Dags för en global förändring av synen på obesitas

Den 31:a europeiska obesitaskongressen, European Congress on Obesity (ECO2024) anordnades i Venedig i maj 2024. I ”Venice Declaration” summerades kongressen: Det är dags för en global förändring av synen på obesitas. Sjukdomen går att behandla, men effektiv behandling behöver göras tillgängligt på ett mer rättvist sätt. Vårt sjukvårdssystem behöver förändras så att obesitasvård kan erbjudas långsiktigt, på samma sätt som vid andra kroniska sjukdomar. Obesitas är en komplex sjukdom, inte ett personligt val.

24 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Intresset för obesitasbehandling och forskning har sällan varit så här stort och det var spännande att ta del av den senaste forskningen. Att obesitas är komplext och dess prevalens fortsätter att öka i Europa oroar de flesta. Det behövs multipla angreppssätt för att hejda den negativa utvecklingen. Positivt är att det händer mycket inom obesitasområdet just nu. Under kongressen hölls flera parallella sessioner rörande såväl barn som vuxen obesitas, grundforskning, folkhälsofrågor och interventionsforskning.

Årets kongress präglades av ett stort fokus på de aptitreglerande läkemedel som har kommit att betyda mycket för obesitasvården. Det pågår studier på flertal olika kombinationer av inkretinbaserade terapier. Exempelvis är trippel-hormonareceptoragonist Retatrutide (GLP-1, GIP och glukagon) ett spännande läkemedel som har multipla verkningsmekanismer såväl i magtarmkanalen som i centrala nervsystemet. Resultat från fas-2 studier har visat att viktnedgångsresultaten börjar närma sig resultat som kan åstadkommas efter obesitaskirurgi. För oss dietister är detta förstås extra intressant avseende eventuella nutritionsutmaningar kopplade till det.

Arbetsgruppen för nutrition i European Association for the study of obesity (EASO) höll tillsammans med European Federation of the Associations of Dietitians (EFAD), specialistdietisternas nätverk för obesitasbehandling (ESDN ob) presentationer om obesitasläkemedel och dietistens roll. Att stödja patienter att hantera eventuella biverkningar och få till ett adekvat närings- och energiintag under läkemedelsbehandlingen är viktiga uppgifter för dietister. Det finns dock ett stort behov av mer forskning om nutrition och nutritionsbehandlingens roll i samband med behandling med aptitreglerande läkemedel.

Body mass index (BMI) har sedan länge kritiserats för att endast vara ett mått på kroppsstorlek, inte på kroppssammansättning. För att förtydliga att obesitas är en sjukdom behövs det en bättre beskrivning av klinisk obesitas, som inte endast förlitar sig på BMI. Den kommande Lancet-kommission rapport kan förändra definitionen av obesitas. Professor Francisco Rubino föreslog att “Clinical obesity is a chronic, systemic illness characterized by alterations in the function of tissues, organs or the individual due to excessive and/or abnormal adiposity”.

Under kongressen föreläste flera forskare, bland annat professor Edith Feskens från Nederländerna om ultraprocessad mat. Det har länge framförts att ultraprocessad mat är en av orsakerna till den ökande obesitasutvecklingen i världen. Men ämnet är fortfarande kontroversiellt framför allt gällande definitionen. Det finns sedan flera år tillbaka en så kallad Nova-klassifikation för ultraprocessad mat. Problemet är att nästan all mat vi äter genomgår någon form av bearbetning för att kunna ätas, smaka bättre och ha en bättre hållbarhet. Det har varit svårt att få bred acceptans för Nova klassifikationen eftersom viss hälsosam mat (till exempel fullkornsbröd) har klassificerats som ultraprocessat. Istället lyftes det fram att aspekter såsom matens konsistens, textur och hur fort man kan äta den borde inkluderas. Nästa års europeiska obesitaskongress ska hålls 11 till 14 maj i Malaga i Spanien.

Tack till Centrum för obesitas, Dietisternas Riksförbund (DRF) och European Association for the Study of Obesity (EASO) för finansiellt stöd i att delta i kongressen.

ANNONS

Innehåll från Di Luca & Di Luca

Annons

Zeta Glutenfri – när matglädjen får plats för fler

Glutenfritt ska inte behöva betyda mindre smak, sämre konsistens eller färre möjligheter runt matbordet. Det var utgångspunkten när Zeta tog steget in i den glutenfria kategorin. Bakom satsningen ligger ett omfattande kategoriarbete och erfarenheter från personer som själva lever med celiaki.

Annons 5 oktober, 2026 • Uppdaterades 9 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Under våren 2025 lanserades Zeta Glutenfri med bland annat pasta, pinsa- och pizzabottnar, grissini, crostini och cantucci. Sortimentet sträcker sig från antipasti och pizza till pasta och något sött till kaffet. Ambitionen var att produkterna skulle stå på egna ben när det gäller smak, konsistens och kvalitet.

– För oss har det varit viktigt att inte tänka ”bra för att vara glutenfritt”. Det ska vara riktigt gott, punkt. Zeta handlar om matglädje och om att samla människor kring maten, och då vill vi att fler ska kunna vara med runt bordet på samma villkor, säger Christian Di Luca, vd för Gruppo Di Luca som står bakom varumärket Zeta.

