs mer om nätverket på Livsmedelsverkets hemsida.

Nätverket Mat och Måltider i LSS-verksamheter

När: 14 november

Tid: 8.30–9.30

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...