Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Husmanskosten får en egen dag

Nu får husmanskosten sin egen dag i den svenska kalendern. Den 26 februari blir dagen när man hoppas att svenska krogar, storkök, dagligvaruhandeln och hem ska fokusera på den klassiska svenska maten. Bakom initiativet står bland annat White Guide, Gastronomiska Akademin, Måltidsakademin och ett antal tongivande kockar.

7 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Bild på husmanskost. Fläsklägg med rotmos och ärtsoppa med tillbehör.

Foto: Foto: Pål Allan

Den svenska husmanskosten är älskad av många och ofta vad som kommer på tal när människor nämner sina favoriträtter. Inte minst i samband med storhelgerna.

Intresset minskar inte – tvärtom. Det menar stjärnkocken Pontus Frithiof som är något av husmanskostens ambassadör:

– Husmanskost är hållbar mat på alla sätt. Den lagas från grunden av säsongsbaserade råvaror. Det är mat med rena smaker, utan tillsatser och det mesta som inte är viltfångat kan produceras på en svensk bondgård. Det är bra både för psykisk och fysisk hälsa att skippa halvfabrikat. Dessutom är det ofta mat som är billig att laga.

Peter Kjellberg som är vd för White Guide understryker just den närproducerade aspekten.

– Det finns så många lokala producenter och mathantverkare som har fantastiska produkter för just husmanskost. Vare sig man talar om kött eller grönsaker så har vi enormt hög kvalitet och med ett ökat intresse för husmanskost kan vi hjälpa dessa aktörer att nå ny publik. Man kan till och med se det som en beredskapshandling att minska vårt beroende av importerad mat.

Just att maten lagas från grunden kan dock vara något som gör att det låter svårt och det är här Husmanskostens dag vill skapa förändring. Mikael Einarsson, kock och krögare på Chez Jolie, har stor kärlek till husmanskost och stöttar initiativet. 

– Husmanskost är mat för vanligt folk som skulle ha mat på bordet för en familj och bara hade en vedspis och inget kylskåp. Det är inga svåra processer och recepten är enkla. Det är bara att börja och det är ett perfekt sätt att lära sig laga mat på riktigt. 

Att det tar tid att laga husmanskost avfärdar Mikael.

– Tänk på alla timmar människor lägger ner på att gå på gym för att bli friska. Sedan äter de fabriksproducerad mat för att spara en halvtimme i köket.

Även om den är älskad av så många så finns det en tröskel när det gäller att laga den. Det vill Husmanskostens dag ändra på genom att få livsmedelsföretag, handel, offentlig sektor och restauranger att ge den mer uppmärksamhet.

– Svensk husmanskost är ett arv som vi i våra butiker och restauranger förvaltat varje dag i 150 år, säger Madelene Brehmer som är vd för Sabis AB. Det är god och bra mat oavsett om man lagar den själv eller får den serverad. Husmanskostens dag har potential att bli en viktig dag för hela dagligvarusektorn.

I restaurangköken kan man för det mesta sin husmanskost, men den glöms ibland bort.

– Här finns både smakupplevelser, nyttighet och ekonomi, säger Pontus Frithiof. Vi vill utmana alla från sjukhuskök till skolor och krogar på alla nivåer. Är det säkert att den bästa ärtsoppan fås på den finaste krogen? Vi kommer att uppmärksamma alla initiativ och sprida kunskap i våra sociala kanaler. Målet är att skapa en folkrörelse som är ett alternativ till halvfabrikat och snabbmat.Arla har redan aviserat att de kommer att ha egna aktiviteter kopplade till Husmankostens dag och förhoppningen är fler kommer att följa efter.

Följ Husmanskostens Dag på Facebook  och Instagram.

Husmanskostens dag 

Husmanskostens dag arrangeras första gången den 26 februari 2025. Initiativtagare är Pontus Frithiof tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin. Initiativet stöds även av en rad namnkunniga kockar samt Måltidsakademin, LRF, Menigo, Sabis, Arla och Nordrest. Fler aktörer tillkommer löpande.

För mer information besök www.husmanskostensdag.se

Bildtext: Fläsklägg med rotmos och ärtsoppa med tillbehör


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.