Dags för en global förändring av synen på obesitas

Den 31:a europeiska obesitaskongressen, European Congress on Obesity (ECO2024) anordnades i Venedig i maj 2024. I ”Venice Declaration” summerades kongressen: Det är dags för en global förändring av synen på obesitas. Sjukdomen går att behandla, men effektiv behandling behöver göras tillgängligt på ett mer rättvist sätt. Vårt sjukvårdssystem behöver förändras så att obesitasvård kan erbjudas långsiktigt, på samma sätt som vid andra kroniska sjukdomar. Obesitas är en komplex sjukdom, inte ett personligt val.

24 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Intresset för obesitasbehandling och forskning har sällan varit så här stort och det var spännande att ta del av den senaste forskningen. Att obesitas är komplext och dess prevalens fortsätter att öka i Europa oroar de flesta. Det behövs multipla angreppssätt för att hejda den negativa utvecklingen. Positivt är att det händer mycket inom obesitasområdet just nu. Under kongressen hölls flera parallella sessioner rörande såväl barn som vuxen obesitas, grundforskning, folkhälsofrågor och interventionsforskning.

Årets kongress präglades av ett stort fokus på de aptitreglerande läkemedel som har kommit att betyda mycket för obesitasvården. Det pågår studier på flertal olika kombinationer av inkretinbaserade terapier. Exempelvis är trippel-hormonareceptoragonist Retatrutide (GLP-1, GIP och glukagon) ett spännande läkemedel som har multipla verkningsmekanismer såväl i magtarmkanalen som i centrala nervsystemet. Resultat från fas-2 studier har visat att viktnedgångsresultaten börjar närma sig resultat som kan åstadkommas efter obesitaskirurgi. För oss dietister är detta förstås extra intressant avseende eventuella nutritionsutmaningar kopplade till det.

Arbetsgruppen för nutrition i European Association for the study of obesity (EASO) höll tillsammans med European Federation of the Associations of Dietitians (EFAD), specialistdietisternas nätverk för obesitasbehandling (ESDN ob) presentationer om obesitasläkemedel och dietistens roll. Att stödja patienter att hantera eventuella biverkningar och få till ett adekvat närings- och energiintag under läkemedelsbehandlingen är viktiga uppgifter för dietister. Det finns dock ett stort behov av mer forskning om nutrition och nutritionsbehandlingens roll i samband med behandling med aptitreglerande läkemedel.

Body mass index (BMI) har sedan länge kritiserats för att endast vara ett mått på kroppsstorlek, inte på kroppssammansättning. För att förtydliga att obesitas är en sjukdom behövs det en bättre beskrivning av klinisk obesitas, som inte endast förlitar sig på BMI. Den kommande Lancet-kommission rapport kan förändra definitionen av obesitas. Professor Francisco Rubino föreslog att “Clinical obesity is a chronic, systemic illness characterized by alterations in the function of tissues, organs or the individual due to excessive and/or abnormal adiposity”.

Under kongressen föreläste flera forskare, bland annat professor Edith Feskens från Nederländerna om ultraprocessad mat. Det har länge framförts att ultraprocessad mat är en av orsakerna till den ökande obesitasutvecklingen i världen. Men ämnet är fortfarande kontroversiellt framför allt gällande definitionen. Det finns sedan flera år tillbaka en så kallad Nova-klassifikation för ultraprocessad mat. Problemet är att nästan all mat vi äter genomgår någon form av bearbetning för att kunna ätas, smaka bättre och ha en bättre hållbarhet. Det har varit svårt att få bred acceptans för Nova klassifikationen eftersom viss hälsosam mat (till exempel fullkornsbröd) har klassificerats som ultraprocessat. Istället lyftes det fram att aspekter såsom matens konsistens, textur och hur fort man kan äta den borde inkluderas. Nästa års europeiska obesitaskongress ska hålls 11 till 14 maj i Malaga i Spanien.

Tack till Centrum för obesitas, Dietisternas Riksförbund (DRF) och European Association for the Study of Obesity (EASO) för finansiellt stöd i att delta i kongressen.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.