Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Husmanskosten får en egen dag

Nu får husmanskosten sin egen dag i den svenska kalendern. Den 26 februari blir dagen när man hoppas att svenska krogar, storkök, dagligvaruhandeln och hem ska fokusera på den klassiska svenska maten. Bakom initiativet står bland annat White Guide, Gastronomiska Akademin, Måltidsakademin och ett antal tongivande kockar.

7 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Bild på husmanskost. Fläsklägg med rotmos och ärtsoppa med tillbehör.

Foto: Foto: Pål Allan

Den svenska husmanskosten är älskad av många och ofta vad som kommer på tal när människor nämner sina favoriträtter. Inte minst i samband med storhelgerna.

Intresset minskar inte – tvärtom. Det menar stjärnkocken Pontus Frithiof som är något av husmanskostens ambassadör:

– Husmanskost är hållbar mat på alla sätt. Den lagas från grunden av säsongsbaserade råvaror. Det är mat med rena smaker, utan tillsatser och det mesta som inte är viltfångat kan produceras på en svensk bondgård. Det är bra både för psykisk och fysisk hälsa att skippa halvfabrikat. Dessutom är det ofta mat som är billig att laga.

Peter Kjellberg som är vd för White Guide understryker just den närproducerade aspekten.

– Det finns så många lokala producenter och mathantverkare som har fantastiska produkter för just husmanskost. Vare sig man talar om kött eller grönsaker så har vi enormt hög kvalitet och med ett ökat intresse för husmanskost kan vi hjälpa dessa aktörer att nå ny publik. Man kan till och med se det som en beredskapshandling att minska vårt beroende av importerad mat.

Just att maten lagas från grunden kan dock vara något som gör att det låter svårt och det är här Husmanskostens dag vill skapa förändring. Mikael Einarsson, kock och krögare på Chez Jolie, har stor kärlek till husmanskost och stöttar initiativet. 

– Husmanskost är mat för vanligt folk som skulle ha mat på bordet för en familj och bara hade en vedspis och inget kylskåp. Det är inga svåra processer och recepten är enkla. Det är bara att börja och det är ett perfekt sätt att lära sig laga mat på riktigt. 

Att det tar tid att laga husmanskost avfärdar Mikael.

– Tänk på alla timmar människor lägger ner på att gå på gym för att bli friska. Sedan äter de fabriksproducerad mat för att spara en halvtimme i köket.

Även om den är älskad av så många så finns det en tröskel när det gäller att laga den. Det vill Husmanskostens dag ändra på genom att få livsmedelsföretag, handel, offentlig sektor och restauranger att ge den mer uppmärksamhet.

– Svensk husmanskost är ett arv som vi i våra butiker och restauranger förvaltat varje dag i 150 år, säger Madelene Brehmer som är vd för Sabis AB. Det är god och bra mat oavsett om man lagar den själv eller får den serverad. Husmanskostens dag har potential att bli en viktig dag för hela dagligvarusektorn.

I restaurangköken kan man för det mesta sin husmanskost, men den glöms ibland bort.

– Här finns både smakupplevelser, nyttighet och ekonomi, säger Pontus Frithiof. Vi vill utmana alla från sjukhuskök till skolor och krogar på alla nivåer. Är det säkert att den bästa ärtsoppan fås på den finaste krogen? Vi kommer att uppmärksamma alla initiativ och sprida kunskap i våra sociala kanaler. Målet är att skapa en folkrörelse som är ett alternativ till halvfabrikat och snabbmat.Arla har redan aviserat att de kommer att ha egna aktiviteter kopplade till Husmankostens dag och förhoppningen är fler kommer att följa efter.

Följ Husmanskostens Dag på Facebook  och Instagram.

Husmanskostens dag 

Husmanskostens dag arrangeras första gången den 26 februari 2025. Initiativtagare är Pontus Frithiof tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin. Initiativet stöds även av en rad namnkunniga kockar samt Måltidsakademin, LRF, Menigo, Sabis, Arla och Nordrest. Fler aktörer tillkommer löpande.

För mer information besök www.husmanskostensdag.se

Bildtext: Fläsklägg med rotmos och ärtsoppa med tillbehör


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.