Egen erfarenhet bidrog i arbetet

Inför lanseringen gick Ida Lindberg, inköpskoordinator på Di Luca & Di Luca, igenom marknaden för att kartlägga utbudet och vad konsumenterna saknade. Hon har själv haft celiaki i åtta år och fick diagnosen relativt sent, vilket innebär att hon också har glutenhaltiga produkter att jämföra med.

– Eftersom jag själv är konsument av glutenfria produkter kände jag redan till mycket av det vi saknar på marknaden. För den som lever med celiaki är det inget tillfälligt val, utan en del av vardagen. Då räcker det inte att en produkt bara är glutenfri – den måste också vara riktigt god, ha rätt konsistens och fungera i de måltider man längtar efter.

Kvaliteten fick därför styra produktutvecklingen. Pastan är framtagen för att ge den al dente-känsla som förknippas med italiensk pasta och behålla sitt tuggmotstånd genom måltiden. Pinsa- och pizzabottnarna ska kombinera frasighet, seghet och luftiga kanter.

– En viktig insikt i kategoriarbetet var att konsumenten inte vill bli definierad av det som måste väljas bort. Man vill inspireras av vad man faktiskt kan äta, säger Ida Lindberg.

Matglädje som fått gensvar

Efter lanseringen fick Zeta uppskattande mejl, meddelanden och reaktioner i sociala medier från personer med celiaki. Under 2025 tilldelades satsningen också Guldaxet vid Mat för livet-mässan, ett pris som går till en aktör som gjort en betydande insats för personer som inte kan äta gluten.

– Responsen från personer med celiaki har betytt väldigt mycket för oss. När människor hör av sig och berättar att de har hittat en pasta, en pinsa eller ett bröd som de verkligen har saknat, då blir det tydligt att lanseringen handlar om mer än nya produkter, säger Christian Di Luca.

För Anna Mellberg, dietist på Di Luca & Di Luca, handlar satsningen ytterst om att maten ska få stå i centrum.

– När glutenfritt smakar lika gott som allt annat på tallriken kan fokus ligga där det hör hemma – på njutningen, gemenskapen och matglädjen runt bordet. Det ska vara en självklarhet.

Zeta Glutenfri är mer än en ny produktserie. Det är ett sätt att göra den medelhavsmat som Zeta har arbetat med i decennier tillgänglig för fler. Med smak och kvalitet som utgångspunkt är ambitionen att glutenfritt aldrig ska behöva betyda mindre gott

Diabetes

Kost och träning gav remission vid tidig typ 2-diabetes

Drygt hälften av deltagarna uppnådde diabetesremission efter ett program med energireducerad kost och strukturerad träning. Samtidigt minskade fettmassan medan muskelmassan bevarades. Det visar en ny randomiserad studie av yngre vuxna med typ 2-diabetes.

Redaktionen 9 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Typ 2-diabetes som debuterar tidigt i livet kan innebära snabbare försämring av blodsockerkontrollen och tidigare komplikationer. I studien RESET for Remission undersökte forskare i Storbritannien och Kanada om en kombination av kostbehandling och träning kunde leda till remission hos denna grupp. Resultaten presenterades vid EASD-kongressen i Milano och publicerades i The Lancet Regional Health – Americas.

Kostersättning och regelbunden träning

Studien omfattade 96 personer i åldern 18–45 år med obesitas och typ 2-diabetes, utan insulinbehandling. Deltagarna lottades till sedvanlig vård eller ett intensivt program.

Programmet inleddes med tolv veckors energireducerad kost och träning, följt av tolv veckor med fokus på viktstabilisering. Kostersättning och återintroduktion av vanlig mat kombinerades med både styrke- och konditionsträning.

Upplägget hade utformats för att undersöka såväl diabetesremission som effekter på bland annat hjärtfunktion och kroppssammansättning.

Remission hos 54 procent

Efter 24 veckor hade 27 av 50 deltagare i interventionsgruppen, 54 procent, uppnått remission. I kontrollgruppen var motsvarande resultat två av 46, cirka fyra procent.

Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol och minst tolv veckor utan blodsockersänkande läkemedel. Resultaten visade också minskad fettmassa med bevarad muskelmassa – en relevant aspekt vid behandling som innebär snabb viktnedgång.

För dietister väcker studien frågor om hur kostbehandling och fysisk träning kan samordnas när målet är både viktnedgång och bibehållen fysisk funktion.

Studien jämförde dock hela programmet med sedvanlig vård. Det går därför inte att avgöra hur mycket just träningen bidrog till resultaten. Uppföljningen var dessutom begränsad till 24 veckor, och forskarna efterlyser längre studier. Resultaten visar remission vid uppföljningen, vilket inte innebär att sjukdomen är permanent botad.

Källa: European Association for the Study of Diabetes (EASD), presentation av RESET for Remission, 30 september 2026. The Lancet Regional Health – Americas, 2026. Läs presentationen av studien.