Diabetes

Sviktande hälsa bland ”boomers”

De stora barnkullarna från 40- och 50-talen lever längre, men har sämre hälsa än tidigare generationer. Det visar brittiska forskare som varnar för följderna. Det handlar om fetma, typ 2-diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

28 oktober, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Den här hälsoutvecklingen förutspås skapa stora ekonomiska påfrestningar för hälso- och sjukvårdssystemet i västvärlden. Resultaten från en omfattande studie utförd vid Oxford University och University College London visar att boomers i 50-, 60- och 70-årsåldern i högre grad drabbas av kroniska sjukdomar som fetma, typ 2-diabetes, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa hälsoproblem leder till en högre risk för funktionsnedsättningar och ett ökat behov av vård i tidigare åldrar jämfört med äldre generationer.

Enligt insamlade data mellan 2004 och 2018 från cirka 100 000 individer över 50 år i England, USA och Europa, noteras en markant ökning av allvarliga diagnoser i framför allt Europa och England. Forskarna betonar att trots framsteg inom medicinsk forskning är riskerna för kroniska sjukdomar i den här åldersgruppen betydligt högre än för tidigare generationer.

Två faktorer som bidragit till detta är ändrade kostvanor och en mer stillasittande livsstil. Efter andra världskriget blev en kost rik på kött, fett och socker vanligare. För boomers har kontorsjobb och en stillasittande vardag blivit normen, vilket ytterligare belastar hälsan. Detta har resulterat i ett större antal fall av fetma, vilket i sin tur ofta är kopplat till typ 2-diabetes och andra komplikationer.

– Risken för att drabbas av kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar är betydligt högre för personer födda efter 1945 än för tidigare generationer, säger forskningsledaren Laura Gimeno. Om livslängden fortsätter att öka kommer yngre generationer att leva längre, men med sämre hälsa.

Hälsoproblemen hos boomers riskerar att leda till en alltmer påtaglig ekonomisk börda. En åldrande befolkning som kräver mer vård innebär ökade kostnader för staten och det offentliga vårdsystemet. Upp till en femtedel av befolkningen i västvärldens höginkomstländer är i dag över 65 år, vilket ökar trycket på både hälso- och sjukvården samt social omsorg.

Laura Gimeno varnar för att de försämrade hälsoutfallen även har konsekvenser för sysselsättningspolitiken. Flera västländer strävar efter att förlänga arbetslivet för att hantera den åldrande befolkningen, men den försämrade hälsan kan försvåra dessa ambitioner. Boomers som tvingas till förtidspension på grund av ohälsa riskerar att bli en betydande kostnadsbörda, både i form av vårdutgifter och minskad skatteintäkt från arbetskraften.

Vad säger forskningsresultaten?

Studien, som omfattar data från fem olika generationer, visar på en tydlig koppling mellan födelseår och hälsoutfall. Forskarna delade in de 100 000 studiedeltagarna i följande grupper:

Den största generationen (födda före 1925)

Den tidiga tysta generationen (födda 1925–1935)

Den sena tysta generationen (1936–1945)

Tidiga babyboomers (1946–1955)

Sena babyboomers (1955–1959).

Resultaten bekräftar att boomers har fler hälsoproblem än de födda innan andra världskriget. Den ökande efterfrågan på vård och social omsorg förväntas därmed få långtgående konsekvenser för offentliga utgifter och samhällsekonomin.

För att hantera denna utveckling krävs förebyggande åtgärder och medvetenhet kring livsstil. Hälsoproblem som kan förebyggas genom kost och motion bör prioriteras i folkhälsoprogram för att motverka det ökande vårdbehovet. Vidare krävs det insatser för att möjliggöra längre arbetsliv utan att hälsan blir lidande.

Sammanfattningsvis pekar forskningen på en brådskande utmaning för vårdsektorn och politiken: om boomers och yngre generationer ska få en god livskvalitet i ålderdomen krävs krafttag för att möta de hälsomässiga och ekonomiska utmaningarna i en åldrande befolkning.

Studien har publicerats i The Journals of Gerontology.

Det här är en boomer En babyboom är en period av kraftigt förhöjda födelsetal, ibland definierad av att de årliga födelsetalen överstiger 2,0 per 100 kvinnor i ett land eller annat område. Personer födda under en sådan period sägs tillhöra en babyboomgeneration.

På engelska åsyftar termen babyboom främst de dramatiskt ökade födelsetalen under och strax efter andra världskriget i stora delar av västvärlden, och som gav upphov till den stora fyrtiotalistgenerationen.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.