Diabetes

Hjärtskyddande diabetesläkemedel når inte alla patienter

Redaktionen 28 april, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 1 minuts läsning

Det har skett en dramatisk ökning i användandet av de nya diabetesläkemedlen GLP-1 analoger och SGLT2-hämmare, där Ozempic är det mest kända varumärket. Dock skrivs läkemedlen ut i mindre utsträckning till kvinnor och till de som är svårt sjuka i diabetes, visar en studie från Karolinska Institutet.

– Nu finns nya möjligheter att skydda mot hjärt-kärlsjukdom för personer med diabetes. Då behöver vi uppmärksamma eventuella ojämlikheter i läkemedelsanvändning i strävan efter en jämlik vård, säger Anna Norhammar, professor vid Karolinska Institutet.

Studien omfattar över 38 000 patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Forskarna såg en tydlig ökning i användningen av dessa moderna läkemedel, samtidigt som äldre diabetesbehandlingar minskar. Men paradoxalt nog får patienter med störst behov dem i lägre utsträckning.

‒ De nya läkemedlen används allt oftare. Vi ser dock att grupper som har hög risk för återinsjuknande får läkemedlen i mindre utsträckning. De skrivs oftare ut till yngre och relativt sett friskare patienter, säger Viveca Ritsinger, kardiolog vid Karolinska Institutet och publikationens försteförfattare. Men, det är fortfarande många som inte alls får de nya diabetesläkemedlen.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.