Diabetes

Sviktande hälsa bland ”boomers”

De stora barnkullarna från 40- och 50-talen lever längre, men har sämre hälsa än tidigare generationer. Det visar brittiska forskare som varnar för följderna. Det handlar om fetma, typ 2-diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

28 oktober, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Den här hälsoutvecklingen förutspås skapa stora ekonomiska påfrestningar för hälso- och sjukvårdssystemet i västvärlden. Resultaten från en omfattande studie utförd vid Oxford University och University College London visar att boomers i 50-, 60- och 70-årsåldern i högre grad drabbas av kroniska sjukdomar som fetma, typ 2-diabetes, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa hälsoproblem leder till en högre risk för funktionsnedsättningar och ett ökat behov av vård i tidigare åldrar jämfört med äldre generationer.

Enligt insamlade data mellan 2004 och 2018 från cirka 100 000 individer över 50 år i England, USA och Europa, noteras en markant ökning av allvarliga diagnoser i framför allt Europa och England. Forskarna betonar att trots framsteg inom medicinsk forskning är riskerna för kroniska sjukdomar i den här åldersgruppen betydligt högre än för tidigare generationer.

Två faktorer som bidragit till detta är ändrade kostvanor och en mer stillasittande livsstil. Efter andra världskriget blev en kost rik på kött, fett och socker vanligare. För boomers har kontorsjobb och en stillasittande vardag blivit normen, vilket ytterligare belastar hälsan. Detta har resulterat i ett större antal fall av fetma, vilket i sin tur ofta är kopplat till typ 2-diabetes och andra komplikationer.

– Risken för att drabbas av kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar är betydligt högre för personer födda efter 1945 än för tidigare generationer, säger forskningsledaren Laura Gimeno. Om livslängden fortsätter att öka kommer yngre generationer att leva längre, men med sämre hälsa.

Hälsoproblemen hos boomers riskerar att leda till en alltmer påtaglig ekonomisk börda. En åldrande befolkning som kräver mer vård innebär ökade kostnader för staten och det offentliga vårdsystemet. Upp till en femtedel av befolkningen i västvärldens höginkomstländer är i dag över 65 år, vilket ökar trycket på både hälso- och sjukvården samt social omsorg.

Laura Gimeno varnar för att de försämrade hälsoutfallen även har konsekvenser för sysselsättningspolitiken. Flera västländer strävar efter att förlänga arbetslivet för att hantera den åldrande befolkningen, men den försämrade hälsan kan försvåra dessa ambitioner. Boomers som tvingas till förtidspension på grund av ohälsa riskerar att bli en betydande kostnadsbörda, både i form av vårdutgifter och minskad skatteintäkt från arbetskraften.

Vad säger forskningsresultaten?

Studien, som omfattar data från fem olika generationer, visar på en tydlig koppling mellan födelseår och hälsoutfall. Forskarna delade in de 100 000 studiedeltagarna i följande grupper:

Den största generationen (födda före 1925)

Den tidiga tysta generationen (födda 1925–1935)

Den sena tysta generationen (1936–1945)

Tidiga babyboomers (1946–1955)

Sena babyboomers (1955–1959).

Resultaten bekräftar att boomers har fler hälsoproblem än de födda innan andra världskriget. Den ökande efterfrågan på vård och social omsorg förväntas därmed få långtgående konsekvenser för offentliga utgifter och samhällsekonomin.

För att hantera denna utveckling krävs förebyggande åtgärder och medvetenhet kring livsstil. Hälsoproblem som kan förebyggas genom kost och motion bör prioriteras i folkhälsoprogram för att motverka det ökande vårdbehovet. Vidare krävs det insatser för att möjliggöra längre arbetsliv utan att hälsan blir lidande.

Sammanfattningsvis pekar forskningen på en brådskande utmaning för vårdsektorn och politiken: om boomers och yngre generationer ska få en god livskvalitet i ålderdomen krävs krafttag för att möta de hälsomässiga och ekonomiska utmaningarna i en åldrande befolkning.

