Den här hälsoutvecklingen förutspås skapa stora ekonomiska påfrestningar för hälso- och sjukvårdssystemet i västvärlden. Resultaten från en omfattande studie utförd vid Oxford University och University College London visar att boomers i 50-, 60- och 70-årsåldern i högre grad drabbas av kroniska sjukdomar som fetma, typ 2-diabetes, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa hälsoproblem leder till en högre risk för funktionsnedsättningar och ett ökat behov av vård i tidigare åldrar jämfört med äldre generationer.

Enligt insamlade data mellan 2004 och 2018 från cirka 100 000 individer över 50 år i England, USA och Europa, noteras en markant ökning av allvarliga diagnoser i framför allt Europa och England. Forskarna betonar att trots framsteg inom medicinsk forskning är riskerna för kroniska sjukdomar i den här åldersgruppen betydligt högre än för tidigare generationer.

Två faktorer som bidragit till detta är ändrade kostvanor och en mer stillasittande livsstil. Efter andra världskriget blev en kost rik på kött, fett och socker vanligare. För boomers har kontorsjobb och en stillasittande vardag blivit normen, vilket ytterligare belastar hälsan. Detta har resulterat i ett större antal fall av fetma, vilket i sin tur ofta är kopplat till typ 2-diabetes och andra komplikationer.

– Risken för att drabbas av kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar är betydligt högre för personer födda efter 1945 än för tidigare generationer, säger forskningsledaren Laura Gimeno. Om livslängden fortsätter att öka kommer yngre generationer att leva längre, men med sämre hälsa.

Hälsoproblemen hos boomers riskerar att leda till en alltmer påtaglig ekonomisk börda. En åldrande befolkning som kräver mer vård innebär ökade kostnader för staten och det offentliga vårdsystemet. Upp till en femtedel av befolkningen i västvärldens höginkomstländer är i dag över 65 år, vilket ökar trycket på både hälso- och sjukvården samt social omsorg.

Laura Gimeno varnar för att de försämrade hälsoutfallen även har konsekvenser för sysselsättningspolitiken. Flera västländer strävar efter att förlänga arbetslivet för att hantera den åldrande befolkningen, men den försämrade hälsan kan försvåra dessa ambitioner. Boomers som tvingas till förtidspension på grund av ohälsa riskerar att bli en betydande kostnadsbörda, både i form av vårdutgifter och minskad skatteintäkt från arbetskraften.

Vad säger forskningsresultaten?

Studien, som omfattar data från fem olika generationer, visar på en tydlig koppling mellan födelseår och hälsoutfall. Forskarna delade in de 100 000 studiedeltagarna i följande grupper:

Resultaten bekräftar att boomers har fler hälsoproblem än de födda innan andra världskriget. Den ökande efterfrågan på vård och social omsorg förväntas därmed få långtgående konsekvenser för offentliga utgifter och samhällsekonomin.

För att hantera denna utveckling krävs förebyggande åtgärder och medvetenhet kring livsstil. Hälsoproblem som kan förebyggas genom kost och motion bör prioriteras i folkhälsoprogram för att motverka det ökande vårdbehovet. Vidare krävs det insatser för att möjliggöra längre arbetsliv utan att hälsan blir lidande.

Sammanfattningsvis pekar forskningen på en brådskande utmaning för vårdsektorn och politiken: om boomers och yngre generationer ska få en god livskvalitet i ålderdomen krävs krafttag för att möta de hälsomässiga och ekonomiska utmaningarna i en åldrande befolkning.

Studien har publicerats i The Journals of Gerontology.

Det här är en boomer En babyboom är en period av kraftigt förhöjda födelsetal, ibland definierad av att de årliga födelsetalen överstiger 2,0 per 100 kvinnor i ett land eller annat område. Personer födda under en sådan period sägs tillhöra en babyboomgeneration.

På engelska åsyftar termen babyboom främst de dramatiskt ökade födelsetalen under och strax efter andra världskriget i stora delar av västvärlden, och som gav upphov till den stora fyrtiotalistgenerationen.