Diabetes

Diabetesläkemedel skyddar överviktigas hjärtan

Diabetesläkemedlet semaglutid minskar hjärtdöd och andra allvarliga hjärtkärlhändelser hos överviktiga och feta.

22 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Läkemedlet som tas som sprutor används i dag exempelvis mot typ 2-diabetes under namnet Ozempic och mot fetma under namnet Wegovy.Nya, ännu opublicerade data, visar att läkemedlet kan skydda hjärta och kärl hos överviktiga och feta. Resultaten, från den så kallade Select-studien, presenterades nyligen av det danska läkemedelsföretaget Novo nordisk som utvecklat semaglutid.

I Select-studien ingår 17 604 som är 45 år eller äldre. Försökspersonerna var överviktiga eller feta med ett BMI, body mass index, på 27 eller mer. Deltagarna hade även diagnosticerad hjärtkärlsjukdom men inte någon tidigare diabetesdiagnos.I studien slumpades försökspersonerna till att endera få en dos semaglutid på 2,4 mg en gång i veckan eller till att få en placeboinjektion. Försökspersonerna följdes i upp till fem år. Forskarna undersökte sedan hur många som drabbades av allvarliga hjärtkärlhändelser: död i hjärtkärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke.Resultaten visar en statiskt signifikant minskning på 20 procent av allvarliga hjärtkärlhändelser hos försökspersonerna som fick sprutor med semaglutid jämfört med de som fick placeboinjektioner.

Mikael Dellborg, senior professor i kardiologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg, tycker att studien är välgjord.– Sedan hade det varit intressant om de haft med det totala antalet dödsfall, oavsett orsak. Men i gruppen hjärtkärlsjuka är ändå död av kardiovaskulära orsaker vanligast. Det jag tycker är mest vetenskapligt intressant är att ett diabetesläkemedel ger skydd mot hjärtkärlsjukdom. Att svårigheten att hantera socker är kopplat till risk att utveckla hjärtkärlsjukdom, även om man inte fått en diabetesdiagnos.

Mikael Dellborg tycker att det är viktigt att följa långtidseffekterna på sikt med den här typen av läkemedel. Det gäller både fysisk och psykisk påverkan. Ett tidigare fetmaläkemedel, rimonabant, drogs in på grund av psykiska biverkningar som suicid, påminner han.– Den risken finns med nästan alla viktnedgångsmedel. Att äta stimulerar hjärnans belöningscentrum. Om du blockerar det så kan det få konsekvenser för den psykiska hälsan.

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...