Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Därför kan öl utan alkohol smaka lika gott

Krönika av Henrik Scander

Dietisten
Redaktionen 22 maj, 2026 • Uppdaterades 26 maj, 2026 • 2 minuters läsning
henrik-scander-1-foto-jesper-mattsson-copy
henrik-scander-1-foto-jesper-mattsson-copy

Jag har provat mycket öl i mitt liv. Som sommelier, forskare och lärare har jag stått i provningsrum, undervisningssalar och restauranger där öl serverats som hantverk, njutning och kultur. Under lång tid var alkoholen självklar, nästan osynlig. Men de senaste åren har något hänt. Inte bara i hur vi dricker, utan i hur vi talar om smak, ansvar och gastronomisk kvalitet.

Öl har länge haft en självklar plats vid det svenska matbordet. Ändå har diskussionen om mat- och dryckeskombinationer ofta dominerats av vin. Samtidigt står vi i dag mitt i ett skifte där alkoholkonsumtionen minskar, alkoholfritt ökar och frågor om hälsa, inkludering och ansvar blir allt viktigare. Men vad händer egentligen med den goda smaken när alkoholen försvinner?

Forskning visar att alkoholfri öl ofta bedöms som mindre god när den provas för sig själv. Den upplevs tunnare, mindre aromatisk och med en kortare eftersmak. Men här finns en avgörande missuppfattning: öl dricks sällan ensam. Den dricks till mat.

Jag och mina kollegor genomförde nyligen en konsumentstudie där vi jämförde alkoholhaltig och alkoholfri pilsner, veteöl och IPA. De provades ensamma och tillsammans med skagenröra, en klassisk svensk rätt med fett, syra och sälta. Resultaten var tydliga: alkoholfri öl var mindre omtyckt när den dracks för sig själv. Men när samma öl serverades tillsammans med mat försvann skillnaden. Alkoholfri öl fungerade lika bra i kombination som sina alkoholhaltiga motsvarigheter.

Detta visar något viktigt. Smak sitter inte bara i glaset, den uppstår i relationen mellan mat, dryck och sammanhang. Fettet i maten rundar av bitterhet, syran skapar balans och kolsyra bidrar till friskhet. Det som upplevs som en brist i alkoholfri öl när den provas ensam, kan i kombination bli en tillgång.

I en större genomlysning av den internationella forskningen jag gjort om öl och mat framträder ett tydligt mönster. Lyckade kombinationer bygger inte främst på alkoholhalt, utan på samspelet mellan beska, kropp, kolsyra och smakintensitet. Alkoholen är bara en av flera komponenter, och inte alltid den viktigaste.

Här blir alkoholfri öl särskilt intressant. Den erbjuder aromer från humle och malt, kolsyra och bitterhet, men utan de fysiologiska effekterna av alkohol. Det öppnar för nya gastronomiska praktiker, längre middagar, fler serveringar, lunchkombinationer och inkluderande måltider där fler kan delta på lika villkor.

För min egen del njuter jag som mest av alkoholfri öl i enkla, genomtänkta sammanhang. En välgjord alkoholfri lager eller veteöl till en räkmacka med citron och dill, en lätt IPA till grillad fisk eller rostade grönsaker, eller en maltigare alkoholfri ale till lagrad ost. Mitt råd till den som vill utforska det alkoholfria är att också titta efter ”surölsvarianter” smaksatta med frukt, exempelvis finns det många varianter med yuzu. Och framför allt: drick inte ölen ensam. Låt maten vara med och skapa smaken.

Den goda smaken sitter inte i alkoholen, utan i balansen, sammanhanget och kombinationen. 

Smak sitter inte bara i glaset, den uppstår i relationen mellan mat, dryck och sammanhang.

Henrik Scander

Henrik Scander


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Dietist prisas för forskning om livet med celiaki

Dietisten och forskaren Elin Hård af Segerstad är den första mottagaren av AOECS Young Researcher Award. Hennes forskning handlar om hur glutenfri kost och vårdens stöd kan utvecklas för att underlätta vardagen för personer med celiaki.

Dietisten
Redaktionen 16 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande
Hans Otto Engvold, generalsekreterare Norska Celiakiförbundet, delar ut pris till Elin Hård af Segerstad Tjodunn Dyrnes

Elin Hård af Segerstad är forskare vid Oslo Universitetssjukhus och Lunds universitet samt är verksam som dietist specialiserad inom pediatrik vid Skånes universitetssjukhus.

Hennes forskning kretsar kring att undersöka hur livet med celiaki kan underlättas, hur man på bästa sätt kan definiera vad som kan ingå i en glutenfri kost och vad som behöver uteslutas, samt hur hälso- och sjukvården bör stötta personer med celiaki.

– För mig betyder det extra mycket att min forskning upplevs som viktig av personer som lever med celiaki. Om min forskning dessutom kan leda till att vi kommer närmare en förklaring på varför vissa personer får celiaki och hitta sätt att undvika sjukdomen, så är det verkligen en bonus.

Patientnytta väger tungt 

Det nyinstiftade priset delas ut av AOECS, den europeiska paraplyorganisationen för celiakiförbund, och uppmärksammar forskare i början av karriären. Elin Hård af Segerstad valdes ut bland sex kandidater som bedömdes av en oberoende expertpanel.

Utöver vetenskapliga meriter bedömde gruppen forskningsprojektens kvalitet, originalitet och genomförbarhet.

Även möjlig patientnytta, relevans för behov som ännu inte tillgodoses och planer för att sprida resultaten till patienter och vårdpersonal vägdes in. I bedömargruppen fanns både vetenskaplig och klinisk kompetens samt patient- och anhörigperspektiv.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.