Livsmedel

Cajsa Warg-priset – ett Augustpris för kokböcker

Trots svenskarnas stora intresse för mat och matlagning finns det inget folkligt pris som premierar högkvalitativa kokböcker och deras författare. Det vill Livsmedelsföretagen ändra på och instiftar nu Cajsa Warg-priset.

4 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Med Cajsa Warg-priset – döpt efter författaren till den klassiska 1700-tals-kokboken ”Hjelpreda I hushållningen för unga Fruentimber” – vill Livsmedelsföretagen premiera kvalitativa kokböcker, underlätta för konsumenterna att hitta de bästa titlarna och främja det goda samtalet om mat och dryck.

Vinnaren av Cajsa Warg-priset kommer att tilldelas 100 000 kr och den första pristagaren utses i november 2024. Kokböcker utgivna i Sverige det senaste året kan vara med och tävla.

– Kokbokens betydelse kan inte överskattas. Vilken sorts mat vi lagar och hur vi lagar den formar såväl den enskilde människan som samhället i stort. En högkvalitativ, välgenomtänkt kokbok bjuder inte bara på härliga recept. Den får oss också att se på livsmedel på ett nytt sätt, värdera det vi äter och dricker ännu högre och ger både kroppslig och andlig spis, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.

Kokböckerna kommer att bedömas av en kunnig och mångfaldig jury. De huvudsakliga kriterierna som kommer att ligga till grund för bedömningen är originalitet, stil, form, bild, användarvänlighet samt förmåga att inspirera till matlagning och skapa matglädje. Böcker som sprider vetenskapliga villfarelser kring mat och hälsa kommer inte att vara aktuella för Cajsa Warg-priset.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.