Nutrition

De flesta skolelever rör sig för lite

Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar nya resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor.

De allra flesta barn och unga i 11-, 13- och 15-årsåldern gillar sina liv och skattar sin hälsa som god. Den senaste mätningen visar också att färre har levnadsvanor som är skadliga för hälsan: användningen av alkohol och tobak fortsätter att minska och är nu nere på historiskt låga nivåer, och färre än tidigare dricker läsk och äter godis dagligen.\nMen samtidigt sitter många barn och ungdomar för mycket under sin vakna tid. Bland de 15-åriga tjejerna är det ungefär var tionde (9 procent) som rör sig tillräckligt. De mest aktiva finns bland de 11-åriga pojkarna där nästan var fjärde (23 procent) rör sig minst en timma om dagen.

Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Effekterna har visats i en rad vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen.\n– Att uppmuntra och göra det möjligt för barn och ungdomar att röra på sig mer, och inte minst bli intresserade av att röra på sig, är en viktig uppgift för hela samhället och vuxenvärlden, säger Maria Corell, utredare på Folkhälsomyndigheten.\nOmkring fyra av tio pojkar och tre av tio flickor uppger att de tränar utanför skoltid minst fyra gånger i veckan.\nUnder våren kommer resultat från en fördjupad undersökning där nivån på skolbarns rörelse i vardagen har mätts objektivt. Skolbarns hälsovanor är en undersökning där eleverna själva svarar på frågor.

Nu publiceras den senaste stora enkätundersökningen i sin helhet. Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft de resultat som pekar på en oroande utveckling av psykosomatiska besvär bland 11-åringarna. Andra resultat i korthet är bland annat:

Trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen, och stressen ökat

Allt fler elever blir mobbade

Flickor är mindre nöjda med sin hälsa och sin kropp än pojkar.

– Skolbarns hälsovanor är viktig undersökning där vi får möjlighet att följa utvecklingen över tid när det gäller levnadsvanor och förhållanden som påverkar barns och ungdomars hälsa. På så vis får vi underlag för att se var insatser behöver göras för att främja utvecklingen av en god hälsa på lika villkor, säger Maria Corell.

Om undersökningen

Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985.

Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.