Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Dietist i dagligvaruhandeln

Dietistutbildningen är till största del kliniskt inriktad med fokus på viktigt nutritionsarbete inom vården. Men i slutändan arbetar inte alla dietister kliniskt. Dietisten har mött Anneli, Helena, Mia och Paula, fyra dietister inom dagligvaruhandeln som alla betonar nyttan med samarbete, både inom och utanför branschen. 

Maria Masoomi 12 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 5 minuters läsning
"Det är värdefullt att kunna bolla med varandra."

”Kan jag ringa tillbaka?”. Paula Frösell, Senior Brand Manager ansvarig för hälsa på ICA Sverige, är lägligt nog på väg in i ett möte med dietistkollegorna i branschen; Anneli Bylund (Coop), Helena Björck (Axfood) och Mia Brodén Borgvall (Lidl) när Dietisten ringer för att fråga om en intervju. Senare under dagen berättar hon att de möts med jämna mellanrum för att diskutera frågor som är gemensamma och där det finns en poäng med att samarbeta. ICA, Coop, Axfood och Lidl ingår i branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel och i Mat- och hälsorådet träffas de som organisationsrepresentanter för att diskutera branschgemensamma åtaganden, remisser och mycket annat.

En solig vinterdag någon vecka senare ses vi alla fem i ett ljust rum på Svensk Dagligvaruhandels kontor mitt i centrala Stockholm. Stämningen är lättsam och det märks att det här gänget känner varandra väl.

– Som dietist är man ofta ganska ensam i sin roll så det är värdefullt att kunna bolla olika frågor. Som när vi nyligen gav Livsmedelsverket våra gemensamma inspel på nya NNR som snart lanseras, precis som vi gjorde när förslaget på de nya nyckelshålskriterierna skickades på remiss, berättar Helena Björck, dietist och kvalitetssäkrare på Axfood.

Anneli Bylund är Senior hållbarhetsstrateg på Coop och har liksom Helena varit med i Mat- och hälsorådet länge. Hon har under årens lopp stött på en rad olika frågor och sett diettrender komma och gå.

– När energidryckerna blev heta bland ung­domar så ville vi ta ansvar. Inte genom att sluta sälja dem, för efterfrågan finns och den behöver vi möta, utan genom att sätta gränser. Vi införde en branschöverenskommelse om åldersgräns på 15 år vid försäljning av energidryck. Det är i frågor som dessa som vi blir starkast tillsammans för det är först när vi gör det här allihop som det får verkan. I ett enskilt bolag skulle effekten inte bli lika kraftig, berättar hon. 

– Exakt! Det blir starkt när vi gör saker ihop. Men vi kan ändå inte dela allt, vi är trots allt konkurrenter. Jag tycker det finns en tydlig men outtalad respekt och gräns för vad vi delar och inte med varandra. Att diskutera lagstiftning och märkningar, hur man kan hantera aktuella samhällsdiskussioner eller forskningsrapporter kring mat och hälsa är givande att ta upp i vår konstellation. Då kan vi dra nytta av varandras erfarenheter, kunskap och syn på frågan, tycker Mia, kvalitetschef på Lidl.

Jag tycker det finns en tydlig men outtalad respekt och gräns för vad vi delar och inte med varandra.

Ohälsotalen ökar

De kommer in på ett samtal om vilken roll branschen har för folkhälsan. Dessvärre ökar flera ohälsotal. Maten har stor påverkan på risken att utveckla sjukdom och enligt Riskmaten äter långt ifrån alla enligt kostråden. Det finns mycket att jobba med och det är i det preventiva arbetet som dagligvaruaktörerna ser sin största potential att göra skillnad. Nyligen har de, på uppdrag av Livsmedelverket och Folkhälsomyndigheten med utgångspunkt i ett regeringsuppdrag som handlar om att främja goda levnadsvanor, enats om att arbeta gemensamt för ökad frukt- och grönsakskonsumtion och att guida kunderna till hälsosammare livsmedelsval genom Nyckelhålet. En gemensam strävan, men det exakta uttaget mot kund håller företagen för sig själva och gör unikt.

Det preventiva hälsoarbetet inom dagligvaruhandeln handlar om att främja goda matvanor. Dietisterna ler vid frågan om hur de ställer sig till att det också säljs godis, chips och läsk i deras butiker. 

– Om du visste hur ofta vi får den frågan! Varför slutar ni inte bara sälja chips och godis? Svaret är att våra kunder efterfrågar utrymmesmat. Om ICA skulle sluta sälja det så skulle kunderna köpa det hos våra konkurrenter och skulle vi alla fyra sluta sälja det så skulle försäljningen förflyttas till andra aktörer i vår bransch. Vi löser inte problemet så. I stället vill vi inspirera till de hälsosammare valen, berättar Paula.

