Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Han drivs av att överbrygga kunskapsluckan

Dietist och forskare Erik Hulander arbetar på Klinisk nutritionsmottagning vid
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och på avdelning för Reumatologi och Inflammations-forskning inom forskargruppen SPARG – Spondylo Arthritis Research Group. Gruppen leds av Helena Forsblad d’Elia, professor i reumatologi, och där deltar både statistiker och ett flertal specialistläkare i reumatologi. 

31 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Erik hulander disputerade år 2022 vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition på Göteborgs universitet med fokus på kostens påverkan på hälsoutfall vid reumatoid artrit (RA). I sin avhandling beskrev han effekten på inflammationsmarkörer och riskfaktorer för hjärt-kärlsjuklighet hos vikt-stabila patienter med RA under en randomiserad kontrollerad kostintervention.

 Vad driver dig?  

– Jag har drivits av nyfikenhet och önskan att reda ut frågor där patienter eller anhöriga har hopp om effekt från kosten, men där det saknas dokumentation om så är fallet eller ej, alltså underutforskade frågeställningar. 

– Efter dietistexamen ville jag lära mig mer och sökte mig därför till Oslo universitet, först som utbytesstudent och sedermera blev jag antagen till deras utbildning, med inriktning mot nutritionsbiologi och klinisk nutrition. Under min tid på universitetet i Oslo var det mycket fokus på nutritionsforskning och inflammation, och det var egentligen då jag fick ett djupare intresse för inflammationens betydelse både för friska och vid olika sjukdomar. 

Under tiden i Norge arbetade Erik dels med att starta en klinisk RCT-studie där effekten av dietistkontakt på självrapporterade hälso-utfall undersöktes hos patienter i risk för undernäring. Som masterarbete tog han sedan hand om interna analyser i en RCT-studie där effekten av specifika livsmedel och kosttillskott på biomarkörer för cancertillväxt och inflammation hos patienter med prostatacancer testades.

Erik Hulander säger att han upplever att intresset för kost överlag är stort hos patienter med reumatiska sjukdomar. Många funderar på om de kan äta sig till en bättre hälsa och vad de i så fall ska välja för mat, eller om de bör undvika något.

– Det kändes viktigt att doktorera på, och reda ut en liten pusselbit, av nutritionens betydelse på biologiska hälsoutfall på personer med reumatoid artrit. I avhandlingen beskrivs två RCT-studier, en tioveckors interventionsstudie där en interventionskost jämförs mot en aktiv kontrollkost, och en måltidsstudie där effekten av rött kött – som många patienter upplever att de reagerar på – undersöks.

Vad betyder detta för patienter och för den kliniska behandlingen?

–Eftersom denna senaste artikel beskriver en tvärsnittsstudie kan vi inte avgöra om kostintaget påverkar sjukdomens förlopp, eller om det endast är faktorer relaterade till sjukdomen som leder till ett sämre kostintag. Vi bör komma ihåg att dessa preliminära resultat kommer från patienter i norra Sverige inom en viss ålderskategori, och alltså måste valideras i andra regioner och åldersgrupper. Men de preliminära resultaten antyder att patientgruppen kan ha ökad risk för näringsbrister. Om fler undersökningar kan påvisa samma samband kan det vara på sin plats att utveckla vården och inkorporera nutritionsbehandling i högre grad till dessa patienter. 

Den tidigare RCT-studien på personer med reumatoid artrit som ingick i min doktorsavhandling antydde att kostintaget påverkade utfall så som blodlipider och vissa inflammationsmarkörer. Men om liknande resultat skulle fås av en snarlik intervention i denna patientgrupp vet vi inte, mig veterligen har ingen testat detta i en RCT på patienter med AS. x


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.