Årets dietist – Anna Granström

Dietisternas riksförbund har utsett Anna Granström till Årets dietist. Hon har under mer än 35 år sett till att dietisten och betydelsen av nutritionsbehandling har satts på kartan, inte minst i Region Norrbotten.

15 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Anna Granström har under mer än tre decennier betytt mycket för både patienter och medarbetare på dietistenheten, för dietistens roll och för utvecklingen av nutritionsbehandling i Region Norrbotten. Kollegorna vittnar om den breda nischade kunskap och erfarenhet som hon gärna delar med sig av, i vardagen och genom utbildning för vårdpersonal och patientgrupper.

Tack vare hennes “jädrar anamma”, driv och engagemang för yrkeskåren har dietisterna i norra Sverige genom åren fått en allt tydligare och mer självklar roll. Länsdietistenheten i Region Norrbotten är i dag väletablerad och i framkant, men tidigare i Annas yrkesliv, på 90-talet, var läget ett annat. När hon till slut tröttnade på att dietisterna ständigt blev marginaliserade och ”akterseglade” gick hon en chefsutbildning. Det visade sig vara ett lyckokast och under de följande tio åren var hon enhetschef för länsdietistenheten i Norrbotten.

Anna är en högt uppskattad chef och ledare. Hon beskrivs som närvarande, tydlig, omtänksam, inlyssnande och generös med sin tid. Hon har arbetat fram riktlinjer, verksamhetsplaner, prioriteringsverktyg och rutiner, vilket har underlättat arbetet för kollegorna, och även bidragit till en mer jämlik vård. Medarbetarna vittnar om ett ledarskap där laget sätts före jaget, och där allas åsikter och idéer lyssnas in. Själv menar hon att det är kollegorna som gjort henne till en bra chef.

– I chefsrollen är det särskilt viktigt att vara en god förebild, vara lojal mot verksamheten och se till helhetens bästa istället för att köra sitt eget race. Det är inte en person som gör jobbet, vi har gjort det här tillsammans och utmärkelsen är ett hedersbetyg även för kollegorna, säger Anna.

Hennes kliniska arbete färgas av omättlig nyfikenhet och ett stort engagemang för en evidensbaserad nutritionsbehandling av högsta klass, bland annat inom enteral nutrition. Hon har även varit ledande i diabetesteamet och byggt upp gruppverksamhet för dessa patienter. Sedan 1999, när Sunderby sjukhus invigdes, arbetar Anna där. Hon är särskilt intresserad av pediatrik, och glad över att framöver få möjligheten att fokusera på detta område till 100 procent.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.