Folkhälsa

Covid-19 i trångbodda förorter – rätt information är livsviktig!

Arbetsgruppen för råd om covid-19 vid trångboddhet Trångboddhet ökar risken för smittspridning. Det har man vetat i hundratals år. De hittills publicerade råden för att … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Arbetsgruppen för råd om covid-19 vid trångboddhet

Trångboddhet ökar risken för smittspridning. Det har man vetat i hundratals år. De hittills publicerade råden för att förebygga spridning av covid-19 från svenska myndigheter, är ämnade för de som har möjlighet att hålla distans till varandra, som kan välja att arbeta hemifrån och undvika att resa kollektivt. Så är det inte för alla.

I förorternas trångbodda hem där flera generationer ofta samsas, saknas förutsättningar för fysisk distansering för de äldre. Likaså är möjligheterna att hålla tillräckligt avstånd små om någon i bostaden blir sjuk.

Nyligen genomförda undersökningar från Göteborgs universitet, visar att en stor andel av de som i storstäderna arbetar brukarnära inom vård- och omsorg är bosatta i förorternas mer trångbodda områden. Därigenom löper de större risk att bli smittade av covid-19 virus. Det understryker vikten av att förebygga och bryta smittspridning till, inom och från förorterna. Det finns indikationer från Stockholm att trångbodda områden kan vara överrepresenterade i antal fall.

Genom ett gemensamt initiativ från Arbets-och miljömedicin i Stockholm, Göteborg och Lund har en tvärprofessionell arbetsgrupp bildats för att utifrån Folkhälsomyndighetens och Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer ta fram anpassade hälsoråd till personer och familjer med boende i förorter och andra områden med stora förutsättningar för smittspridning.

Med våra olika erfarenheter inom hälso- och sjukvård i förorten, lokal förankring och forskning om hälsa i trångbodda familjer arbetar vi nu fram anpassade informationsblad och korta filmer på olika språk med råd, som kan omsättas i praktiken. Viktigt är också att genom upplysning motarbeta vanliga missförstånd och felaktiga föreställningar kring covid-19. Vi samarbetar med flera aktörer för att nå ut till många snabbt genom både vanliga medier och sociala medier.

Ladda ned råden kring mathantering och trångboddhet vid Corona här:\n› COVID-19 – Råd vid matlagning och måltider [ svensk text ]\n› COVID-19 – Råd vid matlagning och måltider [ arabisk version ]

Kristina Jakobsson, professor, överläkare Arbets- och miljömedicin,\navd för Samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborg

Lina Al-Nahar, projektledare, Enheten för Miljö, Samhälle och Hälsa,\navd för Arbets- och miljömedicin, Lunds Universitet, Lund

Källa: Lunds universitet och Arbetsgruppen för råd om covid-19 vid trångboddhet

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.