Nyligen nådde oss Livsmedelsverkets nyhet att små barns matvanor har förbättrats jämfört med för 20 år sedan. Det är, som myndigheten skriver, ”väldigt positivt att utvecklingen går åt rätt håll”.

Samtidigt påstås det i olika sammanhang att svenskarnas matvanor har försämrats. Att vi äter alltmer mat som innehåller mycket fett, socker och salt och mindre frukt och grönt.

Så vad är det egentligen som gäller? En sak är säker, våra matvanor behöver förbättras. De ligger en bra bit bort från kostråden och de nordiska näringsrekommendationerna 2023.

Om man samlar några resultat från källor vi har till vårt förfogande blir bilden mer svårtolkad:

I Folkhälsomyndighetens statistik om matvanor har de som säger att de äter grönsaker, rotfrukter, frukt och bär minst två gånger per dag minskat. Detsamma gäller de som anger att de äter fisk och skaldjur minst två gånger i veckan. De som dricker sötade drycker minst två gånger i veckan har däremot ökat.

I Livsmedelsverkets rapport Matkorgen 2022 syns en minskande trend av natriumintaget, en långvarig positiv trend för intag av grönsaker liksom ett minskat intag av sötsaker.

I SCB:s statistik över försäljning av livsmedel 2023 syns en minskning av mängden sålda livsmedel där endast två varugrupper ökar i försäljningsvolym: frukt och fisk. Försäljningen minskade mest för socker, sylt, choklad och konfektyr.

Den svårtolkade bilden blir inte bättre av att de rikstäckande kostundersökningarna Riks­maten genomförs så sällan. Det är nästan 15 år sedan Riksmaten vuxna togs fram och enligt plan får vi se resultat från nästa först 2032. Under så lång tid kommer våra matvanor ändras en hel del så det är alldeles för sällan,

Om vi som har som profession att jobba med matvanor ska ta oss an problematiken på ett bra sätt behövs en aktuell och samlad bild över var vi står i dag och vilka trender som finns kring matvanor. Annars kan vi lätt lockas att använda medialogiken, det vill säga använda enskilda resultat och gärna sådana som stödjer våra egna tyckanden.

Vi behöver en långsiktig plan för att mer fre­kvent och kontinuerligt ta fram och bredare analysera hur svenskens intag av livsmedel ser ut och hur de relaterar till kostråden. Planen bör innefatta undersökningarna ovan (och säkert fler) och kompletteras med forskares studier om hur vi äter.

Det skulle ge oss som jobbar med matvanor ett bättre underlag, så att vi kan använda våra resurser där de gör mesta möjliga nytta.

Livsmedelsföretagens Nutritionsgrupp har tillsammans med forskare inom nutritionsområdet uppmärksammat att det saknas både plan och finansiering och vill nu ändra på detta. Vi kommer därför knacka hårt på Regeringens dörr för att få deras stöd!

Det behövs en samlad och aktuell bild över var vi står i dag och vilka trender som gäller.

Elisabeth Rytter, Med Dr Nutrition samt forsknings- och nutritionsansvarig på branschorganisationen Livsmedelsföretagen