Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Elin hjälper patienter på psykiatrin

Dietisten Elin Palsdottir Stenberg hjälper patienter inom psykiatrin att må bättre – med hjälp av mat. – Det är bevisat att mat och lycka hör ihop. Man kan ibland tro att man är deprimerad fast man egentligen har näringsbrist.

23 september, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Porträtt av Elin
Foto: Johanna Josephsson

Det brukar sägas att magen är vår andra hjärna. Det vi äter påverkar hur vi mår och det är viktigt att sova, äta och träna för att må bra. 

– Maten gör oss piggare, gladare, vi får bättre energinivåer, sover bättre och sänker risken för depression och tvångstankar. Listan är lång på vad du tjänar på att äta bra, säger Elin Palsdottir Stenberg. 

Elin är en av fem dietister inom Psykiatrin Halland, och den enda inom heldygnsvården. I sitt arbete träffar hon ett brett spektrum av patienter, från människor med psykossjukdomar och missbruk till depressioner och de som har dömts av domstol till psykiatrisk vård i stället för fängelse. 

De patienter som vårdas inom heldygnsvården kan, utöver sina psykiska sjukdomar, lida av olika fysiska besvär som kräver viss kost. Men det som Elin främst jobbar med är fetma och undernäring. 

– Det här är en patientgrupp som är komplex och annorlunda. Under utbildningen pratade vi nästan ingenting om psykiatrin och våra patienter. Vi fick lära oss vad man ska äta, men fick inga redskap för hur man får patienter som inte vill äta att äta, säger Elin.

Kosten spelar en central roll

Att arbetet skulle innebära vissa utmaningar var hon inställd på redan när hon fick jobbet. 

– Jag visste att det skulle vara svårt. Om det är svårt för en vanlig person utan psykiska problem att följa kostråd, hur tror du då det är för en person som lider av psykisk ohälsa? 

Kosten spelar en central roll för vår hälsa. En dålig kost, tillsammans med andra faktorer som stress och brist på motion och sömn, kan bidra till psykisk ohälsa. 

– Men det är viktigt att komma ihåg att även om kosten är en viktig del av vårt välmående är den bara en av flera faktorer som påverkar vår mentala hälsa. Genetik, livserfarenheter och sociala miljöer är också avgörande, säger Elin. 

Hon har ägnat en hel del tid åt utvecklingsarbete. Bland annat har hon varit med och tagit fram en rutin för att upptäcka patienter som lider av undernäring.

– Det handlar om att fånga upp patienten tidigt så hen får rätt behandling i tid för att bromsa viktnedgången. Undernäring räknas som en vårdskada och ger ökad risk för komplikationer, längre vårdtider, sämre svar på övrig medicinsk behandling, ökad risk för återinläggning och negativ påverkan på livskvalitet. 

Infört årshjul med fokus på kost

Dessutom har hon infört ett årshjul på rättspsykiatrin för att sätta ljus på kosten och dess roll för den psykiska hälsan. Varje månad har ett specifikt tema kring mat och utifrån detta anordnas sedan olika aktiviteter. Det finns även en receptbok som regelbundet fylls på. 

– Personalen säger att de pratar mer om mat nu, att det blivit mer relevant med kost, säger Elin. 

En stor del av arbetet handlar just om att sprida hur viktigt det är med kosten och att den kan hjälpa patienten med tillfrisknandet.

– Många här har en diagnos. Maten hjälper dem inte att bli av med den, men kosten gör att det fysiska måendet blir bättre.

Och just att få möjlighet att få se hur patienterna blir bättre är något av det Elin gillar bäst med sitt arbete. 

– Det är helt fantastiskt att se hur bra människor kan bli. Jag tycker verkligen att det är roligt med kontakten och relationerna med patienterna. 



Obesitas

GLP-1-behandling kan dölja nutritionsproblem

Kraftig aptitminskning och lägre energiintag vid behandling med GLP-1-läkemedel kan öka risken för otillräckligt intag av protein och mikronäringsämnen. En ny översikt uppmärksammar risken för ”dold undernäring” och efterlyser större fokus på nutrition under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 7 september, 2026 3 minuters läsning
GLP-1
Adobe.stock

GLP-1-receptoragonister och kombinerade GIP/GLP-1-läkemedel har förändrat behandlingen av obesitas och kan ge en betydande och långvarig viktnedgång. Men den snabba utvecklingen har samtidigt väckt nya frågor om vad som händer med patienternas näringsintag när aptiten och mängden mat minskar kraftigt.

I en ny narrativ översikt, publicerad i tidskriften Nutrients, sammanfattar forskare kunskapsläget kring mikronäringsstatus, proteinintag och förändringar i fettfri massa vid behandling med GLP-1-baserade läkemedel.

Forskarna pekar på risken för vad de beskriver som ”hidden malnutrition” – nutritionsproblem som kan vara svåra att upptäcka när behandlingen samtidigt ger den eftersträvade viktnedgången.

Mindre mat ställer högre krav på kvaliteten 

GLP-1-läkemedlens effekt bygger bland annat på minskad aptit, ökad mättnad och ett lägre spontant energiintag. Gastrointestinala biverkningar som illamående och kräkningar kan hos vissa patienter minska intaget ytterligare.

Det innebär att patienten behöver få i sig tillräckligt med protein, vitaminer och mineraler genom en betydligt mindre mängd mat än tidigare.

Samtidigt kan personer med obesitas ha otillräcklig mikronäringsstatus redan innan läkemedelsbehandlingen påbörjas. Ett minskat och ensidigt matintag under behandlingen kan därför enligt forskarna förstärka befintliga problem eller skapa nya.

