Därför får vissa postcovid
Varför får en del så långdragna symtom efter covid-19 och vad beror de på? En översiktsstudie har tittat på vad forskningen säger om störningar i kroppen vid postcovid.
Foto: Stock.adobe.com
Covid-19 betraktas inte längre som ett internationellt akut hot mot människors hälsa, enligt världshälsoorganisationen, WHO. Men det betyder inte att forskarvärlden slutar att söka svar på alla de frågor som uppstått i pandemins kölvatten. Många människor har kvarstående eller sena symtom långt efter infektionen – så kallad postcovid.
En studie vid Linköpings universitet har följt en mindre grupp personer med kvarvarande symtom under mer än ett års tid. Forskarna blev först i världen att rapportera att postcovid tycks vara kopplat till förändrad genreglering, så kallad epigenetisk omprogrammering.
– Cellerna kan omprogrammera sina gener så att proteinproduktionen förändras för att bekämpa och hålla emot en infektion. En teori är att den här genetiska omprogrammeringen blir störd vid postcovid, säger Frida Nikesjö som är doktorand vid Linköpings universitet.
– I översiktsartikeln lyfter vi fram många olika teorier om bakomliggande orsaker till postcovid. Men det är en väldigt tilltalande förklaringsmodell för hur symtomen kan bli så långdragna hos vissa patienter att det kanske beror på omprogrammering av hur vissa gener används, säger forskaren Kristofer Hedman vid Linköpings universitet.
Även vid postcovid har det visat sig finnas olika undergrupper, vilket innebär en utmaning för forskarna. Kristofer Hedman menar att man bör skilja undergrupperna åt.
– Om personer som har varit riktigt svårt sjuka därefter har väldigt långvariga svåra symtom skulle det kunna bero på infektionen i sig, men också på att de har vårdats på sjukhus länge. Sedan har vi gruppen som haft väldigt mild infektion, och ibland inte ens märkt av den akuta infektionen, men som av någon anledning får långvariga symptom.
En annan utmaning är att hitta specifik behandling för postcovid. I dag kan vården behandla en del symtom, som fysioterapeutisk rehabilitering vid stört andningsmönster.
Men för att ta fram behandlingar som går till botten med orsaken bakom problemen behöver forskare och läkemedelsutvecklare förstå de biologiska mekanismerna.
– För många patienter är det frustrerande att mycket av behandlingen inte kan bota dem. Jag tror att för många patienter kan det också vara viktigt att man lyckas avmystifiera sjukdomen, säger Frida Nikesjö.
Cardiorespiratory dysautonomia in post-COVID-19 condition: manifestations, mechanisms and management, Journal of Internal Medicine.
