Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nutrition

Bulimia, Binge Eating Respond to Talk Therapy

Although most people with bulimia and binge eating disorders wait many years before seeking help, a new review shows that psychological treatment can make a … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

Although most people with bulimia and binge eating disorders wait many years before seeking help, a new review shows that psychological treatment can make a large difference — and that cognitive behavioral therapy (CBT) is the most effective talk therapy for these disorders.

People with bulimia experience cycles of disordered eating behavior in which they overeat and then purge, often by self-induced vomiting or taking laxatives. Binge eating disorder includes bouts of overeating, but without purging, and researchers have linked it to obesity.\nEating disorders are most common in women, with bulimia affecting about 1 percent of women and binge eating disorder affecting 2 percent to 5 percent. Although bulimia rates appear stable, binge eating disorder increasingly is becoming common.

The review included 48 studies with 3,054 participants and strengthened earlier findings in favor of cognitive behavioral therapy. It found that 37 percent of people completely stopped binge eating when given CBT focused on binging — while 3 percent of those assigned to a waiting list control group quit.

Other therapies were less successful than CBT, helping 22 percent of participants achieve abstinence from binging by the end of treatment. One approach called interpersonal therapy did achieve comparable results — but took months longer to do so.\nLead author Phillipa Hay, M.D., is foundation chair of mental health at the University of West Sydney in Australia. “Cognitive behavioral therapy is really the treatment of choice,” she said. “It has far and away the best evidence. It hadn’t really been so definitively found in previous reviews.”

The review appears in the latest issue of The Cochrane Library, which is a publication of The Cochrane Collaboration, an international organization that evaluates medical research. Systematic reviews draw evidence-based conclusions about medical practice after considering both the content and quality of existing medical trials on a topic.\nCynthia Bulik, Ph.D., is director of the University of North Carolina Eating Disorders Program at Chapel Hill. Bulik, who had no connection with the review, said the key findings are that “bulimia nervosa is treatable; that some treatment is better than no treatment; that CBT is associated with the best outcome for bulimia nervosa.”

The original intent of CBT was to treat depression. A modified type of CBT in the studies focuses specifically on binge eating disorder symptoms. Nonetheless, participants also experienced significant improvements in mood.\n“Many people have problems with depression secondary to binge eating disorders,” Hay said. “They often feel anxious and guilty because of their binging so if the eating disorder improves, the depression improves as well. We did look at the effects of CBT [for binge eating] on depression and it does help depression significantly just in itself.”\nWeight, however, did not change with treatment. “None of these psychotherapies really affect people’s weight, which is good thing for people with bulimia who are normal weight but for those who are overweight or obese, they will need weight-loss therapies as well,” Hay said.

Cognitive behavioral treatment of bulimia or binge eating disorder typically involves 15 to 20 outpatient sessions with a therapist over a five-month period. CBT works by helping patients change the way they think about their behavior.\n“CBT rests on the premise that unhealthy thoughts lie at both the roots of bulimia nervosa and in the maintenance of unhealthy eating behaviors,” Bulik said. “The goals of CBT are first to have the patient become his or her own detective and — via self-monitoring — start to understand their patterns of binge eating and purging and recognize and anticipate the cues (triggers) for their unhealthy behaviors.” Once these patterns and the thoughts that drive them are identified, they can be challenged and addressed.

Hay gave the example of someone who, after binging, skips lunch and breakfast the following day. That can easily produce another binge because the craving caused by intense hunger is harder to resist. The therapist would help the patient see that eating healthy meals after a binge would break the cycle, even though fasting might initially seem like a better solution.

The review also compared CBT done in conjunction with a therapist to self-help using books that teach its techniques and tactics. While guided CBT was more effective, there was not much research on self-help and Hay says the approach is “promising” and that it should receive further study. There has been more research on bulimia than binge-eating disorder—so more data would help clarify the best approaches to the latter.

Other studies have found that antidepressants can help fight bulimia and binge eating. While this review did not compare medication to psychotherapy, Hay says clinicians should try CBT first because more people stick with it. “The dropout rate is quite significantly higher with drugs,” she says.

“Some treatment is better than none,” Bulik said. “If you can’t find a therapist [who practices CBT for binge eating], don’t throw in the towel— find another kind of therapist, pick up a self-help book, do something because the outcome will be better than doing nothing at all.”

Source: Health Behavior News Service


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.