Bland de näringsämnen som diskuteras finns bland annat järn, vitamin B12, folat och vitamin D. Kunskapsläget är dock fortfarande begränsat och det saknas långtidsstudier som visar hur vanligt det är att patienter utvecklar kliniskt betydelsefulla näringsbrister under GLP-1-behandling.

Muskelmassa behöver uppmärksammas 

Även förändringar i kroppssammansättningen är en viktig fråga. Den största delen av viktminskningen vid GLP-1-behandling utgörs av fettmassa, men studier visar att även fettfri massa minskar.

Förlust av fettfri massa är inte unik för läkemedelsbehandling utan förekommer även vid annan större viktnedgång. Forskarna framhåller ändå att muskelmassa och muskelfunktion behöver uppmärksammas, framför allt hos personer som redan före behandlingen har liten muskelreserv eller ökad risk för sarkopeni.

Äldre personer och patienter med andra sjukdomar eller lågt proteinintag kan vara särskilt sårbara.

Tillräckligt proteinintag och fysisk aktivitet, framför allt styrketräning, lyfts därför som viktiga delar av behandlingen för att bidra till att bevara muskelmassa och funktion under viktnedgången.

Efterlyser strukturerad nutritionsuppföljning

Forskarna menar att nutritionsperspektivet behöver integreras tydligare i behandlingen med GLP-1-läkemedel. Uppföljningen bör inte enbart handla om kroppsvikt och läkemedlets biverkningar utan även om vad och hur mycket patienten faktiskt äter.

Det kan bland annat innebära bedömning av kostens kvalitet och proteinintag samt, för patienter med ökad risk, uppföljning av mikronäringsstatus och kroppssammansättning.

Samtidigt betonar forskarna att kunskapsluckorna fortfarande är stora. Det behövs fler prospektiva långtidsstudier för att avgöra hur vanligt det är med nutritionsbrister och kliniskt betydelsefull muskelförlust och vilka patienter som löper störst risk.

Den ökande användningen av GLP-1-baserade läkemedel gör enligt forskarna att nutritionsbedömning behöver bli en tydligare del av obesitasbehandlingen – så att en framgångsrik viktnedgång inte sker på bekostnad av patientens nutritionsstatus.

Källa: Sorić T. et al. Hidden Malnutrition in the GLP-1 Era: Micronutrient Status, Protein Adequacy, and Lean Mass as Emerging Nutritional Considerations—A Narrative Review. Nutrients, 2026; 18(17):2757.

Missa inte nästa nummer av Dietisten!

I nästa nummer av Dietisten fördjupar vi oss i nya trender inom obesitasbehandling – från GLP-1 och nutrition till nya behandlingsstrategier och dietistens roll när obesitasvården förändras.

Vill du läsa mer? Som prenumerant får du tillgång till Dietistens digitala innehåll och tidningen.


Dela artikeln

Forskning

Nytt verktyg visar matens målkonflikter

Klimat, biologisk mångfald, djurvälfärd och antibiotikaanvändning – vad händer när vi förändrar det vi äter? Ett nytt verktyg från Sveriges lantbruksuniversitet ska ge en bredare bild av matens hållbarhet och synliggöra när en förbättring på ett område leder till en försämring på ett annat.

Dietisten
Redaktionen 4 september, 2026 2 minuters läsning
SAFAD
SAFAD ger en bredare bild av matens hållbarhet, Stock.adobe

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har utvecklat det digitala verktyget SAFAD, Sustainability Assessment of Foods And Diets. Det kan användas för att bedöma hållbarheten hos enskilda livsmedel, måltider och hela kostmönster.

Till skillnad från många jämförelser som framför allt fokuserar på klimatavtryck väger SAFAD samman tio olika indikatorer. Åtta handlar om miljöpåverkan, medan två mäter djurvälfärd respektive antibiotikaanvändning inom djurhållningen.

Verktyget bygger på miljödata för omkring 150 råvaror från länder som exporterar livsmedel till nio EU-länder, däribland Sverige. Utifrån dessa data går det att beräkna miljöpåverkan för omkring 1 800 livsmedel och maträtter.

Ett byte är inte alltid bättre 

Ett syfte är att tydliggöra de målkonflikter som kan uppstå när kosten förändras. SLU-forskarna visar exempelvis att om hälften av nötköttet i den svenska genomsnittskosten ersätts med kyckling minskar klimatavtrycket med 12 procent. Samtidigt ökar den beräknade förlusten av djurvälfärd med 30 procent.

Att halvera konsumenternas matsvinn ger däremot minskad påverkan med omkring 5–6 procent för nästan samtliga indikatorer, utan några uppenbara negativa konsekvenser.

Ett annat scenario handlar om ökad svensk livsmedelsproduktion. Om Sverige producerade mer av det som redan odlas här skulle klimatpåverkan enligt beräkningarna minska med 5 procent och påverkan på biologisk mångfald med 27 procent. Samtidigt skulle markanvändningen öka med omkring 9 procent.

Används av Livsmedelverket 

SAFAD används redan i praktiken. Livsmedelsverket har bland annat använt verktyget för att bedöma hållbarheten i tonåringars och förskolebarns kost.

Forskarna betonar samtidigt att verktyget inte ska ses som ett facit. Det finns osäkerheter i både data och metoder, och alla konsekvenser av större förändringar i befolkningens matvanor går inte att fånga.

Tanken är i stället att ge en mer nyanserad bild av vad hållbar kost innebär – och göra det möjligt att väga olika miljö- och hållbarhetsaspekter mot varandra.

Utforska SAFAD här.

SAFAD har utvecklats inom det EU-finansierade projektet Plan’eat och forskningsprogrammet Mistra Food Futures.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.