Studien har publicerats i The Journals of Gerontology.

Det här är en boomer En babyboom är en period av kraftigt förhöjda födelsetal, ibland definierad av att de årliga födelsetalen överstiger 2,0 per 100 kvinnor i ett land eller annat område. Personer födda under en sådan period sägs tillhöra en babyboomgeneration.

På engelska åsyftar termen babyboom främst de dramatiskt ökade födelsetalen under och strax efter andra världskriget i stora delar av västvärlden, och som gav upphov till den stora fyrtiotalistgenerationen.

Obesitas

GLP-1-behandling kan dölja nutritionsproblem

Kraftig aptitminskning och lägre energiintag vid behandling med GLP-1-läkemedel kan öka risken för otillräckligt intag av protein och mikronäringsämnen. En ny översikt uppmärksammar risken för ”dold undernäring” och efterlyser större fokus på nutrition under behandlingen.

Redaktionen 7 september, 2026 • 3 minuters läsning

GLP-1-receptoragonister och kombinerade GIP/GLP-1-läkemedel har förändrat behandlingen av obesitas och kan ge en betydande och långvarig viktnedgång. Men den snabba utvecklingen har samtidigt väckt nya frågor om vad som händer med patienternas näringsintag när aptiten och mängden mat minskar kraftigt.

I en ny narrativ översikt, publicerad i tidskriften Nutrients, sammanfattar forskare kunskapsläget kring mikronäringsstatus, proteinintag och förändringar i fettfri massa vid behandling med GLP-1-baserade läkemedel.

Forskarna pekar på risken för vad de beskriver som ”hidden malnutrition” – nutritionsproblem som kan vara svåra att upptäcka när behandlingen samtidigt ger den eftersträvade viktnedgången.

Mindre mat ställer högre krav på kvaliteten

GLP-1-läkemedlens effekt bygger bland annat på minskad aptit, ökad mättnad och ett lägre spontant energiintag. Gastrointestinala biverkningar som illamående och kräkningar kan hos vissa patienter minska intaget ytterligare.

Det innebär att patienten behöver få i sig tillräckligt med protein, vitaminer och mineraler genom en betydligt mindre mängd mat än tidigare.

Samtidigt kan personer med obesitas ha otillräcklig mikronäringsstatus redan innan läkemedelsbehandlingen påbörjas. Ett minskat och ensidigt matintag under behandlingen kan därför enligt forskarna förstärka befintliga problem eller skapa nya.

Bland de näringsämnen som diskuteras finns bland annat järn, vitamin B12, folat och vitamin D. Kunskapsläget är dock fortfarande begränsat och det saknas långtidsstudier som visar hur vanligt det är att patienter utvecklar kliniskt betydelsefulla näringsbrister under GLP-1-behandling.

Muskelmassa behöver uppmärksammas

Även förändringar i kroppssammansättningen är en viktig fråga. Den största delen av viktminskningen vid GLP-1-behandling utgörs av fettmassa, men studier visar att även fettfri massa minskar.

Förlust av fettfri massa är inte unik för läkemedelsbehandling utan förekommer även vid annan större viktnedgång. Forskarna framhåller ändå att muskelmassa och muskelfunktion behöver uppmärksammas, framför allt hos personer som redan före behandlingen har liten muskelreserv eller ökad risk för sarkopeni.

Äldre personer och patienter med andra sjukdomar eller lågt proteinintag kan vara särskilt sårbara.

Tillräckligt proteinintag och fysisk aktivitet, framför allt styrketräning, lyfts därför som viktiga delar av behandlingen för att bidra till att bevara muskelmassa och funktion under viktnedgången.

Efterlyser strukturerad nutritionsuppföljning

Forskarna menar att nutritionsperspektivet behöver integreras tydligare i behandlingen med GLP-1-läkemedel. Uppföljningen bör inte enbart handla om kroppsvikt och läkemedlets biverkningar utan även om vad och hur mycket patienten faktiskt äter.

