Årets dietist – Anna Granström

Dietisternas riksförbund har utsett Anna Granström till Årets dietist. Hon har under mer än 35 år sett till att dietisten och betydelsen av nutritionsbehandling har satts på kartan, inte minst i Region Norrbotten.

15 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Anna Granström har under mer än tre decennier betytt mycket för både patienter och medarbetare på dietistenheten, för dietistens roll och för utvecklingen av nutritionsbehandling i Region Norrbotten. Kollegorna vittnar om den breda nischade kunskap och erfarenhet som hon gärna delar med sig av, i vardagen och genom utbildning för vårdpersonal och patientgrupper.

Tack vare hennes “jädrar anamma”, driv och engagemang för yrkeskåren har dietisterna i norra Sverige genom åren fått en allt tydligare och mer självklar roll. Länsdietistenheten i Region Norrbotten är i dag väletablerad och i framkant, men tidigare i Annas yrkesliv, på 90-talet, var läget ett annat. När hon till slut tröttnade på att dietisterna ständigt blev marginaliserade och ”akterseglade” gick hon en chefsutbildning. Det visade sig vara ett lyckokast och under de följande tio åren var hon enhetschef för länsdietistenheten i Norrbotten.

Anna är en högt uppskattad chef och ledare. Hon beskrivs som närvarande, tydlig, omtänksam, inlyssnande och generös med sin tid. Hon har arbetat fram riktlinjer, verksamhetsplaner, prioriteringsverktyg och rutiner, vilket har underlättat arbetet för kollegorna, och även bidragit till en mer jämlik vård. Medarbetarna vittnar om ett ledarskap där laget sätts före jaget, och där allas åsikter och idéer lyssnas in. Själv menar hon att det är kollegorna som gjort henne till en bra chef.

– I chefsrollen är det särskilt viktigt att vara en god förebild, vara lojal mot verksamheten och se till helhetens bästa istället för att köra sitt eget race. Det är inte en person som gör jobbet, vi har gjort det här tillsammans och utmärkelsen är ett hedersbetyg även för kollegorna, säger Anna.

Hennes kliniska arbete färgas av omättlig nyfikenhet och ett stort engagemang för en evidensbaserad nutritionsbehandling av högsta klass, bland annat inom enteral nutrition. Hon har även varit ledande i diabetesteamet och byggt upp gruppverksamhet för dessa patienter. Sedan 1999, när Sunderby sjukhus invigdes, arbetar Anna där. Hon är särskilt intresserad av pediatrik, och glad över att framöver få möjligheten att fokusera på detta område till 100 procent.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.