Att en sund livsstil främjar hälsa och ett längre liv är ingen nyhet. Men nu visar en omfattande global studie exakt hur stor skillnaden faktiskt är – och det handlar om många års vinst. Studien, som publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine, pekar ut fem faktorer som särskilt avgörande: rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes samt viktproblem.

– Detta visar att det verkligen lönar sig att hålla koll på sina riskfaktorer. Det ger ett friskare och påtagligt längre liv. Och det är inte för sent att ändra livsstil även högt upp i medelåldern, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Resultaten är tydliga: kvinnor som vid 50 års ålder inte hade någon av de fem riskfaktorerna levde i genomsnitt 14,5 år längre än kvinnor som bar på samtliga riskfaktorer. För män var skillnaden nästan lika stor – 11,8 år. Den främsta anledningen till den längre livslängden var att det dröjde betydligt längre innan individerna utan riskfaktorer drabbades av hjärtkärlsjukdomar. Även efter insjuknande var den återstående livstiden längre än för dem med alla riskfaktorer.

De fem riskfaktorerna – rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes och viktproblem – ligger bakom ungefär hälften av alla fall av hjärtkärlsjukdomar globalt. Forskarna konstaterar också att även sena förändringar i livsstilen kan ha betydande effekter. Att exempelvis sluta röka eller få kontroll på blodtrycket mellan 55 och 60 års ålder kan ge påtagliga hälsofördelar och förlängd livslängd.

– Högt blodtryck medför en kraftig riskökning och är dessutom den absolut vanligaste riskfaktorn. I Sverige har mer än var tredje medelålders person för högt blodtryck. Här finns mycket att vinna på att fler kollar sina värden eftersom många inte ens själva vet om att de ligger för högt, säger Mattias Brunström, biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och en av studiens författare.

Den aktuella studien omfattar data från 39 länder och bygger på analyser av hälsa, dödlighet och levnadsvanor. Från svensk sida har forskare vid Umeå universitet bidragit med omfattande material från bland annat Norra Sveriges hälso- och sjukvårdsstudie (NSHDS) – där hälsodata från över 150 000 personer ingår – samt från Monica-studien där 12 000 individer följts över lång tid.

Sammanfattningsvis visar forskningen att livsstilsförändringar, oavsett när de genomförs i livet, kan ha en avgörande betydelse. Studien ger en tydlig signal: det är aldrig för sent att börja satsa på sin hälsa – och belöningen kan vara många extra friska år.