– Precis, inga pekpinnar, fyller Anneli i. Vi förbjuder ingen att äta utrymmesmat, för det kan ingå i en i övrigt sund kost och skapa guldkant i livet. Problemet är att många inte får till en hälsosam kost i vardagen, de äter exempelvis för lite frukt och grönt, fisk och fullkorn. Lyckas vi få människor att äta mer av det hälsosamma så äter de kanske mindre av det ohälsosamma. 

– Det som de företag vi fyra representerar gemensamt är en stor kraft när det gäller att kommunicera. Vi kan, om vi vill, verkligen påverka människor, säger Mia.

Branschöverskridande samarbeten

Helena berättar vidare att samarbetet gärna får sträcka sig utanför den egna branschen. Alla företagen har egna samarbeten, med alltifrån forskningsvärlden till organisationer. Axfood har nyligen efterträtt ICA som samarbetspartner till Generation Pep, Coop har deltagit i en studie av GIH om hjärnhälsa i skolan medan Lidl stöttar Barncancerfonden, för att nämna en bråkdel av vad de engagerar sig i.

– Det finns något oerhört fruktbart och spännande i branschöverskridande samarbeten. ICA deltar i en forskningsstudie i Region Halland där vår Matkasse testas som en del i nutritionsbehandlingen av barn med fetma, berättar Paula.

– Verkligen, säger Helena, den försämrade folkhälsan kan inte lösas av bara en del av samhället, som vården exempelvis. Vi behöver se till att det är ett åtagande som ligger på många. 

– Vi som har kunskapen, oavsett funktion i samhället, måste hjälpas åt på olika sätt och ibland tillsammans, fortsätter Mia.

De fyra sänder en uppmaning till andra dietister - har ni samarbetsidéer, små som stora, hör av er! Ibland kan det bli något, ibland inte. Då och då hittar man guldkornen som kan verka små, men som blir riktigt bra och som gör stor nytta för få eller många.

Vår timme har passerat, det är dags att skiljas åt. På utvägen gör dietisterna ett medskick, som för att föregå den frågeställning som så ofta kommer: Nej, de är inte köpta, vare sig av Livsmedelsverket eller någon annan! Men i företagsvärlden är ekonomiska värden prioriterade, vilket gör att annat ibland behöver nedprioriteras. Men viljan finns att bidra till förbättrad folkhälsa och just därför är dietisterna anställda där. Och det förvånar inte. I en timme har de engagerat pratat om sina frågor och tron på att det går att vända trenden tillsammans. Vi säger hej då och kvar finns känslan av att det finns en enorm kraft i vad vi dietister kan åstadkomma, oavsett var i samhället vi verkar.



Geriatrik

Undernäring får egen diagnos ”Ett paradigmskifte”

För första gången får sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11. Bakom beslutet ligger ett mångårigt internationellt arbete där svenska forskare varit drivande.

Nina Granberg 8 juli, 2026 Uppdaterades 9 juli, 2026 5 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

För Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition, innebär beslutet betydligt mer än en ny diagnoskod. Tillsammans med Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har hon varit drivande bakom det svenska förslaget till WHO. Arbetet skedde i nära samarbete med ESPEN och med stöd av fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer.

– Det här innebär ett paradigmskifte, säger hon.

Hittills har sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna saknat en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem. Däremot har ICD-systemet innehållit diagnoser för andra former av undernäring, men inte för den sjukdomsrelaterade undernäring som är vanlig inom dagens hälso- och sjukvård.

– I den nuvarande ICD-10 finns många specifika diagnoser kopplade till undernäring, till exempel olika mikronäringsbrister och tillstånd som främst är förknippade till svält. Utmaningen, framför allt i västerländsk hälso- och sjukvård, har varit att det inte har funnits någon diagnos för den sjukdomsrelaterade undernäring vi möter hos vuxna patienter.

Elisabet-Rothenberg-1
Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition.Kristianstad university

Avsaknaden av en egen diagnos har gjort det svårare att identifiera och dokumentera sjukdomsrelaterad undernäring på ett enhetligt sätt. Enligt Elisabet Rothenberg är det just den bristen som den nya ICD-koden ska råda bot på.

– Nu får vi en formell etikett på problemet. Det gör att hälso- och sjukvården aktivt kan identifiera och dokumentera undernäring på ett helt annat sätt än tidigare.

Beslutet väntas också få betydelse långt utanför den enskilda patientens journal.

