Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Elin hjälper patienter på psykiatrin

Dietisten Elin Palsdottir Stenberg hjälper patienter inom psykiatrin att må bättre – med hjälp av mat. – Det är bevisat att mat och lycka hör ihop. Man kan ibland tro att man är deprimerad fast man egentligen har näringsbrist.

23 september, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Porträtt av Elin
Foto: Johanna Josephsson

Det brukar sägas att magen är vår andra hjärna. Det vi äter påverkar hur vi mår och det är viktigt att sova, äta och träna för att må bra. 

– Maten gör oss piggare, gladare, vi får bättre energinivåer, sover bättre och sänker risken för depression och tvångstankar. Listan är lång på vad du tjänar på att äta bra, säger Elin Palsdottir Stenberg. 

Elin är en av fem dietister inom Psykiatrin Halland, och den enda inom heldygnsvården. I sitt arbete träffar hon ett brett spektrum av patienter, från människor med psykossjukdomar och missbruk till depressioner och de som har dömts av domstol till psykiatrisk vård i stället för fängelse. 

De patienter som vårdas inom heldygnsvården kan, utöver sina psykiska sjukdomar, lida av olika fysiska besvär som kräver viss kost. Men det som Elin främst jobbar med är fetma och undernäring. 

– Det här är en patientgrupp som är komplex och annorlunda. Under utbildningen pratade vi nästan ingenting om psykiatrin och våra patienter. Vi fick lära oss vad man ska äta, men fick inga redskap för hur man får patienter som inte vill äta att äta, säger Elin.

Kosten spelar en central roll

Att arbetet skulle innebära vissa utmaningar var hon inställd på redan när hon fick jobbet. 

– Jag visste att det skulle vara svårt. Om det är svårt för en vanlig person utan psykiska problem att följa kostråd, hur tror du då det är för en person som lider av psykisk ohälsa? 

Kosten spelar en central roll för vår hälsa. En dålig kost, tillsammans med andra faktorer som stress och brist på motion och sömn, kan bidra till psykisk ohälsa. 

– Men det är viktigt att komma ihåg att även om kosten är en viktig del av vårt välmående är den bara en av flera faktorer som påverkar vår mentala hälsa. Genetik, livserfarenheter och sociala miljöer är också avgörande, säger Elin. 

Hon har ägnat en hel del tid åt utvecklingsarbete. Bland annat har hon varit med och tagit fram en rutin för att upptäcka patienter som lider av undernäring.

– Det handlar om att fånga upp patienten tidigt så hen får rätt behandling i tid för att bromsa viktnedgången. Undernäring räknas som en vårdskada och ger ökad risk för komplikationer, längre vårdtider, sämre svar på övrig medicinsk behandling, ökad risk för återinläggning och negativ påverkan på livskvalitet. 

Infört årshjul med fokus på kost

Dessutom har hon infört ett årshjul på rättspsykiatrin för att sätta ljus på kosten och dess roll för den psykiska hälsan. Varje månad har ett specifikt tema kring mat och utifrån detta anordnas sedan olika aktiviteter. Det finns även en receptbok som regelbundet fylls på. 

– Personalen säger att de pratar mer om mat nu, att det blivit mer relevant med kost, säger Elin. 

En stor del av arbetet handlar just om att sprida hur viktigt det är med kosten och att den kan hjälpa patienten med tillfrisknandet.

– Många här har en diagnos. Maten hjälper dem inte att bli av med den, men kosten gör att det fysiska måendet blir bättre.

Och just att få möjlighet att få se hur patienterna blir bättre är något av det Elin gillar bäst med sitt arbete. 

– Det är helt fantastiskt att se hur bra människor kan bli. Jag tycker verkligen att det är roligt med kontakten och relationerna med patienterna. 



Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 Uppdaterades 24 juni, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

  1. Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
  2. Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
  3. Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
  4. Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
  5. Ge individanpassade biståndsbeslut.
  6. Öka samverkan mellan kommun och region.
  7. Erbjud anpassat måltidsstöd.
  8. Utbilda personal om matens betydelse.
  9. Främja hälsosamma levnadsvanor.
  10. Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.


Dela artikeln

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 Uppdaterades 24 juni, 2026 2 minuters läsning
IMG_1946
Pressbild

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.