Nutrition

De nya Dietary guidelines for Americans 2020-2025 har publicerats

U.S. Department of Agriculture (USDA) and Health and Human Services (HHS) lanserade den 29 december 2020 Dietary Guidelines for Americans (DGA) 2020-2025 under parollen ”Make … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

U.S. Department of Agriculture (USDA) and Health and Human Services (HHS) lanserade den 29 december 2020 Dietary Guidelines for Americans (DGA) 2020-2025 under parollen ”Make every bite count” som syftar på ett fundamenten för DGA 2020-2025, att man oberoende hälsoläge kan få fördelar genom att göra hälsosamma val med hänsyn till mat och dryck.

Sedan första utgåvan av DGA 1980 har USDA presenterat evidensbaserade råd till den amerikanska befolkningen om vad man ska äta och dricka för att främja hälsa, möta behovet av näringsämnen och minska risken för flera sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och flera cancersjukdomar.

Den största delen av det vetenskapliga underlaget som ligger till grund för DGA 2020-2025 (DietaryGuidelines.gov) är longitudinella observationsstudier i vilka man tagit reda på vad deltagarna äter och sedan följt dem under lång tid för att se vilka som utvecklat sjukdom eller inte, och vilka som dött i relation till rapporterat kostintag.

DGA 2020-2025 har fokus på personer som är friska, personer med övervikt och fetma, och på personer med ökad risk för sjukdom. För en del som redan har någon eller några av de vanligaste kroniska sjukdomarna såsom hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och några av de vanligaste cancersjukdomarna kan DGA 2020-2025 ändå vara relevanta.

DGA 2020-2025 har också fokus på hälsosamma kostmönster. Istället för enskilda näringsämnen eller enskilda livsmedel visar DGA 2020-2025 vikten av hälsosamma kostmönster, dvs den positiva synergistiska effekten av en kombination olika livsmedel. Här finns det omfattande kunskapsunderlaget om gynnsamma hälsoeffekter för flera välstuderade kostmönster, såsom Medelhavskosten, DASH-kosten (Dietary Approaches to Stop Hypertension) och den nordiska kosten (The Nordic Diet).

Det tredje fokus DGA 2020-2025 har är att uppmuntra till hälsosamma matvanor genom hela livet, från spädbarnstiden till ålderdomen. DGA 2020-2025 beskriver vikten av att etablera hälsosamma matvanor redan under barndomen för att sedan bära med och utveckla dem genom varje fas i livet.

Make every bite count

DGA 2020-2025 sammanfattas i fyra punkter under parollen Make every bite count.

Följ ett hälsosamt kostmönster i varje levnadsfas från spädbarnstiden till ålderdomen. Vikten av att äta näringstät mat för tillväxt under barndomen till att upprätthålla en hälsosam vikt och förebygga kronisk sjukdom för vuxna.

Gör det till en vana att äta och tyck om näringstät mat och dryck och välj med hänsyn till personliga preferenser, mattraditioner och ekonomiska aspekter.

Fokusera att på gruppnivå möta behov av näringsämnen inom ramen för ett begränsat energiintag. Näringsbehovet bör framförallt täckas av näringstät mat som bidrar med vitaminer, mineraler och makronutrienter med begränsat intag av mättat fett, tillsatt socker och salt. På livsmedelsnivå bör fokus vara på:

Grönsaker, alla sorter – mörkgröna, röda, orange, ärtor, bönor, baljväxter, stärkelserika och andra grönsaker.

Frukt – framför allt hel frukt.

Cerealier – minst hälften bör vara fullkornsvarianter.

Mejerier – magra sorter av mjölk, yoghurt och ost och/ eller laktosfria alternativ och berikade sojaprodukter som alternativ till mjölk och yoghurt.

Proteinrik mat – magert kött, fjäderfä, ägg, fisk och skaldjur, ärtor, bönor, baljväxter och nötter, frön och sojaprodukter.

Oljor – vegetabiliska oljor och oljor i mat som i fisk och nötter.

För att ytterligare förstärka vikten av ovanstående livsmedelsval säger DGA 2020-2025: ät mer växtbaserat, begränsa charkuterier (köttprodukter), feta mejeriprodukter och dieter med strikt begränsat innehåll av kolhydrater.

Begränsa mat med tillsatt socker, mättat fett, salt och begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.

Tillsatt socker – mindre än 10 E% per dag från 2 års ålder. Undvik mat och dryck med tillsatt socker till de yngre än 2 år.

Mättat fett – mindre än 10 E% per dag från 2 års ålder.

Natrium – mindre än 2300 mg per dag och ännu mindre för barn under 14 års ålder.

Alkoholhaltiga drycker – vuxna kan välja mellan att inte dricka alls eller ha ett måttligt motsvarande 2 standardglas per dag för män och 1 standardglas per dag för kvinnor. Att dricka mindre är bättre än mer. Vissa vuxna skall inte dricka alls, exempelvis kvinnor som är gravida.

Sammanfattande kommentar

DGA 2020-2025 visar precis som DGA 2015-2020 och NNR 2012 hur omfattande den evidensbaserade kunskapen är för rekommendationerna för hälsosamma matvanor, oberoende om man bor i USA eller i norden. DGA 2020-2025 visar också att det inte skett några drastiska vändningar i kunskapsläget utan det har snarare förstärkt, vilket är mycket positivt ur dietistens synvinkel. Det man särskilt lyfter fram i DGA 2020-2025 är vikten av att etablera hälsosamma matvanor redan under spädbarnsåren för att ta med och utveckla dem under livets alla faser. Man lyfter också fram helhetsperspektivet där både matpreferenser, mattraditioner och ekonomiska aspekter lyfts fram. DGA 2020-2025 ger en uppdaterad sammanställning av den omfattande vetenskapliga forskningen om kost, hälsa och sjukdom som finns och som vi känner igen sedan 8-10 år tillbaka i tiden. Den har både breddats och fördjupats, och blivit omvandlad till tydliga och praktiska rekommendationer.

Referenser

U.S. Department of Agriculture and U.S. Department of Health and Human Services. Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025. 9th Edition. December 2020. Available at DietaryGuidelines.gov.

U.S. Department of Agriculture and U.S. Department of Health and Human Services. Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025. Executive summary. December 2020.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...