Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Debatt

Det finns många sätt att vara dietist

Det finns bara ett sätt att bli dietist: Gå utbildning, ta examen och få legitimation av Socialstyrelsen. Men att ”inte vara dietist” bara för att man är verksam utanför hälso- och sjukvården – det hoppas jag att det snart ska vara slut med.

Maria Sitell 31 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Adobestock

När någon blir sjuk på en flygning är det vanligt att flygvärdinnan snabbt ropar ut i högtalarna och frågar om det finns någon som är läkare eller sjuksköterska på planet; inte vad de jobbar med eller om de överhuvudtaget jobbar längre. Fokus är förstås att kunskapen som just läkare och sjuksköterskor besitter behövs för att ta hand om passageraren för att hen ska bli rätt omhändertagen.

Jag hör emellanåt folk göra uttalanden som ”jag jobbar inte som dietist längre” eller ”jag är så långt bort från dietistyrket nu” för att sedan fortsätta att beskriva vad de gör. De kanske utbildar sig inom mat och hälsa, är skribenter inom området, jobbar med marknadsföring, försäljning eller kommunikation inom Livsmedelssverige eller inom vård- och omsorg alternativt kvalitetsutvecklar inom vården, projektleder eller annat. Eller är vd.

I min värld är man i högsta grad dietist även då. Eller vem har bestämt att det inte skulle vara så? Är man bara dietist när man har en tjänst som klinisk dietist? Nej, det tycker jag definitivt inte. Men i mina öron låter det alldeles för ofta så. Hur man förvaltar sin kunskap från utbildningen är förstås upp till var och en men utbildningen kan ju aldrig tas bort från en. Legitimationen förpliktar och examen möjliggör. 

Patientperspektivet är centralt i dietistutbildningen och ska förstås så vara. Det är vår specialitet som ingen annan har likvärdig utbildning för. Men det finns även annat att vara intresserad av. 

Ett annat lite större perspektiv är ju att en person förstås inte är sitt yrke eller jobb – identiteten är mycket större än så. Värderingar, religiösa och politiska tillhörigheter och sympatier, arv och miljö bidrar till våra mer eller mindre frivilliga livsval. Det bör rimligtvis även speglas i hur man omsätter sin kunskap. Och tänk vilken fantastisk utveckling som har skett. 

I början av 90-talet, när jag tog dietistexamen, var utbudet av tjänster inom hälso-och sjukvård helt annorlunda. Det var oftast svårt att få jobb och vikarietiden var för många alltför lång. Behovet av dietist var ibland ifrågasatt och bristen på legitimation gjorde inte saken bättre. Möjligheterna inom näringslivet höll sig främst till att bli produktspecialist för enterala och parenterala näringslösningar.

I dag ser vi dietister inom i princip alla delar av samhället, vilket är så bra! Min övertygelse är att med fler möjligheter att hitta (och ibland själv skapa) fler arbetsplatser kan man som yrkesperson i högre grad hitta sin nisch. Dels där man kan använda sin kompetens på annat sätt, dels kombinera den med andra kompetenser. Eller som jag brukar säga: Få vara hela sig själv. För mig har det gjort yrkeslivet omväxlande och på riktigt roligt.

Jag möter dessvärre fortfarande skepsis om att agera i näringslivet, då en del verkar tro att man ”är köpt”. Men det ligger nog mest hos betraktaren. Vi befinner oss i en marknadsekonomi med en stor offentlig sektor. I den mixen får alla plats. x 

Är man bara dietist när man har en tjänst som klinisk dietist? Nej, det tycker jag definitivt inte.

Maria Sitell

Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.