Folkhälsa

Dålig muskelhälsa ökar risken att dö av fettlever

En ny studie, som publicerats i tidskriften JHEP Reports, visar att liten muskelvolym i kombination med inlagring av fett i musklerna är kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En frisk lever innehåller bara lite fett. Men ibland blir det för mycket och mängden fett som ansamlats blir så stor att det kallas leverförfettning eller fettlever. Tillståndet kan uppkomma vid för hög konsumtion av alkohol, men de flesta med fettlever överkonsumerar inte alkohol. Under senare år har forskning visat att övervikt och diabetes typ 2 är en minst lika viktig orsak.

Runt en av fyra vuxna uppskattas ha icke-alkoholorsakad fettlever globalt sett. Förekomsten i Sverige är troligtvis något lägre, men utgör redan i dag ett vanligt problem och förväntas öka i takt med att fetma blir vanligare. De flesta är omedvetna om att de har fett i levern.

Utmaningen ligger i att hitta den relativt lilla andelen av individerna med fettlever som också utvecklar en permanent leverskada, vilken kan bli livshotande. Forskare försöker därför hitta sätt att tidigt kunna identifiera de individer som löper störst risk att drabbas av nedsatt leverfunktion.

I den aktuella studien riktade forskarna in sig på hur studiedeltagarnas muskler mådde. Detta eftersom muskelförtvining och dålig muskelhälsa generellt är vanligt vid livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes typ-2 och icke-alkoholorsakad fettlever. Det är dessutom kopplat till sämre prognos i sena stadier av leversjukdom.

Man vet ännu inte vad som är hönan och vad som är ägget, det vill säga om muskelhälsan försämrats till följd av annan sjukdom eller om det är så att dålig muskelhälsa kan påskynda sjukdomsutvecklingen.

– Vi tycker att muskelsammansättning är en väldigt spännande komponent i att förstå vilka individer som har risk för att utveckla svår sjukdom och död. I pågående forskning lär vi oss mer om hur faktorer som exempelvis kost, träning och olika läkemedel påverkar muskelsammansättning. Men det är också viktigt att förstå om förbättrad muskelsammansättning påverkar prognosen, säger Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid LiU och överläkare i gastroenterologi och hepatologi vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Läs hela artikeln här.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.