Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Dietisten som är en maktfaktor i Matsverige

Som dietist på Ica, Sveriges största dagligvarukedja, är hon en maktfaktor i Matsverige. Möt Paula Frösell som brinner för att göra Sverige lite friskare – en måltid i taget.

Nina Granberg 17 februari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 5 minuters läsning

Det är fredag förmiddag när Dietisten möter Paula Frösell, Senior Brand Manager och Icas dietist på Ica Supermarket Fältöversten i centrala Stockholm. Helgruschen har ännu inte startat vilket gör att hon kan hålla hög fart när hon energiskt kryssar mellan hyllorna för att visa upp deras nya hälsosammare produkter.

Hälsa som konkurrensmedel

Som Sveriges största livsmedelskedja är Ica en maktfaktor i matsverige och Paula Frösell känner ett ansvar för att de ska bidra till folkhälsan.

–Vi vet att många av våra kunder förväntar sig att vi hjälper dem att göra hälsosammare val, säger hon.

Företaget arbetar därför aktivt med att utveckla nya produkter som är bättre för hälsan.

– Vi har till exempel nyligen lanserat hushållsfärs som innehåller 70 procent nötfärs och 30 procent ärtfärs, säger hon och visar upp förpackningen.

För ett par år sedan lanserade Ica produkter med lägre sockerhalt. Till exempel sänkte man sockret i sina egna läskedrycker och safter med 30 procent vilket innebär att 650 ton socker per år försvunner från kundernas matkassar.

– Det är små förändringar som tillsammans kan göra stor skillnad för folkhälsan, säger hon entusiastiskt.

Från kalkyler till kostråd

Paula Frösell började sin karriär som civilekonom och arbetade flera år med Icas marknadsföring och produktutveckling. Men en känsla av att något saknades gjorde att hon bytte inriktning.

– Jag kände att jag ville göra något mer, arbeta närmare människor och fokusera på mat och hälsa,  berättar Paula Frösell.

Det ledde till att hon satte sig på skolbänken igen och utbildade sig till dietist vid Uppsala universitet, med ett särskilt intresse för hur mat påverkar hälsan.

Efter att ha arbetat kliniskt på Danderyds sjukhus, något som hon tyckte var en väldigt värdefull erfarenhet, återvände hon till Ica. Med dietistkompetensen i bagaget var viljan att förändra stor. I dag är hon ansvarig för att driva företagets hela hälsoarbete, både internt och ut mot kunderna.

En typisk arbetsdag existerar inte för Paula.

– Det är det som är så roligt med mitt jobb – den stora variationen.

Hennes arbete omfattar allt från att ta fram strategier för egna märkesvaror och hälsosatsningar till att säkerställa att marknadskommunikationen följer gällande näringsriktlinjer.

– Jag är ansvarig för Icas hälsoarbete ut mot kunderna, vilket innebär både strategiskt och operativt arbete.

Hennes roll innebär också att arbeta med frågor inom produkt - och konceptutveckling samt kommunikation. Paula granskar allt från artiklar till näringspåståenden och hjälper till att utforma innehåll som inspirerar kunder att göra hälsosamma val.

– Vi vill guida våra kunder att äta bättre, men utan att göra det för komplicerat, säger hon.

Som ett led i detta har man även satsat på att tydliggöra märkningar och näringsinformation på sina förpackningar.

– Det handlar inte bara om att skapa bättre produkter, utan också om att ge kunderna verktyg att fatta informerade beslut.

Utmaningar och möjligheter

Att arbeta som dietist på ett kommersiellt företag innebär också att balansera mellan hälsoaspekter och affärsmål.

– Jag vill att Ica ska gå bra – för om vi är lönsamma kan vi också göra mer gott, menar Paula.

Hon poängterar att det ibland krävs kompromisser, men att hennes roll alltid är att driva på för hälsosamma val.

En av Icas största satsningar under Paulas ledning har varit att utveckla och utöka användningen av nyckelhålsmärkningen.

– Vi vurmar verkligen för nyckelhålet. Det är ett lätt sätt för våra kunder att snabbt identifiera hälsosammare alternativ i butiken.

Nyckelhål på 560 recept

Ica har också uppdaterat sin receptbank för att säkerställa att fler recept uppfyller nyckelhåls­kriterierna.

– Vi har nu över 560 nyckelhålsmärkta recept i vår databas, säger Paula stolt och tillägger:

– Vi vet att våra recept används av både kunder och vårdpersonal som till exempel dietister och det är fantastiskt att kunna inspirera människor att laga hälsosam mat.

Hon betonar att kunder ofta uppskattar enkelheten med nyckel­hålsmärkningen, även om de kanske inte känner till alla detaljer bakom märkningen. Kännedomen om nyckelhålet är mycket hög – de flesta vet att det är ett hälsosammare val, och ofta räcker det.

Folkhälsa och framtida satsningar

Hon ser en ökande medvetenhet hos kunderna kring hälsa, men också en polarisering.

– Vi har kunder som är extremt insatta och andra som inte bryr sig alls. Vår utmaning är i första hand att nå den stora gruppen i mitten – de som vill äta bättre men inte riktigt vet hur.

I en tid när matpriserna stigit kraftigt har man valt att satsa på att göra hälsosamma val mer tillgängliga.

– Vi har lanserat fler prisvärda produkter inom Ica Basic sortimentet och vi har satsat på att sänka priserna på frukt och grönt. En viktig del av vårt arbete är att visa att hälsosam mat inte behöver vara dyr. Det handlar om att inspirera människor att äta mer frukt och grönt, använda säsongens råvaror och laga mer mat från grunden.

Branschsamverkan

Paula är också involverad i Icas arbete inom Svensk Dagligvaruhandels mat- och hälsoråd, där de stora aktörerna i branschen samarbetar för att förbättra folkhälsan.

– Vi arbetar gemensamt med frågor som lagstiftning, nyckelhåls­kriterier och till exempel sänkning av salthalten i livsmedel. Det är viktigt att vi som bransch går i rätt riktning tillsammans, menar hon.

Om du tittar framåt, vad ser du då?

– Jag tror vi får se en tydligare koppling mellan kost, hälsa och hållbarhet. Kunderna blir allt mer medvetna om hur mat påverkar både deras hälsa och miljön.

Hon tror också att personaliserad kostrådgivning kan bli nästa steg – där kunder får anpassade rekommendationer baserade på sina specifika behov.

Är det någon råvara du vill slå ett extra slag för?

– Vitkål, säger Paula med emfas och tillägger:

– Det är en fantastiskt bra råvara som man kan variera på så många sätt, dessutom till riktigt bra pris. Och samma sak med krossade tomater, finns det något som är så användbart?

Kunderna blir allt mer medvetna om hur mat påverkar både deras hälsa och miljön.


Dela artikeln

Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

IMG_3189
Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 Uppdaterades 7 augusti, 2026 3 minuters läsning
IMG_3189
Sara Bussqvist.

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.



Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_214597522
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.