Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Brödinstitutet prisas för sin kommunikation

Brödinstitutets arbete för att förbättra folkhälsan med filmserien Det torra livet på Brödinstitutet, en semidokumentär med stor portion självdistans, har resulterat i tre priser på två veckor.

4 december, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Pressbild

Att få ungdomar att ändra sitt beteende är utmanande. Med detta som bas skapade Brödinstitutet kampanjen Det torra livet på Brödinstitutet på sociala medier, vilket gick hem. Utmärkelserna är guld i Tik-Toks Awards Nordics samt guld i Swedish Content Awards kategori intresseorganisation samt silver i kategori effekt.

Det torra livet på Brödinstitutet är en semidokumentär filmserie med stor självdistans där tittarna får följa karaktärerna Gunnar, Daniel och Bella som ger sig ut på sociala medier i ett till synes omöjligt uppdrag: att göra fullkornsbröd coolt igen. Målet, att öka den positiva attityden till fullkornsbröd, uppnåddes rejält.

Tidigare under hösten var Brödinstitutet finalist till Livsmedelspriset, för andra gången på tre år, för att under lång tid ha skapat en viktig debatt kring bröd och hälsa. Brödinstitutet delade andraplatsen tillsammans med KRAV.

– Vi är självklart väldigt glada över utnämningarna och att budskapet har nått fram så bra, säger Maria Sitell, kommunikationschef på Brödinstitutet. Vi har och kommer alltid att arbeta för att vetenskap hörs minst lika starkt som tyckande och är stolta över att vi, tillsammans med många kloka, har nått hit där vi är i dag.

Brödinstitutets målsättning är att förklara det vetenskapliga sambandet mellan mat, hälsa och klimat på ett lättillgängligt sätt. Ofta genom att effektivt slå hål på alla de felaktiga matmyter som florerar kring till exempel kolhydrater, gluten och vad som är klimatsmart mat.

Fullkorn klassas som den enskilda kostfaktor som påverkar hälsan mest. Enligt Nordiska Näringsrekommendationer rekommenderas vi äta 90 gram fullkorn/dag/person vilket 9 av 10 personer inte når upp till. Fullkorn finns bara i spannmålsprodukter och bröd är den främsta fullkornskällan i Sverige. Efter kampanjen Det torra livet på Brödinstitutet ville 67 procent i målgruppen (18–35 år), äta mer fullkornsbröd. 


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock_1693939316

Foto: AdobeStock

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.