– Syns man inte så finns man inte. Finns det ingen diagnos går det inte heller att följa förekomsten av undernäring på ett systematiskt sätt. Det blir svårt att visa hur stort problemet är, att bedriva forskning och att planera vårdens resurser.

Den nya diagnosen skapar också bättre förutsättningar för uppföljning och forskning.

– Med en diagnos kan vi börja samla statistik och följa utvecklingen över tid. Vi får bättre möjligheter att jämföra data mellan länder och att utvärdera effekten av olika nutritionsinsatser.

Diagnosen är samtidigt inte ett mål i sig, betonar Elisabet Rothenberg.

– En diagnos behandlar förstås ingen patient. Men den är en viktig förutsättning för att vi ska kunna synliggöra problemet och ge undernäring den uppmärksamhet som tillståndet förtjänar.

Lång väg till ny diagnos

När GLIM-kriterierna hade publicerats såg Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm en möjlighet att ta nästa steg. GLIM-kriterierna beskrev hur sjukdomsrelaterad undernäring skulle diagnostiseras – nu behövde de också bli en del av WHO:s internationella klassifikationssystem.

För Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm blev nästa steg att ta reda på hur ett ändringsförslag kunde lämnas till WHO.

– Vi insåg ganska snart att vägen gick via Socialstyrelsens ICD-enhet.

År 2020 lämnade enheten in det svenska ändringsförslaget till WHO. Därefter följde flera års granskning och dialog innan organisationen fattade sitt beslut.

– Det här är inget som händer över en natt. Det är resultatet av många års arbete tillsammans med kollegor från hela världen.

Från beslut till praktik

WHO:s beslut är fattat, men innan diagnosen börjar användas i svensk hälso- och sjukvård återstår införandet av ICD-11. Enligt nuvarande plan väntas Sverige gå över till det nya klassifikationssystemet 2028.

– Från att det formellt finns en diagnos till att den börjar tillämpas på bred front är nästa utmaning.

Införandet kommer enligt Elisabet Rothenberg att ta tid.

– Bland oss kliniska dietister är detta inget problem. Det är helt underbart att vi har fått en diagnos som vi kan sätta. Men innan läkare på bred front börjar använda den här diagnoskoden kommer det att ta ytterligare ett antal år.

Utmaningen handlar enligt henne inte bara om en ny diagnoskod, utan också om att förändra synen på sjukdomsrelaterad undernäring.

– Det har ju varit undernäringsproblematikens stora utmaning i alla år att många ser inte problemet. Och ser man det så förknippar man det med att det är naturligt när man blir gammal. Eller att någon är så sjuk att det inte är konstigt eller snarast naturligt att vikt förloras. 

Den nya diagnosen får också konsekvenser för dietisternas kliniska arbete.

– För dietistprofessionen är det här en oerhört viktig diagnos. Dessutom är det en diagnos som dietisten kan ställa självständigt. 

Men ytterst handlar förändringen om patienterna.

– Till syvende och sist är det helt uppenbart att ur patientens synvinkel är det förstås en fördel att alla de problem som man har identifieras och åtgärdas på ett adekvat sätt.

FAKTA

Därför spelar en diagnoskod roll

ICD (International Classification of Diseases) är WHO:s internationella klassifikationssystem för sjukdomar och hälsotillstånd. Diagnoskoder används i hälso- och sjukvården för dokumentation, statistik, forskning och planering.

Den nya diagnoskoden för undernäring hos vuxna (5B72) innebär att sjukdomsrelaterad undernäring för första gången får en egen plats i ICD-11. Det kan få flera konsekvenser:

  • Enhetligare diagnostik – vården får en gemensam diagnos för sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna.
  • Bättre uppföljning – förekomsten av undernäring kan följas systematiskt över tid.
  • Bättre forskningsförutsättningar – en gemensam diagnos gör det lättare att samla in och jämföra data.
  • Bättre planeringsunderlag – vården får bättre möjligheter att synliggöra behov och planera resurser.

Från GLIM till ICD – lång väg till ny diagnos

  • 2016: Det internationella samarbetet GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition) bildas.
  • 2019: GLIM publicerar internationella diagnoskriterier för undernäring.
  • 2019: Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm kontaktar Socialstyrelsens ICD-enhet för att undersöka hur kriterierna kan omsättas i en ny ICD-diagnos.
  • 2020: Socialstyrelsens ICD-enhet lämnar, med stöd från fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer, in ett svenskt ändringsförslag till WHO.
  • 2025: WHO beslutar att införa den nya diagnosen Undernäring hos vuxna (5B72) i ICD-11.
  • 2027: Den nya diagnoskoden träder i kraft internationellt.
  • 2028: Sverige planerar att införa ICD-11.

Läs mer:



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 1 juli, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.