Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Diabetesläkemedel skyddar överviktigas hjärtan

Diabetesläkemedlet semaglutid minskar hjärtdöd och andra allvarliga hjärtkärlhändelser hos överviktiga och feta.

22 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Diabetesläkemedel skyddar överviktigas hjärtan
Stock.adobe.com

Läkemedlet som tas som sprutor används i dag exempelvis mot typ 2-diabetes under namnet Ozempic och mot fetma under namnet Wegovy.Nya, ännu opublicerade data, visar att läkemedlet kan skydda hjärta och kärl hos överviktiga och feta. Resultaten, från den så kallade Select-studien, presenterades nyligen av det danska läkemedelsföretaget Novo nordisk som utvecklat semaglutid.

I Select-studien ingår 17 604 som är 45 år eller äldre. Försökspersonerna var överviktiga eller feta med ett BMI, body mass index, på 27 eller mer. Deltagarna hade även diagnosticerad hjärtkärlsjukdom men inte någon tidigare diabetesdiagnos.I studien slumpades försökspersonerna till att endera få en dos semaglutid på 2,4 mg en gång i veckan eller till att få en placeboinjektion. Försökspersonerna följdes i upp till fem år. Forskarna undersökte sedan hur många som drabbades av allvarliga hjärtkärlhändelser: död i hjärtkärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke.Resultaten visar en statiskt signifikant minskning på 20 procent av allvarliga hjärtkärlhändelser hos försökspersonerna som fick sprutor med semaglutid jämfört med de som fick placeboinjektioner.

Mikael Dellborg, senior professor i kardiologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg, tycker att studien är välgjord.– Sedan hade det varit intressant om de haft med det totala antalet dödsfall, oavsett orsak. Men i gruppen hjärtkärlsjuka är ändå död av kardiovaskulära orsaker vanligast. Det jag tycker är mest vetenskapligt intressant är att ett diabetesläkemedel ger skydd mot hjärtkärlsjukdom. Att svårigheten att hantera socker är kopplat till risk att utveckla hjärtkärlsjukdom, även om man inte fått en diabetesdiagnos.

Mikael Dellborg tycker att det är viktigt att följa långtidseffekterna på sikt med den här typen av läkemedel. Det gäller både fysisk och psykisk påverkan. Ett tidigare fetmaläkemedel, rimonabant, drogs in på grund av psykiska biverkningar som suicid, påminner han.– Den risken finns med nästan alla viktnedgångsmedel. Att äta stimulerar hjärnans belöningscentrum. Om du blockerar det så kan det få konsekvenser för den psykiska hälsan.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.