Covid 19

Därför får vissa postcovid

Varför får en del så långdragna symtom efter covid-19 och vad beror de på? En översiktsstudie har tittat på vad forskningen säger om störningar i kroppen vid postcovid.

2 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Covid-19 betraktas inte längre som ett internationellt akut hot mot människors hälsa, enligt världshälsoorganisationen, WHO. Men det betyder inte att forskarvärlden slutar att söka svar på alla de frågor som uppstått i pandemins kölvatten. Många människor har kvarstående eller sena symtom långt efter infektionen – så kallad postcovid.

En studie vid Linköpings universitet har följt en mindre grupp personer med kvarvarande symtom under mer än ett års tid. Forskarna blev först i världen att rapportera att postcovid tycks vara kopplat till förändrad genreglering, så kallad epigenetisk omprogrammering.

– Cellerna kan omprogrammera sina gener så att proteinproduktionen förändras för att bekämpa och hålla emot en infektion. En teori är att den här genetiska omprogrammeringen blir störd vid postcovid, säger Frida Nikesjö som är doktorand vid Linköpings universitet.

– I översiktsartikeln lyfter vi fram många olika teorier om bakomliggande orsaker till postcovid. Men det är en väldigt tilltalande förklaringsmodell för hur symtomen kan bli så långdragna hos vissa patienter att det kanske beror på omprogrammering av hur vissa gener används, säger forskaren Kristofer Hedman vid Linköpings universitet.

Även vid postcovid har det visat sig finnas olika undergrupper, vilket innebär en utmaning för forskarna. Kristofer Hedman menar att man bör skilja undergrupperna åt.

– Om personer som har varit riktigt svårt sjuka därefter har väldigt långvariga svåra symtom skulle det kunna bero på infektionen i sig, men också på att de har vårdats på sjukhus länge. Sedan har vi gruppen som haft väldigt mild infektion, och ibland inte ens märkt av den akuta infektionen, men som av någon anledning får långvariga symptom.

En annan utmaning är att hitta specifik behandling för postcovid. I dag kan vården behandla en del symtom, som fysioterapeutisk rehabilitering vid stört andningsmönster.

Men för att ta fram behandlingar som går till botten med orsaken bakom problemen behöver forskare och läkemedelsutvecklare förstå de biologiska mekanismerna.

– För många patienter är det frustrerande att mycket av behandlingen inte kan bota dem. Jag tror att för många patienter kan det också vara viktigt att man lyckas avmystifiera sjukdomen, säger Frida Nikesjö.

Läs hela artikeln här.

Cardiorespiratory dysautonomia in post-COVID-19 condition: manifestations, mechanisms and management, Journal of Internal Medicine.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.