Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Husmanskosten får en egen dag

Nu får husmanskosten sin egen dag i den svenska kalendern. Den 26 februari blir dagen när man hoppas att svenska krogar, storkök, dagligvaruhandeln och hem ska fokusera på den klassiska svenska maten. Bakom initiativet står bland annat White Guide, Gastronomiska Akademin, Måltidsakademin och ett antal tongivande kockar.

7 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Bild på husmanskost. Fläsklägg med rotmos och ärtsoppa med tillbehör.
Foto: Pål Allan

Den svenska husmanskosten är älskad av många och ofta vad som kommer på tal när människor nämner sina favoriträtter. Inte minst i samband med storhelgerna.

Intresset minskar inte – tvärtom. Det menar stjärnkocken Pontus Frithiof som är något av husmanskostens ambassadör:

– Husmanskost är hållbar mat på alla sätt. Den lagas från grunden av säsongsbaserade råvaror. Det är mat med rena smaker, utan tillsatser och det mesta som inte är viltfångat kan produceras på en svensk bondgård. Det är bra både för psykisk och fysisk hälsa att skippa halvfabrikat. Dessutom är det ofta mat som är billig att laga.

Peter Kjellberg som är vd för White Guide understryker just den närproducerade aspekten.

– Det finns så många lokala producenter och mathantverkare som har fantastiska produkter för just husmanskost. Vare sig man talar om kött eller grönsaker så har vi enormt hög kvalitet och med ett ökat intresse för husmanskost kan vi hjälpa dessa aktörer att nå ny publik. Man kan till och med se det som en beredskapshandling att minska vårt beroende av importerad mat.

Just att maten lagas från grunden kan dock vara något som gör att det låter svårt och det är här Husmanskostens dag vill skapa förändring. Mikael Einarsson, kock och krögare på Chez Jolie, har stor kärlek till husmanskost och stöttar initiativet. 

– Husmanskost är mat för vanligt folk som skulle ha mat på bordet för en familj och bara hade en vedspis och inget kylskåp. Det är inga svåra processer och recepten är enkla. Det är bara att börja och det är ett perfekt sätt att lära sig laga mat på riktigt. 

Att det tar tid att laga husmanskost avfärdar Mikael.

– Tänk på alla timmar människor lägger ner på att gå på gym för att bli friska. Sedan äter de fabriksproducerad mat för att spara en halvtimme i köket.

Även om den är älskad av så många så finns det en tröskel när det gäller att laga den. Det vill Husmanskostens dag ändra på genom att få livsmedelsföretag, handel, offentlig sektor och restauranger att ge den mer uppmärksamhet.

– Svensk husmanskost är ett arv som vi i våra butiker och restauranger förvaltat varje dag i 150 år, säger Madelene Brehmer som är vd för Sabis AB. Det är god och bra mat oavsett om man lagar den själv eller får den serverad. Husmanskostens dag har potential att bli en viktig dag för hela dagligvarusektorn.

I restaurangköken kan man för det mesta sin husmanskost, men den glöms ibland bort.

– Här finns både smakupplevelser, nyttighet och ekonomi, säger Pontus Frithiof. Vi vill utmana alla från sjukhuskök till skolor och krogar på alla nivåer. Är det säkert att den bästa ärtsoppan fås på den finaste krogen? Vi kommer att uppmärksamma alla initiativ och sprida kunskap i våra sociala kanaler. Målet är att skapa en folkrörelse som är ett alternativ till halvfabrikat och snabbmat.Arla har redan aviserat att de kommer att ha egna aktiviteter kopplade till Husmankostens dag och förhoppningen är fler kommer att följa efter.

Följ Husmanskostens Dag på Facebook  och Instagram.

Husmanskostens dag 

Husmanskostens dag arrangeras första gången den 26 februari 2025. Initiativtagare är Pontus Frithiof tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin. Initiativet stöds även av en rad namnkunniga kockar samt Måltidsakademin, LRF, Menigo, Sabis, Arla och Nordrest. Fler aktörer tillkommer löpande.

För mer information besök www.husmanskostensdag.se

Bildtext: Fläsklägg med rotmos och ärtsoppa med tillbehör


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.