Det kan bland annat innebära bedömning av kostens kvalitet och proteinintag samt, för patienter med ökad risk, uppföljning av mikronäringsstatus och kroppssammansättning.

Samtidigt betonar forskarna att kunskapsluckorna fortfarande är stora. Det behövs fler prospektiva långtidsstudier för att avgöra hur vanligt det är med nutritionsbrister och kliniskt betydelsefull muskelförlust och vilka patienter som löper störst risk.

Den ökande användningen av GLP-1-baserade läkemedel gör enligt forskarna att nutritionsbedömning behöver bli en tydligare del av obesitasbehandlingen – så att en framgångsrik viktnedgång inte sker på bekostnad av patientens nutritionsstatus.

Källa: Sorić T. et al. Hidden Malnutrition in the GLP-1 Era: Micronutrient Status, Protein Adequacy, and Lean Mass as Emerging Nutritional Considerations—A Narrative Review. Nutrients, 2026; 18(17):2757.

Missa inte nästa nummer av Dietisten!

I nästa nummer av Dietisten fördjupar vi oss i nya trender inom obesitasbehandling – från GLP-1 och nutrition till nya behandlingsstrategier och dietistens roll när obesitasvården förändras.

Vill du läsa mer? Som prenumerant får du tillgång till Dietistens digitala innehåll och tidningen.

Forskning

Nytt verktyg visar matens målkonflikter

Klimat, biologisk mångfald, djurvälfärd och antibiotikaanvändning – vad händer när vi förändrar det vi äter? Ett nytt verktyg från Sveriges lantbruksuniversitet ska ge en bredare bild av matens hållbarhet och synliggöra när en förbättring på ett område leder till en försämring på ett annat.

Redaktionen 4 september, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har utvecklat det digitala verktyget SAFAD, Sustainability Assessment of Foods And Diets. Det kan användas för att bedöma hållbarheten hos enskilda livsmedel, måltider och hela kostmönster.

Till skillnad från många jämförelser som framför allt fokuserar på klimatavtryck väger SAFAD samman tio olika indikatorer. Åtta handlar om miljöpåverkan, medan två mäter djurvälfärd respektive antibiotikaanvändning inom djurhållningen.

Verktyget bygger på miljödata för omkring 150 råvaror från länder som exporterar livsmedel till nio EU-länder, däribland Sverige. Utifrån dessa data går det att beräkna miljöpåverkan för omkring 1 800 livsmedel och maträtter.

Ett byte är inte alltid bättre

Ett syfte är att tydliggöra de målkonflikter som kan uppstå när kosten förändras. SLU-forskarna visar exempelvis att om hälften av nötköttet i den svenska genomsnittskosten ersätts med kyckling minskar klimatavtrycket med 12 procent. Samtidigt ökar den beräknade förlusten av djurvälfärd med 30 procent.

Att halvera konsumenternas matsvinn ger däremot minskad påverkan med omkring 5–6 procent för nästan samtliga indikatorer, utan några uppenbara negativa konsekvenser.

Ett annat scenario handlar om ökad svensk livsmedelsproduktion. Om Sverige producerade mer av det som redan odlas här skulle klimatpåverkan enligt beräkningarna minska med 5 procent och påverkan på biologisk mångfald med 27 procent. Samtidigt skulle markanvändningen öka med omkring 9 procent.

Används av Livsmedelverket

SAFAD används redan i praktiken. Livsmedelsverket har bland annat använt verktyget för att bedöma hållbarheten i tonåringars och förskolebarns kost.

Forskarna betonar samtidigt att verktyget inte ska ses som ett facit. Det finns osäkerheter i både data och metoder, och alla konsekvenser av större förändringar i befolkningens matvanor går inte att fånga.

Tanken är i stället att ge en mer nyanserad bild av vad hållbar kost innebär – och göra det möjligt att väga olika miljö- och hållbarhetsaspekter mot varandra.

Utforska SAFAD här.

SAFAD har utvecklats inom det EU-finansierade projektet Plan’eat och forskningsprogrammet Mistra Food Futures.