Nutrition

De flesta skolelever rör sig för lite

Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar nya resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor.

De allra flesta barn och unga i 11-, 13- och 15-årsåldern gillar sina liv och skattar sin hälsa som god. Den senaste mätningen visar också att färre har levnadsvanor som är skadliga för hälsan: användningen av alkohol och tobak fortsätter att minska och är nu nere på historiskt låga nivåer, och färre än tidigare dricker läsk och äter godis dagligen.\nMen samtidigt sitter många barn och ungdomar för mycket under sin vakna tid. Bland de 15-åriga tjejerna är det ungefär var tionde (9 procent) som rör sig tillräckligt. De mest aktiva finns bland de 11-åriga pojkarna där nästan var fjärde (23 procent) rör sig minst en timma om dagen.

Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Effekterna har visats i en rad vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen.\n– Att uppmuntra och göra det möjligt för barn och ungdomar att röra på sig mer, och inte minst bli intresserade av att röra på sig, är en viktig uppgift för hela samhället och vuxenvärlden, säger Maria Corell, utredare på Folkhälsomyndigheten.\nOmkring fyra av tio pojkar och tre av tio flickor uppger att de tränar utanför skoltid minst fyra gånger i veckan.\nUnder våren kommer resultat från en fördjupad undersökning där nivån på skolbarns rörelse i vardagen har mätts objektivt. Skolbarns hälsovanor är en undersökning där eleverna själva svarar på frågor.

Nu publiceras den senaste stora enkätundersökningen i sin helhet. Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft de resultat som pekar på en oroande utveckling av psykosomatiska besvär bland 11-åringarna. Andra resultat i korthet är bland annat:

Trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen, och stressen ökat

Allt fler elever blir mobbade

Flickor är mindre nöjda med sin hälsa och sin kropp än pojkar.

– Skolbarns hälsovanor är viktig undersökning där vi får möjlighet att följa utvecklingen över tid när det gäller levnadsvanor och förhållanden som påverkar barns och ungdomars hälsa. På så vis får vi underlag för att se var insatser behöver göras för att främja utvecklingen av en god hälsa på lika villkor, säger Maria Corell.

Om undersökningen

Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985.

Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Forskning

Kontrollerat jordnötsintag kan minska allergi hos små barn

En svensk studie tyder på att långsam oral immunterapi för småbarn med jordnötsallergi kan vara säker nog att användas brett inom vården.

Nina Granberg 21 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Bakom forskningen står Karolinska Institutet och resultaten har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe. Totalt deltog 75 barn i åldern 1–3 år med konstaterad jordnötsallergi.

Barnen fick...

Produktnyheter

Behandlat kulturspannmål – receptet för ny barnmat

Hydrotermiskt behandlat kulturspannmål ska ge mer naturligt tillgängligt järn och zink i barnmat, utan traditionell järnberikning. Det är utgångspunkten för en ny serie gröt och välling som nu lanseras på den svenska marknaden.

Nina Granberg 21 maj, 2026 • 1 minuts läsning

Produkterna beskrivs som de första i sitt slag och bygger på en teknik där vatten och värme används för att öka biotillgängligheten av mineraler, framförallt järn i fullkorn. Spannmålen består av äldre kulturspannmål som enkorn, dinkel och dala lantvete.

– Det innebär att vi inte behöver järnberika våra produkter, då de blir naturligt rika på både järn och zink och andra viktiga mineraler, säger Jenny Wessblad Hårdh, vd och grundare för Alex&Phil, i en intervju med Livsmedel i fokus.

Produktutvecklingen har skett tillsammans med Good Grains och Warbo Kvarn. Tekniken har utvecklats av Good Grains med forskaren Kerstin Fredlund i spetsen.

En annan del i satsningen är att traditionellt mjölkpulver delvis ersatts med en havrebaserad ingrediens från det skånska företaget cRreal.

– För oss är detta med hög biotillgänglighet av järn och andra mineraler i barnmaten helt avgörande. Då vill vi inte tillsätta en produkt som påverkar biotillgängligheten negativt, så som mjölkpulver gör, säger Jenny Wessblad Hårdh.

Järn är en viktig nutritionsfråga när det gäller barnmat, gröt och välling järnberikas därför ofta.

Produkterna finns som både fullkornsgröt och fullkornsvälling i två varianter vardera. Samtliga är KRAV-märkta och märkta med Från Sverige. Enligt företaget innehåller produkterna en låg sockerhalt där sockret enbart kommer från naturligt förekommande sockerarter.