Debatt

Kostvanorna måste sättas under lupp

Det behövs en långsiktig plan för att ta fram en samlad och aktuell bild över hur svenska folkets matvanor ser ut. Annars ökar risken för egna tyckanden och att resurser inte används där de gör mest nytta.

16 december, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Nyligen nådde oss Livsmedelsverkets nyhet att små barns matvanor har förbättrats jämfört med för 20 år sedan. Det är, som myndigheten skriver, ”väldigt positivt att utvecklingen går åt rätt håll”.

Samtidigt påstås det i olika sammanhang att svenskarnas matvanor har försämrats. Att vi äter alltmer mat som innehåller mycket fett, socker och salt och mindre frukt och grönt.

Så vad är det egentligen som gäller? En sak är säker, våra matvanor behöver förbättras. De ligger en bra bit bort från kostråden och de nordiska näringsrekommendationerna 2023.

Om man samlar några resultat från källor vi har till vårt förfogande blir bilden mer svårtolkad:

I Folkhälsomyndighetens statistik om matvanor har de som säger att de äter grönsaker, rotfrukter, frukt och bär minst två gånger per dag minskat. Detsamma gäller de som anger att de äter fisk och skaldjur minst två gånger i veckan. De som dricker sötade drycker minst två gånger i veckan har däremot ökat.

I Livsmedelsverkets rapport Matkorgen 2022 syns en minskande trend av natriumintaget, en långvarig positiv trend för intag av grönsaker liksom ett minskat intag av sötsaker.

I SCB:s statistik över försäljning av livsmedel 2023 syns en minskning av mängden sålda livsmedel där endast två varugrupper ökar i försäljningsvolym: frukt och fisk. Försäljningen minskade mest för socker, sylt, choklad och konfektyr.

Den svårtolkade bilden blir inte bättre av att de rikstäckande kostundersökningarna Riksmaten genomförs så sällan. Det är nästan 15 år sedan Riksmaten vuxna togs fram och enligt plan får vi se resultat från nästa först 2032. Under så lång tid kommer våra matvanor ändras en hel del så det är alldeles för sällan,

Om vi som har som profession att jobba med matvanor ska ta oss an problematiken på ett bra sätt behövs en aktuell och samlad bild över var vi står i dag och vilka trender som finns kring matvanor. Annars kan vi lätt lockas att använda medialogiken, det vill säga använda enskilda resultat och gärna sådana som stödjer våra egna tyckanden.

Vi behöver en långsiktig plan för att mer frekvent och kontinuerligt ta fram och bredare analysera hur svenskens intag av livsmedel ser ut och hur de relaterar till kostråden. Planen bör innefatta undersökningarna ovan (och säkert fler) och kompletteras med forskares studier om hur vi äter.

Det skulle ge oss som jobbar med matvanor ett bättre underlag, så att vi kan använda våra resurser där de gör mesta möjliga nytta.

Livsmedelsföretagens Nutritionsgrupp har tillsammans med forskare inom nutritionsområdet uppmärksammat att det saknas både plan och finansiering och vill nu ändra på detta. Vi kommer därför knacka hårt på Regeringens dörr för att få deras stöd!

Det behövs en samlad och aktuell bild över var vi står i dag och vilka trender som gäller.
Elisabeth Rytter, Med Dr Nutrition samt forsknings- och nutritionsansvarig på branschorganisationen Livsmedelsföretagen

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.