Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Elin hjälper patienter på psykiatrin

Dietisten Elin Palsdottir Stenberg hjälper patienter inom psykiatrin att må bättre – med hjälp av mat. – Det är bevisat att mat och lycka hör ihop. Man kan ibland tro att man är deprimerad fast man egentligen har näringsbrist.

23 september, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Porträtt av Elin
Foto: Johanna Josephsson

Det brukar sägas att magen är vår andra hjärna. Det vi äter påverkar hur vi mår och det är viktigt att sova, äta och träna för att må bra. 

– Maten gör oss piggare, gladare, vi får bättre energinivåer, sover bättre och sänker risken för depression och tvångstankar. Listan är lång på vad du tjänar på att äta bra, säger Elin Palsdottir Stenberg. 

Elin är en av fem dietister inom Psykiatrin Halland, och den enda inom heldygnsvården. I sitt arbete träffar hon ett brett spektrum av patienter, från människor med psykossjukdomar och missbruk till depressioner och de som har dömts av domstol till psykiatrisk vård i stället för fängelse. 

De patienter som vårdas inom heldygnsvården kan, utöver sina psykiska sjukdomar, lida av olika fysiska besvär som kräver viss kost. Men det som Elin främst jobbar med är fetma och undernäring. 

– Det här är en patientgrupp som är komplex och annorlunda. Under utbildningen pratade vi nästan ingenting om psykiatrin och våra patienter. Vi fick lära oss vad man ska äta, men fick inga redskap för hur man får patienter som inte vill äta att äta, säger Elin.

Kosten spelar en central roll

Att arbetet skulle innebära vissa utmaningar var hon inställd på redan när hon fick jobbet. 

– Jag visste att det skulle vara svårt. Om det är svårt för en vanlig person utan psykiska problem att följa kostråd, hur tror du då det är för en person som lider av psykisk ohälsa? 

Kosten spelar en central roll för vår hälsa. En dålig kost, tillsammans med andra faktorer som stress och brist på motion och sömn, kan bidra till psykisk ohälsa. 

– Men det är viktigt att komma ihåg att även om kosten är en viktig del av vårt välmående är den bara en av flera faktorer som påverkar vår mentala hälsa. Genetik, livserfarenheter och sociala miljöer är också avgörande, säger Elin. 

Hon har ägnat en hel del tid åt utvecklingsarbete. Bland annat har hon varit med och tagit fram en rutin för att upptäcka patienter som lider av undernäring.

– Det handlar om att fånga upp patienten tidigt så hen får rätt behandling i tid för att bromsa viktnedgången. Undernäring räknas som en vårdskada och ger ökad risk för komplikationer, längre vårdtider, sämre svar på övrig medicinsk behandling, ökad risk för återinläggning och negativ påverkan på livskvalitet. 

Infört årshjul med fokus på kost

Dessutom har hon infört ett årshjul på rättspsykiatrin för att sätta ljus på kosten och dess roll för den psykiska hälsan. Varje månad har ett specifikt tema kring mat och utifrån detta anordnas sedan olika aktiviteter. Det finns även en receptbok som regelbundet fylls på. 

– Personalen säger att de pratar mer om mat nu, att det blivit mer relevant med kost, säger Elin. 

En stor del av arbetet handlar just om att sprida hur viktigt det är med kosten och att den kan hjälpa patienten med tillfrisknandet.

– Många här har en diagnos. Maten hjälper dem inte att bli av med den, men kosten gör att det fysiska måendet blir bättre.

Och just att få möjlighet att få se hur patienterna blir bättre är något av det Elin gillar bäst med sitt arbete. 

– Det är helt fantastiskt att se hur bra människor kan bli. Jag tycker verkligen att det är roligt med kontakten och relationerna med patienterna. 



Verktyg

Kan AI ge säkra kostråd vid celiaki?

AI-chattbottar kan svara bra på grundläggande frågor om celiaki, men är mindre tillförlitliga när det gäller praktiska kostråd. Det visar en italiensk studie som granskat AI:s förmåga att ge patientinformation om sjukdomen.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 Uppdaterades 13 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock
AdobeStock

I studien fick ChatGPT-4, Claude 3.7 och Gemini 2.0 svara på 20 frågor om bland annat diagnos, glutenfri kost, nutrition och livet med celiaki. Svaren bedömdes av fyra gastroenterologer och två dietister. 

Bäst klarade chatbotarna grundläggande frågor, som vad celiaki är. Sämre gick det bland annat när de fick svara på hur personer med celiaki kan undvika kontaminering med gluten i köket. Även frågor om riskerna med att inte följa en strikt glutenfri kost gav problematiska svar.

Gemini 2.0 fick högst betyg för vetenskaplig korrekthet och tydlighet. Samtidigt förekom felaktig information i 13–24 procent av bedömningarna, beroende på modell. Skillnaderna mellan modellerna när det gällde förekomsten av felaktig information var dock inte statistiskt signifikanta. 

Forskarna konstaterar att AI kan ha potential som stöd för patientinformation, men att modellerna ännu inte är tillräckligt tillförlitliga för att användas utan granskning av hälso- och sjukvårdspersonal.

Läs mer: Efficacy of Large Language Models in Providing Evidence-Based Patient Education for Celiac Disease: A Comparative Analysis



Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

IMG_3189
Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 Uppdaterades 10 augusti, 2026 3 minuters läsning
img-3189_720_0_1_thumb-red
Sara Bussqvist.

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.