Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Dietist i dagligvaruhandeln

Dietistutbildningen är till största del kliniskt inriktad med fokus på viktigt nutritionsarbete inom vården. Men i slutändan arbetar inte alla dietister kliniskt. Dietisten har mött Anneli, Helena, Mia och Paula, fyra dietister inom dagligvaruhandeln som alla betonar nyttan med samarbete, både inom och utanför branschen. 

Maria Masoomi 12 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 5 minuters läsning

Foto: "Det är värdefullt att kunna bolla med varandra."

”Kan jag ringa tillbaka?”. Paula Frösell, Senior Brand Manager ansvarig för hälsa på ICA Sverige, är lägligt nog på väg in i ett möte med dietistkollegorna i branschen; Anneli Bylund (Coop), Helena Björck (Axfood) och Mia Brodén Borgvall (Lidl) när Dietisten ringer för att fråga om en intervju. Senare under dagen berättar hon att de möts med jämna mellanrum för att diskutera frågor som är gemensamma och där det finns en poäng med att samarbeta. ICA, Coop, Axfood och Lidl ingår i branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel och i Mat- och hälsorådet träffas de som organisationsrepresentanter för att diskutera branschgemensamma åtaganden, remisser och mycket annat.

En solig vinterdag någon vecka senare ses vi alla fem i ett ljust rum på Svensk Dagligvaruhandels kontor mitt i centrala Stockholm. Stämningen är lättsam och det märks att det här gänget känner varandra väl.

– Som dietist är man ofta ganska ensam i sin roll så det är värdefullt att kunna bolla olika frågor. Som när vi nyligen gav Livsmedelsverket våra gemensamma inspel på nya NNR som snart lanseras, precis som vi gjorde när förslaget på de nya nyckelshålskriterierna skickades på remiss, berättar Helena Björck, dietist och kvalitetssäkrare på Axfood.

Anneli Bylund är Senior hållbarhetsstrateg på Coop och har liksom Helena varit med i Mat- och hälsorådet länge. Hon har under årens lopp stött på en rad olika frågor och sett diettrender komma och gå.

– När energidryckerna blev heta bland ung­domar så ville vi ta ansvar. Inte genom att sluta sälja dem, för efterfrågan finns och den behöver vi möta, utan genom att sätta gränser. Vi införde en branschöverenskommelse om åldersgräns på 15 år vid försäljning av energidryck. Det är i frågor som dessa som vi blir starkast tillsammans för det är först när vi gör det här allihop som det får verkan. I ett enskilt bolag skulle effekten inte bli lika kraftig, berättar hon. 

– Exakt! Det blir starkt när vi gör saker ihop. Men vi kan ändå inte dela allt, vi är trots allt konkurrenter. Jag tycker det finns en tydlig men outtalad respekt och gräns för vad vi delar och inte med varandra. Att diskutera lagstiftning och märkningar, hur man kan hantera aktuella samhällsdiskussioner eller forskningsrapporter kring mat och hälsa är givande att ta upp i vår konstellation. Då kan vi dra nytta av varandras erfarenheter, kunskap och syn på frågan, tycker Mia, kvalitetschef på Lidl.

Jag tycker det finns en tydlig men outtalad respekt och gräns för vad vi delar och inte med varandra.

Ohälsotalen ökar

De kommer in på ett samtal om vilken roll branschen har för folkhälsan. Dessvärre ökar flera ohälsotal. Maten har stor påverkan på risken att utveckla sjukdom och enligt Riskmaten äter långt ifrån alla enligt kostråden. Det finns mycket att jobba med och det är i det preventiva arbetet som dagligvaruaktörerna ser sin största potential att göra skillnad. Nyligen har de, på uppdrag av Livsmedelverket och Folkhälsomyndigheten med utgångspunkt i ett regeringsuppdrag som handlar om att främja goda levnadsvanor, enats om att arbeta gemensamt för ökad frukt- och grönsakskonsumtion och att guida kunderna till hälsosammare livsmedelsval genom Nyckelhålet. En gemensam strävan, men det exakta uttaget mot kund håller företagen för sig själva och gör unikt.

Det preventiva hälsoarbetet inom dagligvaruhandeln handlar om att främja goda matvanor. Dietisterna ler vid frågan om hur de ställer sig till att det också säljs godis, chips och läsk i deras butiker. 

– Om du visste hur ofta vi får den frågan! Varför slutar ni inte bara sälja chips och godis? Svaret är att våra kunder efterfrågar utrymmesmat. Om ICA skulle sluta sälja det så skulle kunderna köpa det hos våra konkurrenter och skulle vi alla fyra sluta sälja det så skulle försäljningen förflyttas till andra aktörer i vår bransch. Vi löser inte problemet så. I stället vill vi inspirera till de hälsosammare valen, berättar Paula.

– Precis, inga pekpinnar, fyller Anneli i. Vi förbjuder ingen att äta utrymmesmat, för det kan ingå i en i övrigt sund kost och skapa guldkant i livet. Problemet är att många inte får till en hälsosam kost i vardagen, de äter exempelvis för lite frukt och grönt, fisk och fullkorn. Lyckas vi få människor att äta mer av det hälsosamma så äter de kanske mindre av det ohälsosamma. 

– Det som de företag vi fyra representerar gemensamt är en stor kraft när det gäller att kommunicera. Vi kan, om vi vill, verkligen påverka människor, säger Mia.

Branschöverskridande samarbeten

Helena berättar vidare att samarbetet gärna får sträcka sig utanför den egna branschen. Alla företagen har egna samarbeten, med alltifrån forskningsvärlden till organisationer. Axfood har nyligen efterträtt ICA som samarbetspartner till Generation Pep, Coop har deltagit i en studie av GIH om hjärnhälsa i skolan medan Lidl stöttar Barncancerfonden, för att nämna en bråkdel av vad de engagerar sig i.

– Det finns något oerhört fruktbart och spännande i branschöverskridande samarbeten. ICA deltar i en forskningsstudie i Region Halland där vår Matkasse testas som en del i nutritionsbehandlingen av barn med fetma, berättar Paula.

– Verkligen, säger Helena, den försämrade folkhälsan kan inte lösas av bara en del av samhället, som vården exempelvis. Vi behöver se till att det är ett åtagande som ligger på många. 

– Vi som har kunskapen, oavsett funktion i samhället, måste hjälpas åt på olika sätt och ibland tillsammans, fortsätter Mia.

De fyra sänder en uppmaning till andra dietister - har ni samarbetsidéer, små som stora, hör av er! Ibland kan det bli något, ibland inte. Då och då hittar man guldkornen som kan verka små, men som blir riktigt bra och som gör stor nytta för få eller många.

Vår timme har passerat, det är dags att skiljas åt. På utvägen gör dietisterna ett medskick, som för att föregå den frågeställning som så ofta kommer: Nej, de är inte köpta, vare sig av Livsmedelsverket eller någon annan! Men i företagsvärlden är ekonomiska värden prioriterade, vilket gör att annat ibland behöver nedprioriteras. Men viljan finns att bidra till förbättrad folkhälsa och just därför är dietisterna anställda där. Och det förvånar inte. I en timme har de engagerat pratat om sina frågor och tron på att det går att vända trenden tillsammans. Vi säger hej då och kvar finns känslan av att det finns en enorm kraft i vad vi dietister kan åstadkomma, oavsett var i samhället vi verkar.



Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.