Forskning

Han drivs av att överbrygga kunskapsluckan

Dietist och forskare Erik Hulander arbetar på Klinisk nutritionsmottagning vid
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och på avdelning för Reumatologi och Inflammations-forskning inom forskargruppen SPARG – Spondylo Arthritis Research Group. Gruppen leds av Helena Forsblad d’Elia, professor i reumatologi, och där deltar både statistiker och ett flertal specialistläkare i reumatologi.

31 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Erik hulander disputerade år 2022 vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition på Göteborgs universitet med fokus på kostens påverkan på hälsoutfall vid reumatoid artrit (RA). I sin avhandling beskrev han effekten på inflammationsmarkörer och riskfaktorer för hjärt-kärlsjuklighet hos vikt-stabila patienter med RA under en randomiserad kontrollerad kostintervention.

Vad driver dig?

– Jag har drivits av nyfikenhet och önskan att reda ut frågor där patienter eller anhöriga har hopp om effekt från kosten, men där det saknas dokumentation om så är fallet eller ej, alltså underutforskade frågeställningar.

– Efter dietistexamen ville jag lära mig mer och sökte mig därför till Oslo universitet, först som utbytesstudent och sedermera blev jag antagen till deras utbildning, med inriktning mot nutritionsbiologi och klinisk nutrition. Under min tid på universitetet i Oslo var det mycket fokus på nutritionsforskning och inflammation, och det var egentligen då jag fick ett djupare intresse för inflammationens betydelse både för friska och vid olika sjukdomar.

Under tiden i Norge arbetade Erik dels med att starta en klinisk RCT-studie där effekten av dietistkontakt på självrapporterade hälso-utfall undersöktes hos patienter i risk för undernäring. Som masterarbete tog han sedan hand om interna analyser i en RCT-studie där effekten av specifika livsmedel och kosttillskott på biomarkörer för cancertillväxt och inflammation hos patienter med prostatacancer testades.

Erik Hulander säger att han upplever att intresset för kost överlag är stort hos patienter med reumatiska sjukdomar. Många funderar på om de kan äta sig till en bättre hälsa och vad de i så fall ska välja för mat, eller om de bör undvika något.

– Det kändes viktigt att doktorera på, och reda ut en liten pusselbit, av nutritionens betydelse på biologiska hälsoutfall på personer med reumatoid artrit. I avhandlingen beskrivs två RCT-studier, en tioveckors interventionsstudie där en interventionskost jämförs mot en aktiv kontrollkost, och en måltidsstudie där effekten av rött kött – som många patienter upplever att de reagerar på – undersöks.

Vad betyder detta för patienter och för den kliniska behandlingen?

–Eftersom denna senaste artikel beskriver en tvärsnittsstudie kan vi inte avgöra om kostintaget påverkar sjukdomens förlopp, eller om det endast är faktorer relaterade till sjukdomen som leder till ett sämre kostintag. Vi bör komma ihåg att dessa preliminära resultat kommer från patienter i norra Sverige inom en viss ålderskategori, och alltså måste valideras i andra regioner och åldersgrupper. Men de preliminära resultaten antyder att patientgruppen kan ha ökad risk för näringsbrister. Om fler undersökningar kan påvisa samma samband kan det vara på sin plats att utveckla vården och inkorporera nutritionsbehandling i högre grad till dessa patienter.

Den tidigare RCT-studien på personer med reumatoid artrit som ingick i min doktorsavhandling antydde att kostintaget påverkade utfall så som blodlipider och vissa inflammationsmarkörer. Men om liknande resultat skulle fås av en snarlik intervention i denna patientgrupp vet vi inte, mig veterligen har ingen testat detta i en RCT på patienter med AS. x

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.