Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Nutrition

Bulimia, Binge Eating Respond to Talk Therapy

Although most people with bulimia and binge eating disorders wait many years before seeking help, a new review shows that psychological treatment can make a … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

Although most people with bulimia and binge eating disorders wait many years before seeking help, a new review shows that psychological treatment can make a large difference — and that cognitive behavioral therapy (CBT) is the most effective talk therapy for these disorders.

People with bulimia experience cycles of disordered eating behavior in which they overeat and then purge, often by self-induced vomiting or taking laxatives. Binge eating disorder includes bouts of overeating, but without purging, and researchers have linked it to obesity.\nEating disorders are most common in women, with bulimia affecting about 1 percent of women and binge eating disorder affecting 2 percent to 5 percent. Although bulimia rates appear stable, binge eating disorder increasingly is becoming common.

The review included 48 studies with 3,054 participants and strengthened earlier findings in favor of cognitive behavioral therapy. It found that 37 percent of people completely stopped binge eating when given CBT focused on binging — while 3 percent of those assigned to a waiting list control group quit.

Other therapies were less successful than CBT, helping 22 percent of participants achieve abstinence from binging by the end of treatment. One approach called interpersonal therapy did achieve comparable results — but took months longer to do so.\nLead author Phillipa Hay, M.D., is foundation chair of mental health at the University of West Sydney in Australia. “Cognitive behavioral therapy is really the treatment of choice,” she said. “It has far and away the best evidence. It hadn’t really been so definitively found in previous reviews.”

The review appears in the latest issue of The Cochrane Library, which is a publication of The Cochrane Collaboration, an international organization that evaluates medical research. Systematic reviews draw evidence-based conclusions about medical practice after considering both the content and quality of existing medical trials on a topic.\nCynthia Bulik, Ph.D., is director of the University of North Carolina Eating Disorders Program at Chapel Hill. Bulik, who had no connection with the review, said the key findings are that “bulimia nervosa is treatable; that some treatment is better than no treatment; that CBT is associated with the best outcome for bulimia nervosa.”

The original intent of CBT was to treat depression. A modified type of CBT in the studies focuses specifically on binge eating disorder symptoms. Nonetheless, participants also experienced significant improvements in mood.\n“Many people have problems with depression secondary to binge eating disorders,” Hay said. “They often feel anxious and guilty because of their binging so if the eating disorder improves, the depression improves as well. We did look at the effects of CBT [for binge eating] on depression and it does help depression significantly just in itself.”\nWeight, however, did not change with treatment. “None of these psychotherapies really affect people’s weight, which is good thing for people with bulimia who are normal weight but for those who are overweight or obese, they will need weight-loss therapies as well,” Hay said.

Cognitive behavioral treatment of bulimia or binge eating disorder typically involves 15 to 20 outpatient sessions with a therapist over a five-month period. CBT works by helping patients change the way they think about their behavior.\n“CBT rests on the premise that unhealthy thoughts lie at both the roots of bulimia nervosa and in the maintenance of unhealthy eating behaviors,” Bulik said. “The goals of CBT are first to have the patient become his or her own detective and — via self-monitoring — start to understand their patterns of binge eating and purging and recognize and anticipate the cues (triggers) for their unhealthy behaviors.” Once these patterns and the thoughts that drive them are identified, they can be challenged and addressed.

Hay gave the example of someone who, after binging, skips lunch and breakfast the following day. That can easily produce another binge because the craving caused by intense hunger is harder to resist. The therapist would help the patient see that eating healthy meals after a binge would break the cycle, even though fasting might initially seem like a better solution.

The review also compared CBT done in conjunction with a therapist to self-help using books that teach its techniques and tactics. While guided CBT was more effective, there was not much research on self-help and Hay says the approach is “promising” and that it should receive further study. There has been more research on bulimia than binge-eating disorder—so more data would help clarify the best approaches to the latter.

Other studies have found that antidepressants can help fight bulimia and binge eating. While this review did not compare medication to psychotherapy, Hay says clinicians should try CBT first because more people stick with it. “The dropout rate is quite significantly higher with drugs,” she says.

“Some treatment is better than none,” Bulik said. “If you can’t find a therapist [who practices CBT for binge eating], don’t throw in the towel— find another kind of therapist, pick up a self-help book, do something because the outcome will be better than doing nothing at all.”

Source: Health Behavior News Service


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.