Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Brunt fett kan bränna socker utan insulinpåslag

Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att brunt fett, en vävnad vars främsta funktion är att bränna fett och socker för att producera värme, gör … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att brunt fett, en vävnad vars främsta funktion är att bränna fett och socker för att producera värme, gör detta utan att använda de proteiner som är viktiga för insulin-signaleringen. Upptäckten kan bana väg för insulinfri behandling av typ 2-diabetes.\n\n\n

– Detta betyder att signalvägen vi studerar i brunt fett med stor sannolikhet kan aktiveras även i patienter med typ 2-diabetes där insulin-signaleringen är störd, säger Tore Bengtsson, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet.\nRisken för att någon gång under livstiden få typ 2-diabetes är högre än 30 procent. Därför är det av stort intresse att hitta nya sätt som stimulerar sockerupptag i vävnader och minskar nivån av sockret i blodet.\nKroppen frisätter hormonet insulin efter en måltid för att reglera blodsockret, men en patient med typ 2-diabetes blir mindre känslig för insulin och kräver högre nivåer än kroppen själv kan producera och mister på så sätt sin förmåga att ta upp socker ifrån blodet.

Bränner socker för att alstra värme

Högt blodsocker är mycket farligt och leder det till många olika komplikationer som även kan leda till för tidig död, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, njursvikt, blindhet och även skador som kräver amputationer.\nBrunt fett finns hos spädbarn för att alstra värme men har även visat sig finnas i vuxna människor. Ny forskning har visat att det finns speciella depåer av vitt fett som kan aktiveras på liknade sätt som det bruna fettet, både hos människan och hos musen.\n– Detta innebär att ännu mer fettvävnad skulle kunna aktiveras och bidra till att sänka blodsockret. Nästa steg blir således att behandla möss med diabetes och se om behandlingen kan balansera sjukdomsbilden, säger Tore Bengtsson.\n– Huruvida insulin-signalering måste fungera eller ej för att det bruna fettet ska ta upp och förbränna socker har länge varit en kontroversiell fråga eftersom insulin generellt sett tidigare betraktats som oumbärlig kontrollapparat i denna process, säger Tore Bengtsson. Att vår studie visar att man kan stimulera det bruna fettet att ta upp socker och förbränna det till värme utan insulinsignalering öppnar upp nya möjligheter för en framtida behandling av typ 2-diabetes.

Artikel:

Acute β-adrenoceptor mediated glucose clearance in brown adipose tissue; a distinct pathway independent of functional insulin signaling. Molecular Metabolism.

Källa. Stockholms Universitet

\n\n


Dela artikeln

Debatt

”Debatten om skolmaten missar helheten”

Ett stort antal företrädare för skolmåltidsområdet varnar i en opinionsartikel på Altinget.se för att den intensiva debatten om skolmaten reduceras till en fråga om kött eller inte kött. Dietisten bad Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande för Föreningen Frisk Mat och förste undertecknare, att utveckla resonemanget.

Nina Granberg 13 maj, 2026 2 minuters läsning
1n @x2

Foto: AdobeStock

I artikeln skriver undertecknarna, däribland forskare, måltidsutvecklare och representanter för kommunala måltidsverksamheter, att måltiderna i skolan behöver ses i ett bredare perspektiv där hälsa, hållbarhet, livsmedelsberedskap och matglädje vägs samman. De varnar också för att beskriva växtbaserad mat som ett hot mot barns hälsa eller matvanor.

Vad tycker du saknas i dagens diskussion om skolmåltider?

– Jag tycker att det ofta saknas ett helhetsperspektiv. Debatten reduceras lätt till enskilda råvaror eller symbolfrågor, när fokus borde ligga på skolmåltidens roll för barns hälsa och utveckling, säger Anna Lindelöw Mannheimer.

Hon beskriver måltiderna i skolan som viktiga för barns matvanor och relation till mat, men framhåller samtidigt att barn också påverkas av reklam, sociala medier, butiksmiljöer och den matkultur som omger dem.

– Då blir det märkligt att just skolmåltiden så ofta lyfts som ett problem i debatten.

Samtidigt framhåller hon skollunchen som en viktig del av skolans kompensatoriska uppdrag.

– Svenska skolmåltider utgår från forskning, näringsrekommendationer och nationella riktlinjer, inte från tillfälliga opinioner, smakpreferenser eller ideologiska infall.

Anna Lindelöw Mannheimer tror också att många har en förlegad bild av hur skolmåltider ser ut idag och uppmanar fler att besöka en skola under lunchen för att själva se hur måltiderna fungerar.

Vilken roll tycker du att nutrition och folkhälsa får i den här debatten idag?

– Jag upplever att nutrition och folkhälsa ibland hamnar i skymundan för mer polariserade och känslostyrda diskussioner. Det skapas ofta en motsättning mellan hälsa, hållbarhet och matglädje, trots att professionen i skolköken arbetar med att få dessa perspektiv att fungera tillsammans i vardagen.

ALM_pressbild
Pressbild

Hon menar att uppdraget är komplext och kräver både nutritionskompetens, matlagningskunskap och förståelse för barns beteenden och smakutveckling.

Behövs det stärkt kompetens inom kommunerna för att skolmåltider ska kunna utvecklas både hållbart och näringsmässigt?

– Jag tror framför allt att det behövs bättre förutsättningar för den kompetens som redan finns.

Anna Lindelöw Mannheimer menar att många offentliga kök har små resurser samtidigt som kraven är höga. För att utveckla måltider som både är näringsriktiga, hållbara och uppskattade behövs enligt henne tvärprofessionellt arbete där kostkompetens, pedagogik, gastronomi och hållbarhetskunskap samverkar.

– Det handlar också om att ge måltidsverksamheterna mandat och arbetsro att arbeta utvecklingsinriktat tillsammans med elever och pedagoger, säger hon.

Läs hela debattartikeln HÄR.



Forskning

Tarmmikrobiomet kopplas till förbättring av typ 2-diabetes efter obesitaskirurgi

Förändringar i tarmmikrobiomet efter obesitaskirurgi kan vara kopplade till långvarig förbättring av typ 2-diabetes. Det tyder en ny svensk studie på. Enligt Fredrik Bäckhed, en av forskarna, kan fynden på sikt få betydelse för dietisters arbete.

Nina Granberg 12 maj, 2026 Uppdaterades 13 maj, 2026 2 minuters läsning
IMG_1841

Foto: Malin Arnesson, Johan Wingborg



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.