Folkhälsa

Covid-19 i trångbodda förorter – rätt information är livsviktig!

Arbetsgruppen för råd om covid-19 vid trångboddhet Trångboddhet ökar risken för smittspridning. Det har man vetat i hundratals år. De hittills publicerade råden för att … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Arbetsgruppen för råd om covid-19 vid trångboddhet

Trångboddhet ökar risken för smittspridning. Det har man vetat i hundratals år. De hittills publicerade råden för att förebygga spridning av covid-19 från svenska myndigheter, är ämnade för de som har möjlighet att hålla distans till varandra, som kan välja att arbeta hemifrån och undvika att resa kollektivt. Så är det inte för alla.

I förorternas trångbodda hem där flera generationer ofta samsas, saknas förutsättningar för fysisk distansering för de äldre. Likaså är möjligheterna att hålla tillräckligt avstånd små om någon i bostaden blir sjuk.

Nyligen genomförda undersökningar från Göteborgs universitet, visar att en stor andel av de som i storstäderna arbetar brukarnära inom vård- och omsorg är bosatta i förorternas mer trångbodda områden. Därigenom löper de större risk att bli smittade av covid-19 virus. Det understryker vikten av att förebygga och bryta smittspridning till, inom och från förorterna. Det finns indikationer från Stockholm att trångbodda områden kan vara överrepresenterade i antal fall.

Genom ett gemensamt initiativ från Arbets-och miljömedicin i Stockholm, Göteborg och Lund har en tvärprofessionell arbetsgrupp bildats för att utifrån Folkhälsomyndighetens och Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer ta fram anpassade hälsoråd till personer och familjer med boende i förorter och andra områden med stora förutsättningar för smittspridning.

Med våra olika erfarenheter inom hälso- och sjukvård i förorten, lokal förankring och forskning om hälsa i trångbodda familjer arbetar vi nu fram anpassade informationsblad och korta filmer på olika språk med råd, som kan omsättas i praktiken. Viktigt är också att genom upplysning motarbeta vanliga missförstånd och felaktiga föreställningar kring covid-19. Vi samarbetar med flera aktörer för att nå ut till många snabbt genom både vanliga medier och sociala medier.

Ladda ned råden kring mathantering och trångboddhet vid Corona här:\n› COVID-19 – Råd vid matlagning och måltider [ svensk text ]\n› COVID-19 – Råd vid matlagning och måltider [ arabisk version ]

Kristina Jakobsson, professor, överläkare Arbets- och miljömedicin,\navd för Samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborg

Lina Al-Nahar, projektledare, Enheten för Miljö, Samhälle och Hälsa,\navd för Arbets- och miljömedicin, Lunds Universitet, Lund

Källa: Lunds universitet och Arbetsgruppen för råd om covid-19 vid trångboddhet

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.