Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Brittiska forskare vill se varningstexter på bacon och skinka

Charkprodukter borde märkas med varningstexter liknande dem på cigarettpaket. Det menar en grupp brittiska forskare som varnar för de cancerframkallande ämnena i processat kött. Det rapporterar brittiska The Guardian.

Nina Granberg 24 november, 2025 Uppdaterades 25 november, 2025 3 minuters läsning
AdobeStock_1622121211

Foto: AdobeStock

Det är nu tio år sedan Världshälsoorganisationens (WHO) cancerforskningsinstitut, IARC, klassade processat kött som cancerframkallande för människor. Trots det innehåller, enligt forskarna, omkring 90–95 procent av bacon och skinka i brittiska butiker fortfarande nitriter, som tillsätts för att ge produkterna sin rosa färg och förlänga hållbarheten.

54 000 cancerfall kopplas till passivitet

Forskargruppen, där flera av experterna bakom WHO:s ursprungliga bedömning ingår, uppskattar att 54 000 britter har utvecklat tarmcancer till följd av bristande åtgärder mot nitriter. Kostnaden för den brittiska sjukvården beräknas till tre miljarder pund.

I ett brev till hälsoministern Wes Streeting kräver forskarna, samlade i nätverket Coalition Against Nitrites, att varningstexter införs på förpackningar och att nitriter fasas ut ur köttproduktionen.

– Konsumenter har rätt till tydlig information. De flesta vet inte att WHO placerar nitritbehandlat kött i samma carcinogena kategori som tobak och asbest, säger Denis Corpet, professor emeritus i livsmedelssäkerhet och nutrition vid universitetet i Toulouse, till The Guardian.

Enligt WHO ökar varje 50-gramsportion av processat kött som äts dagligen risken för kolorektal cancer med omkring 18 procent.

Även World Cancer Research Fund (WCRF) konstaterar att sambandet är tydligt:

– Det finns klara bevis för att konsumtion av processat kött ökar risken för kolorektal cancer, säger Kate Oldridge-Turner, policychef på WCRF, till The Guardian.

Hon stödjer inte kravet på varningstexter men menar att kostråd bör uppmuntra till begränsad konsumtion av processat kött och bättre tillgång till hälsosamma alternativ, särskilt i skolor och offentlig sektor.

Tio år utan åtgärder

En annan av brevets undertecknare, Chris Elliott, professor i livsmedelssäkerhet och tidigare regeringsrådgivare, är starkt kritisk:

– Tio år efter WHO:s varning har regeringen gjort i princip ingenting för att minska exponeringen för nitriter, ämnen som gör köttet rosa och hållbart men som också kan bilda nitrosaminer, föreningar som är kända för att orsaka cancer.

En talesperson för det brittiska hälsodepartementet uppger att frågan fortfarande är omtvistad:

– Livsmedelsmyndigheten (FSA) har varit tydlig med att sambandet mellan nitrater, nitriter och cancer fortfarande är oklart, säger departementet till The Guardian.

Anna Ottosson, svensk dietist och expert på mat och cancer, menar det är viktigt att sätta in frågan om varningstexter i ett större sammanhang.

– Varningstexter på livsmedel kan ha en funktion för att öka konsumenternas medvetenhet, men det är avgörande att ansvaret placeras där det faktiskt hör hemma: i produktionen, regelverket och de restriktioner som styr användningen av skadliga komponenter i livsmedel. Detta för att främja hållbara och hälsosamma matvanor med syftet att göra det enkelt för konsumenter att välja mat som gynnar hälsan, säger hon.

Fakta: Nitriter och processat kött

Vad är nitriter?

Nitriter (E249–E250) är konserveringsmedel som används i charkprodukter som bacon, skinka och korv. De skyddar mot bakterietillväxt och ger köttet en rosa färg. Samtidigt kan nitriter bilda nitrosaminer – ämnen som i vissa fall är cancerframkallande.

WHO:s klassificering

År 2015 slog WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC, fast att processat kött är cancerframkallande för människor (grupp 1). Rött kött klassas som troligen cancerframkallande (grupp 2A).

Livsmedelsverkets råd

Livsmedelsverket skiljer mellan rött kött (nöt, gris, lamm) och processat kött (bacon, korv, skinka, salami).

Vuxna bör äta högst 500 gram tillagat rött kött per vecka, inklusive charkprodukter, och särskilt begränsa de processade produkterna, framför allt de som innehåller nitrit eller är rökta.

Källa: Livsmedelsverket, WHO/IARC, World Cancer Research Fund


Dela artikeln

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.