Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Dålig muskelhälsa ökar risken att dö av fettlever

En ny studie, som publicerats i tidskriften JHEP Reports, visar att liten muskelvolym i kombination med inlagring av fett i musklerna är kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever.

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Stock.adobe.com

En frisk lever innehåller bara lite fett. Men ibland blir det för mycket och mängden fett som ansamlats blir så stor att det kallas leverförfettning eller fettlever. Tillståndet kan uppkomma vid för hög konsumtion av alkohol, men de flesta med fettlever överkonsumerar inte alkohol. Under senare år har forskning visat att övervikt och diabetes typ 2 är en minst lika viktig orsak.

Runt en av fyra vuxna uppskattas ha icke-alkoholorsakad fettlever globalt sett. Förekomsten i Sverige är troligtvis något lägre, men utgör redan i dag ett vanligt problem och förväntas öka i takt med att fetma blir vanligare. De flesta är omedvetna om att de har fett i levern.

Utmaningen ligger i att hitta den relativt lilla andelen av individerna med fettlever som också utvecklar en permanent leverskada, vilken kan bli livshotande. Forskare försöker därför hitta sätt att tidigt kunna identifiera de individer som löper störst risk att drabbas av nedsatt leverfunktion.

I den aktuella studien riktade forskarna in sig på hur studiedeltagarnas muskler mådde. Detta eftersom muskelförtvining och dålig muskelhälsa generellt är vanligt vid livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes typ-2 och icke-alkoholorsakad fettlever. Det är dessutom kopplat till sämre prognos i sena stadier av leversjukdom.

Man vet ännu inte vad som är hönan och vad som är ägget, det vill säga om muskelhälsan försämrats till följd av annan sjukdom eller om det är så att dålig muskelhälsa kan påskynda sjukdomsutvecklingen.

– Vi tycker att muskelsammansättning är en väldigt spännande komponent i att förstå vilka individer som har risk för att utveckla svår sjukdom och död. I pågående forskning lär vi oss mer om hur faktorer som exempelvis kost, träning och olika läkemedel påverkar muskelsammansättning. Men det är också viktigt att förstå om förbättrad muskelsammansättning påverkar prognosen, säger Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid LiU och överläkare i gastroenterologi och hepatologi vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Läs hela artikeln här.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.