Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Geriatrik

Debatt: Fler insatser mot undernäring behövs i ny lag

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise. Sverige … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: AdobeStock

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise.

Sverige håller på att få en helt ny lag för äldreomsorgen. Den ska förtydliga kommunernas uppdrag om att ge äldre trygghet och omsorg utifrån individens behov. Lagen syftar till att stödja en äldreomsorg som har likvärdigt god kvalitet och som ger stöd och hjälp utifrån den enskilda individens förutsättningar, behov, önskemål och möjlighet till delaktighet. Det är bra. Alla har rätt till hög livskvalitet, oavsett ålder, och rätt att vara delaktig i beslut som rör en själv.

Viktigt verktyg för att minska undernäring

Den nya lagen skulle kunna bli ett viktigt verktyg för att minska förekomsten av undernäring hos äldre. Förutom att undernäring orsakar ett enormt lidande, kostar det samhället otaliga miljarder kronor. Undernäring ökar bland annat risken för fallskador, följdsjukdomar och längre sjukhusvistelser. Det är en kostnad som kommer att öka om vi inte agerar nu, eftersom vi blir allt äldre och allt fler av oss bor hemma längre. I framtiden förväntas antalet äldre över 80 år att nära fördubblas, till cirka 900 000 år 2040 enligt Socialstyrelsen.

Tre frågor måste förtydligas i den nya omsorgslagen:

  • Mat och måltid måste lyftas fram som en viktig del av omsorgen.
  • Måltiden är en central del av livet och måste därför också vara en central del av omsorgen. Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en serviceinsats.

  • Det måste finnas tillgång till dietistkompetens i alla kommuner.
  • Att tidigt identifiera de individer som har, eller riskerar att få, ett försämrat näringstillstånd på grund av ålder och sjukdom är en avgörande faktor för en god rehabilitering. Dietister är den yrkesgrupp som har den mest kvalificerade specialistkompetensen inom nutrition, mat och måltider. De behövs för att kunna bygga upp och utveckla arbetet med att minska förekomsten av undernäring i kommunerna.

  • Måltiden måste ses som en resurs i omsorgen.
  • Måltiden är en outnyttjad resurs i omsorgen, som skulle kunna bidra till så mycket mer än näring, till exempel social samvaro, finmotorisk aktivitet, bibehållande av fysiska och kognitiva förmågor och i slutändan ökad livskvalitet. Genom att definiera måltiden som en central del av omsorgen och involvera dietister i rehabiliteringsansvaret skulle kostnaden för maten kunna användas till så mycket mer än att enbart vara ett näringsintag, och därmed bidra till att minska behovet av andra kostsamma insatser.

    Vi menar att den nya äldreomsorgslagen är ett viktigt verktyg för att minska undernäringen hos äldre genom att lyfta måltidens roll i omsorgen och tydliggöra ansvaret för arbetet mot undernäring.

    Pernilla Fagerlin\nProjektledare, Livsmedelsakademin, samt ansvarig för Livsmedelsakademins remissvar

    Maria Biörklund Helgesson\nForskare, forskningsinstitutet Rise

    Jens Modéer\nMåltidschef, Kävlinge kommun

    Stock.adobe.com


    Dela artikeln

    Folkhälsa

    Tydligt trendbrott: Fiskätandet ökar igen

    Efter flera år av minskad fiskkonsumtion syns nu en vändning. En ny undersökning från Norges sjömatråd visar att fler svenskar återigen äter fisk minst två gånger i veckan.

    Nina Granberg 2 april, 2026 1 minuts läsning
    IMG_1668

    Foto: Norges Sjömatsråd



    Forskning

    Ägg kopplas till lägre dödlighet hos äldre

    Äldre personer som åt ägg 1–6 gånger i veckan hade lägre risk för både total och kardiovaskulär dödlighet än de som sällan eller aldrig åt ägg. Det visar en australisk kohortstudie. 

    Nina Granberg 2 april, 2026 1 minuts läsning
    AdobeStock_121438143

    Foto: AdobeStock

    Studien, som publicerats i tidskriften Nutrients, omfattade 8 756 personer i åldern 70 år och uppåt, som följdes över tid. Sambandet kvarstod även efter justering för bland annat sociodemografiska, hälsorelaterade och kliniska faktorer samt övergripande kostkvalitet.

    Samma mönster sågs även hos deltagare med dyslipidemi, det vill säga avvikande nivåer av blodfetter, till exempel förhöjt LDL-kolesterol, höga triglycerider eller lågt HDL-kolesterol.

    Samtidigt är studien observationsbaserad, vilket innebär att den inte kan fastställa orsakssamband. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet.

    Läs mer: Wild H, Gasevic D, Woods RL, et al. Egg Consumption and Mortality: A Prospective Cohort Study of Australian Community-Dwelling Older Adults. Nutrients. 2025;17(2):323. doi:10.3390/nu17020323


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.