Det brukar sägas att magen är vår andra hjärna. Det vi äter påverkar hur vi mår och det är viktigt att sova, äta och träna för att må bra. 

– Maten gör oss piggare, gladare, vi får bättre energinivåer, sover bättre och sänker risken för depression och tvångstankar. Listan är lång på vad du tjänar på att äta bra, säger Elin Palsdottir Stenberg. 

Elin är en av fem dietister inom Psykiatrin Halland, och den enda inom heldygnsvården. I sitt arbete träffar hon ett brett spektrum av patienter, från människor med psykossjukdomar och missbruk till depressioner och de som har dömts av domstol till psykiatrisk vård i stället för fängelse. 

De patienter som vårdas inom heldygnsvården kan, utöver sina psykiska sjukdomar, lida av olika fysiska besvär som kräver viss kost. Men det som Elin främst jobbar med är fetma och undernäring. 

– Det här är en patientgrupp som är komplex och annorlunda. Under utbildningen pratade vi nästan ingenting om psykiatrin och våra patienter. Vi fick lära oss vad man ska äta, men fick inga redskap för hur man får patienter som inte vill äta att äta, säger Elin.

Kosten spelar en central roll

Att arbetet skulle innebära vissa utmaningar var hon inställd på redan när hon fick jobbet. 

– Jag visste att det skulle vara svårt. Om det är svårt för en vanlig person utan psykiska problem att följa kostråd, hur tror du då det är för en person som lider av psykisk ohälsa? 

Kosten spelar en central roll för vår hälsa. En dålig kost, tillsammans med andra faktorer som stress och brist på motion och sömn, kan bidra till psykisk ohälsa. 

– Men det är viktigt att komma ihåg att även om kosten är en viktig del av vårt välmående är den bara en av flera faktorer som påverkar vår mentala hälsa. Genetik, livserfarenheter och sociala miljöer är också avgörande, säger Elin. 

Hon har ägnat en hel del tid åt utvecklingsarbete. Bland annat har hon varit med och tagit fram en rutin för att upptäcka patienter som lider av undernäring.

– Det handlar om att fånga upp patienten tidigt så hen får rätt behandling i tid för att bromsa viktnedgången. Undernäring räknas som en vårdskada och ger ökad risk för komplikationer, längre vårdtider, sämre svar på övrig medicinsk behandling, ökad risk för återinläggning och negativ påverkan på livskvalitet. 

Infört årshjul med fokus på kost

Dessutom har hon infört ett årshjul på rättspsykiatrin för att sätta ljus på kosten och dess roll för den psykiska hälsan. Varje månad har ett specifikt tema kring mat och utifrån detta anordnas sedan olika aktiviteter. Det finns även en receptbok som regelbundet fylls på. 

– Personalen säger att de pratar mer om mat nu, att det blivit mer relevant med kost, säger Elin. 

En stor del av arbetet handlar just om att sprida hur viktigt det är med kosten och att den kan hjälpa patienten med tillfrisknandet.

– Många här har en diagnos. Maten hjälper dem inte att bli av med den, men kosten gör att det fysiska måendet blir bättre.

Och just att få möjlighet att få se hur patienterna blir bättre är något av det Elin gillar bäst med sitt arbete. 

– Det är helt fantastiskt att se hur bra människor kan bli. Jag tycker verkligen att det är roligt med kontakten och relationerna med patienterna.