Nutrition

De flesta skolelever rör sig för lite

Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar nya resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor.

De allra flesta barn och unga i 11-, 13- och 15-årsåldern gillar sina liv och skattar sin hälsa som god. Den senaste mätningen visar också att färre har levnadsvanor som är skadliga för hälsan: användningen av alkohol och tobak fortsätter att minska och är nu nere på historiskt låga nivåer, och färre än tidigare dricker läsk och äter godis dagligen.\nMen samtidigt sitter många barn och ungdomar för mycket under sin vakna tid. Bland de 15-åriga tjejerna är det ungefär var tionde (9 procent) som rör sig tillräckligt. De mest aktiva finns bland de 11-åriga pojkarna där nästan var fjärde (23 procent) rör sig minst en timma om dagen.

Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Effekterna har visats i en rad vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen.\n– Att uppmuntra och göra det möjligt för barn och ungdomar att röra på sig mer, och inte minst bli intresserade av att röra på sig, är en viktig uppgift för hela samhället och vuxenvärlden, säger Maria Corell, utredare på Folkhälsomyndigheten.\nOmkring fyra av tio pojkar och tre av tio flickor uppger att de tränar utanför skoltid minst fyra gånger i veckan.\nUnder våren kommer resultat från en fördjupad undersökning där nivån på skolbarns rörelse i vardagen har mätts objektivt. Skolbarns hälsovanor är en undersökning där eleverna själva svarar på frågor.

Nu publiceras den senaste stora enkätundersökningen i sin helhet. Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft de resultat som pekar på en oroande utveckling av psykosomatiska besvär bland 11-åringarna. Andra resultat i korthet är bland annat:

Trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen, och stressen ökat

Allt fler elever blir mobbade

Flickor är mindre nöjda med sin hälsa och sin kropp än pojkar.

– Skolbarns hälsovanor är viktig undersökning där vi får möjlighet att följa utvecklingen över tid när det gäller levnadsvanor och förhållanden som påverkar barns och ungdomars hälsa. På så vis får vi underlag för att se var insatser behöver göras för att främja utvecklingen av en god hälsa på lika villkor, säger Maria Corell.

Om undersökningen

Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985.

Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.