Årets dietist – Anna Granström

Dietisternas riksförbund har utsett Anna Granström till Årets dietist. Hon har under mer än 35 år sett till att dietisten och betydelsen av nutritionsbehandling har satts på kartan, inte minst i Region Norrbotten.

15 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Anna Granström har under mer än tre decennier betytt mycket för både patienter och medarbetare på dietistenheten, för dietistens roll och för utvecklingen av nutritionsbehandling i Region Norrbotten. Kollegorna vittnar om den breda nischade kunskap och erfarenhet som hon gärna delar med sig av, i vardagen och genom utbildning för vårdpersonal och patientgrupper.

Tack vare hennes “jädrar anamma”, driv och engagemang för yrkeskåren har dietisterna i norra Sverige genom åren fått en allt tydligare och mer självklar roll. Länsdietistenheten i Region Norrbotten är i dag väletablerad och i framkant, men tidigare i Annas yrkesliv, på 90-talet, var läget ett annat. När hon till slut tröttnade på att dietisterna ständigt blev marginaliserade och ”akterseglade” gick hon en chefsutbildning. Det visade sig vara ett lyckokast och under de följande tio åren var hon enhetschef för länsdietistenheten i Norrbotten.

Anna är en högt uppskattad chef och ledare. Hon beskrivs som närvarande, tydlig, omtänksam, inlyssnande och generös med sin tid. Hon har arbetat fram riktlinjer, verksamhetsplaner, prioriteringsverktyg och rutiner, vilket har underlättat arbetet för kollegorna, och även bidragit till en mer jämlik vård. Medarbetarna vittnar om ett ledarskap där laget sätts före jaget, och där allas åsikter och idéer lyssnas in. Själv menar hon att det är kollegorna som gjort henne till en bra chef.

– I chefsrollen är det särskilt viktigt att vara en god förebild, vara lojal mot verksamheten och se till helhetens bästa istället för att köra sitt eget race. Det är inte en person som gör jobbet, vi har gjort det här tillsammans och utmärkelsen är ett hedersbetyg även för kollegorna, säger Anna.

Hennes kliniska arbete färgas av omättlig nyfikenhet och ett stort engagemang för en evidensbaserad nutritionsbehandling av högsta klass, bland annat inom enteral nutrition. Hon har även varit ledande i diabetesteamet och byggt upp gruppverksamhet för dessa patienter. Sedan 1999, när Sunderby sjukhus invigdes, arbetar Anna där. Hon är särskilt intresserad av pediatrik, och glad över att framöver få möjligheten att fokusera på detta område till 100 procent.

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.