Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Husmanskosten får en egen dag

Nu får husmanskosten sin egen dag i den svenska kalendern. Den 26 februari blir dagen när man hoppas att svenska krogar, storkök, dagligvaruhandeln och hem ska fokusera på den klassiska svenska maten. Bakom initiativet står bland annat White Guide, Gastronomiska Akademin, Måltidsakademin och ett antal tongivande kockar.

7 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Bild på husmanskost. Fläsklägg med rotmos och ärtsoppa med tillbehör.

Foto: Foto: Pål Allan

Den svenska husmanskosten är älskad av många och ofta vad som kommer på tal när människor nämner sina favoriträtter. Inte minst i samband med storhelgerna.

Intresset minskar inte – tvärtom. Det menar stjärnkocken Pontus Frithiof som är något av husmanskostens ambassadör:

– Husmanskost är hållbar mat på alla sätt. Den lagas från grunden av säsongsbaserade råvaror. Det är mat med rena smaker, utan tillsatser och det mesta som inte är viltfångat kan produceras på en svensk bondgård. Det är bra både för psykisk och fysisk hälsa att skippa halvfabrikat. Dessutom är det ofta mat som är billig att laga.

Peter Kjellberg som är vd för White Guide understryker just den närproducerade aspekten.

– Det finns så många lokala producenter och mathantverkare som har fantastiska produkter för just husmanskost. Vare sig man talar om kött eller grönsaker så har vi enormt hög kvalitet och med ett ökat intresse för husmanskost kan vi hjälpa dessa aktörer att nå ny publik. Man kan till och med se det som en beredskapshandling att minska vårt beroende av importerad mat.

Just att maten lagas från grunden kan dock vara något som gör att det låter svårt och det är här Husmanskostens dag vill skapa förändring. Mikael Einarsson, kock och krögare på Chez Jolie, har stor kärlek till husmanskost och stöttar initiativet. 

– Husmanskost är mat för vanligt folk som skulle ha mat på bordet för en familj och bara hade en vedspis och inget kylskåp. Det är inga svåra processer och recepten är enkla. Det är bara att börja och det är ett perfekt sätt att lära sig laga mat på riktigt. 

Att det tar tid att laga husmanskost avfärdar Mikael.

– Tänk på alla timmar människor lägger ner på att gå på gym för att bli friska. Sedan äter de fabriksproducerad mat för att spara en halvtimme i köket.

Även om den är älskad av så många så finns det en tröskel när det gäller att laga den. Det vill Husmanskostens dag ändra på genom att få livsmedelsföretag, handel, offentlig sektor och restauranger att ge den mer uppmärksamhet.

– Svensk husmanskost är ett arv som vi i våra butiker och restauranger förvaltat varje dag i 150 år, säger Madelene Brehmer som är vd för Sabis AB. Det är god och bra mat oavsett om man lagar den själv eller får den serverad. Husmanskostens dag har potential att bli en viktig dag för hela dagligvarusektorn.

I restaurangköken kan man för det mesta sin husmanskost, men den glöms ibland bort.

– Här finns både smakupplevelser, nyttighet och ekonomi, säger Pontus Frithiof. Vi vill utmana alla från sjukhuskök till skolor och krogar på alla nivåer. Är det säkert att den bästa ärtsoppan fås på den finaste krogen? Vi kommer att uppmärksamma alla initiativ och sprida kunskap i våra sociala kanaler. Målet är att skapa en folkrörelse som är ett alternativ till halvfabrikat och snabbmat.Arla har redan aviserat att de kommer att ha egna aktiviteter kopplade till Husmankostens dag och förhoppningen är fler kommer att följa efter.

Följ Husmanskostens Dag på Facebook  och Instagram.

Husmanskostens dag 

Husmanskostens dag arrangeras första gången den 26 februari 2025. Initiativtagare är Pontus Frithiof tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin. Initiativet stöds även av en rad namnkunniga kockar samt Måltidsakademin, LRF, Menigo, Sabis, Arla och Nordrest. Fler aktörer tillkommer löpande.

För mer information besök www.husmanskostensdag.se

Bildtext: Fläsklägg med rotmos och ärtsoppa med tillbehör


Dela artikeln

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 Uppdaterades 12 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1235

Foto: AdobeStock

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget 

  1. Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
  2. Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
  3. Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y



Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 Uppdaterades 11 november, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_890808833

Foto: AdobeStock

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.