Debatt

Kostvanorna måste sättas under lupp

Det behövs en långsiktig plan för att ta fram en samlad och aktuell bild över hur svenska folkets matvanor ser ut. Annars ökar risken för egna tyckanden och att resurser inte används där de gör mest nytta.

16 december, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Nyligen nådde oss Livsmedelsverkets nyhet att små barns matvanor har förbättrats jämfört med för 20 år sedan. Det är, som myndigheten skriver, ”väldigt positivt att utvecklingen går åt rätt håll”.

Samtidigt påstås det i olika sammanhang att svenskarnas matvanor har försämrats. Att vi äter alltmer mat som innehåller mycket fett, socker och salt och mindre frukt och grönt.

Så vad är det egentligen som gäller? En sak är säker, våra matvanor behöver förbättras. De ligger en bra bit bort från kostråden och de nordiska näringsrekommendationerna 2023.

Om man samlar några resultat från källor vi har till vårt förfogande blir bilden mer svårtolkad:

I Folkhälsomyndighetens statistik om matvanor har de som säger att de äter grönsaker, rotfrukter, frukt och bär minst två gånger per dag minskat. Detsamma gäller de som anger att de äter fisk och skaldjur minst två gånger i veckan. De som dricker sötade drycker minst två gånger i veckan har däremot ökat.

I Livsmedelsverkets rapport Matkorgen 2022 syns en minskande trend av natriumintaget, en långvarig positiv trend för intag av grönsaker liksom ett minskat intag av sötsaker.

I SCB:s statistik över försäljning av livsmedel 2023 syns en minskning av mängden sålda livsmedel där endast två varugrupper ökar i försäljningsvolym: frukt och fisk. Försäljningen minskade mest för socker, sylt, choklad och konfektyr.

Den svårtolkade bilden blir inte bättre av att de rikstäckande kostundersökningarna Riksmaten genomförs så sällan. Det är nästan 15 år sedan Riksmaten vuxna togs fram och enligt plan får vi se resultat från nästa först 2032. Under så lång tid kommer våra matvanor ändras en hel del så det är alldeles för sällan,

Om vi som har som profession att jobba med matvanor ska ta oss an problematiken på ett bra sätt behövs en aktuell och samlad bild över var vi står i dag och vilka trender som finns kring matvanor. Annars kan vi lätt lockas att använda medialogiken, det vill säga använda enskilda resultat och gärna sådana som stödjer våra egna tyckanden.

Vi behöver en långsiktig plan för att mer frekvent och kontinuerligt ta fram och bredare analysera hur svenskens intag av livsmedel ser ut och hur de relaterar till kostråden. Planen bör innefatta undersökningarna ovan (och säkert fler) och kompletteras med forskares studier om hur vi äter.

Det skulle ge oss som jobbar med matvanor ett bättre underlag, så att vi kan använda våra resurser där de gör mesta möjliga nytta.

Livsmedelsföretagens Nutritionsgrupp har tillsammans med forskare inom nutritionsområdet uppmärksammat att det saknas både plan och finansiering och vill nu ändra på detta. Vi kommer därför knacka hårt på Regeringens dörr för att få deras stöd!

Det behövs en samlad och aktuell bild över var vi står i dag och vilka trender som gäller.
Elisabeth Rytter, Med Dr Nutrition samt forsknings- och nutritionsansvarig på branschorganisationen Livsmedelsföretagen

Forskning

Kockens val får matgäster att prova nytt

Att framhäva ett vegetariskt alternativ som ”Kockens val” kan få fler gäster att välja just det. Det visar en ny svensk studie från Örebro universitet, genomförd i en à la carte-restaurang med hållbarhetsprofil i Stockholm.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 14 november, 2025 • 2 minuters läsning

Alla rätter i studien var vegetariska, men en av dem imiterade en klassisk svensk kötträtt: pannbiff. Den rätten blev också mest populär oavsett hur menyn var utformad. Däremot ökade intresset för en linsrätt med ”zero waste”-pesto markant när den märktes med ”Kockens val”. Effekten var tydligast för den minst populära rätten – vilket tyder på att kockens rekommendation kan hjälpa gäster att våga välja något nytt.

Forskarna konstaterar också att effekten av ”Kockens val” var starkare än placeringen på menyn, något som tidigare forskning visat kan påverka valen. Det tyder på att expertauktoritet kan väga tyngre än visuella faktorer.

Vego-pannbiff populärast

Pannbiffen var särskilt populär bland gäster födda i Sverige, vilket forskarna tolkar som ett uttryck för hur djupt svensk matkultur sitter – även när kötträtten får vegetariskt innehåll. Resultaten stödjer teorin att våra matval till stor del styrs av vanor och kulturella referenser.

Enkätsvaren visade att män och gäster med lägre utbildningsnivå mer sällan valde linser, medan kvinnor och högutbildade oftare gjorde det. Män föredrog i högre grad den ”köttiga” pannbiffen, ett mönster som speglar tidigare studier där kött kopplas till maskulinitet.

Att märka en rätt med ”Gästernas val” påverkade inte försäljningen. Forskarna menar att sociala signaler kräver upprepning och starkare sociala band för att påverka beteende – något som inte uppstår vid ett enstaka restaurangbesök.

Ingen risk för smakbakslag

Alla rätter fick höga smakbetyg, oavsett menyformulering. Gästerna var lika nöjda med maten, vilket visar att ”Kockens val” kan användas som styrmedel utan att påverka upplevelsen negativt.

Studien är en del av forskningsprojektet PAN Sweden, finansierat av Formas, och är den tredje publikationen från doktoranden Ansung Kim vid Örebro universitet.

Läs mer: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494425002890

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 13 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y