Intresset för obesitasbehandling och forskning har sällan varit så här stort och det var spännande att ta del av den senaste forskningen. Att obesitas är komplext och dess prevalens fortsätter att öka i Europa oroar de flesta. Det behövs multipla angreppssätt för att hejda den negativa utvecklingen. Positivt är att det händer mycket inom obesitasområdet just nu. Under kongressen hölls flera parallella sessioner rörande såväl barn som vuxen obesitas, grundforskning, folkhälsofrågor och interventionsforskning.

Årets kongress präglades av ett stort fokus på de aptitreglerande läkemedel som har kommit att betyda mycket för obesitasvården. Det pågår studier på flertal olika kombinationer av inkretinbaserade terapier. Exempelvis är trippel-hormonareceptoragonist Retatrutide (GLP-1, GIP och glukagon) ett spännande läkemedel som har multipla verkningsmekanismer såväl i magtarmkanalen som i centrala nervsystemet. Resultat från fas-2 studier har visat att viktnedgångsresultaten börjar närma sig resultat som kan åstadkommas efter obesitaskirurgi. För oss dietister är detta förstås extra intressant avseende eventuella nutritionsutmaningar kopplade till det.

Arbetsgruppen för nutrition i European Association for the study of obesity (EASO) höll tillsammans med European Federation of the Associations of Dietitians (EFAD), specialistdietisternas nätverk för obesitasbehandling (ESDN ob) presentationer om obesitasläkemedel och dietistens roll. Att stödja patienter att hantera eventuella biverkningar och få till ett adekvat närings- och energiintag under läkemedelsbehandlingen är viktiga uppgifter för dietister. Det finns dock ett stort behov av mer forskning om nutrition och nutritionsbehandlingens roll i samband med behandling med aptitreglerande läkemedel.

Body mass index (BMI) har sedan länge kritiserats för att endast vara ett mått på kroppsstorlek, inte på kroppssammansättning. För att förtydliga att obesitas är en sjukdom behövs det en bättre beskrivning av klinisk obesitas, som inte endast förlitar sig på BMI. Den kommande Lancet-kommission rapport kan förändra definitionen av obesitas. Professor Francisco Rubino föreslog att “Clinical obesity is a chronic, systemic illness characterized by alterations in the function of tissues, organs or the individual due to excessive and/or abnormal adiposity”.

Under kongressen föreläste flera forskare, bland annat professor Edith Feskens från Nederländerna om ultraprocessad mat. Det har länge framförts att ultraprocessad mat är en av orsakerna till den ökande obesitasutvecklingen i världen. Men ämnet är fortfarande kontroversiellt framför allt gällande definitionen. Det finns sedan flera år tillbaka en så kallad Nova-klassifikation för ultraprocessad mat. Problemet är att nästan all mat vi äter genomgår någon form av bearbetning för att kunna ätas, smaka bättre och ha en bättre hållbarhet. Det har varit svårt att få bred acceptans för Nova klassifikationen eftersom viss hälsosam mat (till exempel fullkornsbröd) har klassificerats som ultraprocessat. Istället lyftes det fram att aspekter såsom matens konsistens, textur och hur fort man kan äta den borde inkluderas. Nästa års europeiska obesitaskongress ska hålls 11 till 14 maj i Malaga i Spanien.

Tack till Centrum för obesitas, Dietisternas Riksförbund (DRF) och European Association for the Study of Obesity (EASO) för finansiellt stöd i att delta i kongressen.