Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

De nya Dietary guidelines for Americans 2020-2025 har publicerats

U.S. Department of Agriculture (USDA) and Health and Human Services (HHS) lanserade den 29 december 2020 Dietary Guidelines for Americans (DGA) 2020-2025 under parollen ”Make … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning
Grunge flag of the United States of America

U.S. Department of Agriculture (USDA) and Health and Human Services (HHS) lanserade den 29 december 2020 Dietary Guidelines for Americans (DGA) 2020-2025 under parollen ”Make every bite count” som syftar på ett fundamenten för DGA 2020-2025, att man oberoende hälsoläge kan få fördelar genom att göra hälsosamma val med hänsyn till mat och dryck.

Sedan första utgåvan av DGA 1980 har USDA presenterat evidensbaserade råd till den amerikanska befolkningen om vad man ska äta och dricka för att främja hälsa, möta behovet av näringsämnen och minska risken för flera sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och flera cancersjukdomar.

Den största delen av det vetenskapliga underlaget som ligger till grund för DGA 2020-2025 (DietaryGuidelines.gov) är longitudinella observationsstudier i vilka man tagit reda på vad deltagarna äter och sedan följt dem under lång tid för att se vilka som utvecklat sjukdom eller inte, och vilka som dött i relation till rapporterat kostintag.

DGA 2020-2025 har fokus på personer som är friska, personer med övervikt och fetma, och på personer med ökad risk för sjukdom. För en del som redan har någon eller några av de vanligaste kroniska sjukdomarna såsom hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och några av de vanligaste cancersjukdomarna kan DGA 2020-2025 ändå vara relevanta.

DGA 2020-2025 har också fokus på hälsosamma kostmönster. Istället för enskilda näringsämnen eller enskilda livsmedel visar DGA 2020-2025 vikten av hälsosamma kostmönster, dvs den positiva synergistiska effekten av en kombination olika livsmedel. Här finns det omfattande kunskapsunderlaget om gynnsamma hälsoeffekter för flera välstuderade kostmönster, såsom Medelhavskosten, DASH-kosten (Dietary Approaches to Stop Hypertension) och den nordiska kosten (The Nordic Diet).

Det tredje fokus DGA 2020-2025 har är att uppmuntra till hälsosamma matvanor genom hela livet, från spädbarnstiden till ålderdomen. DGA 2020-2025 beskriver vikten av att etablera hälsosamma matvanor redan under barndomen för att sedan bära med och utveckla dem genom varje fas i livet.

Make every bite count

DGA 2020-2025 sammanfattas i fyra punkter under parollen Make every bite count.

  • Följ ett hälsosamt kostmönster i varje levnadsfas från spädbarnstiden till ålderdomen. Vikten av att äta näringstät mat för tillväxt under barndomen till att upprätthålla en hälsosam vikt och förebygga kronisk sjukdom för vuxna.
  • Gör det till en vana att äta och tyck om näringstät mat och dryck och välj med hänsyn till personliga preferenser, mattraditioner och ekonomiska aspekter.
  • Fokusera att på gruppnivå möta behov av näringsämnen inom ramen för ett begränsat energiintag. Näringsbehovet bör framförallt täckas av näringstät mat som bidrar med vitaminer, mineraler och makronutrienter med begränsat intag av mättat fett, tillsatt socker och salt. På livsmedelsnivå bör fokus vara på:
  • Grönsaker, alla sorter – mörkgröna, röda, orange, ärtor, bönor, baljväxter, stärkelserika och andra grönsaker.
  • Frukt – framför allt hel frukt.
  • Cerealier – minst hälften bör vara fullkornsvarianter.
  • Mejerier – magra sorter av mjölk, yoghurt och ost och/ eller laktosfria alternativ och berikade sojaprodukter som alternativ till mjölk och yoghurt.
  • Proteinrik mat – magert kött, fjäderfä, ägg, fisk och skaldjur, ärtor, bönor, baljväxter och nötter, frön och sojaprodukter.
  • Oljor – vegetabiliska oljor och oljor i mat som i fisk och nötter.
  • För att ytterligare förstärka vikten av ovanstående livsmedelsval säger DGA 2020-2025: ät mer växtbaserat, begränsa charkuterier (köttprodukter), feta mejeriprodukter och dieter med strikt begränsat innehåll av kolhydrater.
  • Begränsa mat med tillsatt socker, mättat fett, salt och begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.
  • Tillsatt socker – mindre än 10 E% per dag från 2 års ålder. Undvik mat och dryck med tillsatt socker till de yngre än 2 år.
  • Mättat fett – mindre än 10 E% per dag från 2 års ålder.
  • Natrium – mindre än 2300 mg per dag och ännu mindre för barn under 14 års ålder.
  • Alkoholhaltiga drycker – vuxna kan välja mellan att inte dricka alls eller ha ett måttligt motsvarande 2 standardglas per dag för män och 1 standardglas per dag för kvinnor. Att dricka mindre är bättre än mer. Vissa vuxna skall inte dricka alls, exempelvis kvinnor som är gravida.
  • Sammanfattande kommentar

    DGA 2020-2025 visar precis som DGA 2015-2020 och NNR 2012 hur omfattande den evidensbaserade kunskapen är för rekommendationerna för hälsosamma matvanor, oberoende om man bor i USA eller i norden. DGA 2020-2025 visar också att det inte skett några drastiska vändningar i kunskapsläget utan det har snarare förstärkt, vilket är mycket positivt ur dietistens synvinkel. Det man särskilt lyfter fram i DGA 2020-2025 är vikten av att etablera hälsosamma matvanor redan under spädbarnsåren för att ta med och utveckla dem under livets alla faser. Man lyfter också fram helhetsperspektivet där både matpreferenser, mattraditioner och ekonomiska aspekter lyfts fram. DGA 2020-2025 ger en uppdaterad sammanställning av den omfattande vetenskapliga forskningen om kost, hälsa och sjukdom som finns och som vi känner igen sedan 8-10 år tillbaka i tiden. Den har både breddats och fördjupats, och blivit omvandlad till tydliga och praktiska rekommendationer.

    Referenser

    U.S. Department of Agriculture and U.S. Department of Health and Human Services. Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025. 9th Edition. December 2020. Available at DietaryGuidelines.gov.

    U.S. Department of Agriculture and U.S. Department of Health and Human Services. Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025. Executive summary. December 2020.


    Dela artikeln

    Kan viktmedicin skydda minnet?

    Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

    Dietisten
    Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande (2)
    Adobe.stock

    Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

    I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

    Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

    Lägre demensrisk i observationsstudier 

    Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

    Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

    Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

    En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

    Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

    Äldre och sköra behöver särskilt följas 

    Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

    Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

    Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


    Dela artikeln

    Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

    En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

    Dietisten
    Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
    Webbild liggande (1)
    Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

    Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

    En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

    Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

    Kortfattade svar kräver följdfrågor 

    Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

    Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

    Källa: Göteborgs universitet.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.