Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Brittiska forskare vill se varningstexter på bacon och skinka

Charkprodukter borde märkas med varningstexter liknande dem på cigarettpaket. Det menar en grupp brittiska forskare som varnar för de cancerframkallande ämnena i processat kött. Det rapporterar brittiska The Guardian.

Nina Granberg 24 november, 2025 Uppdaterades 25 november, 2025 3 minuters läsning
AdobeStock_1622121211
AdobeStock

Det är nu tio år sedan Världshälsoorganisationens (WHO) cancerforskningsinstitut, IARC, klassade processat kött som cancerframkallande för människor. Trots det innehåller, enligt forskarna, omkring 90–95 procent av bacon och skinka i brittiska butiker fortfarande nitriter, som tillsätts för att ge produkterna sin rosa färg och förlänga hållbarheten.

54 000 cancerfall kopplas till passivitet

Forskargruppen, där flera av experterna bakom WHO:s ursprungliga bedömning ingår, uppskattar att 54 000 britter har utvecklat tarmcancer till följd av bristande åtgärder mot nitriter. Kostnaden för den brittiska sjukvården beräknas till tre miljarder pund.

I ett brev till hälsoministern Wes Streeting kräver forskarna, samlade i nätverket Coalition Against Nitrites, att varningstexter införs på förpackningar och att nitriter fasas ut ur köttproduktionen.

– Konsumenter har rätt till tydlig information. De flesta vet inte att WHO placerar nitritbehandlat kött i samma carcinogena kategori som tobak och asbest, säger Denis Corpet, professor emeritus i livsmedelssäkerhet och nutrition vid universitetet i Toulouse, till The Guardian.

Enligt WHO ökar varje 50-gramsportion av processat kött som äts dagligen risken för kolorektal cancer med omkring 18 procent.

Även World Cancer Research Fund (WCRF) konstaterar att sambandet är tydligt:

– Det finns klara bevis för att konsumtion av processat kött ökar risken för kolorektal cancer, säger Kate Oldridge-Turner, policychef på WCRF, till The Guardian.

Hon stödjer inte kravet på varningstexter men menar att kostråd bör uppmuntra till begränsad konsumtion av processat kött och bättre tillgång till hälsosamma alternativ, särskilt i skolor och offentlig sektor.

Tio år utan åtgärder

En annan av brevets undertecknare, Chris Elliott, professor i livsmedelssäkerhet och tidigare regeringsrådgivare, är starkt kritisk:

– Tio år efter WHO:s varning har regeringen gjort i princip ingenting för att minska exponeringen för nitriter, ämnen som gör köttet rosa och hållbart men som också kan bilda nitrosaminer, föreningar som är kända för att orsaka cancer.

En talesperson för det brittiska hälsodepartementet uppger att frågan fortfarande är omtvistad:

– Livsmedelsmyndigheten (FSA) har varit tydlig med att sambandet mellan nitrater, nitriter och cancer fortfarande är oklart, säger departementet till The Guardian.

Anna Ottosson, svensk dietist och expert på mat och cancer, menar det är viktigt att sätta in frågan om varningstexter i ett större sammanhang.

– Varningstexter på livsmedel kan ha en funktion för att öka konsumenternas medvetenhet, men det är avgörande att ansvaret placeras där det faktiskt hör hemma: i produktionen, regelverket och de restriktioner som styr användningen av skadliga komponenter i livsmedel. Detta för att främja hållbara och hälsosamma matvanor med syftet att göra det enkelt för konsumenter att välja mat som gynnar hälsan, säger hon.

Fakta: Nitriter och processat kött

Vad är nitriter?

Nitriter (E249–E250) är konserveringsmedel som används i charkprodukter som bacon, skinka och korv. De skyddar mot bakterietillväxt och ger köttet en rosa färg. Samtidigt kan nitriter bilda nitrosaminer – ämnen som i vissa fall är cancerframkallande.

WHO:s klassificering

År 2015 slog WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC, fast att processat kött är cancerframkallande för människor (grupp 1). Rött kött klassas som troligen cancerframkallande (grupp 2A).

Livsmedelsverkets råd

Livsmedelsverket skiljer mellan rött kött (nöt, gris, lamm) och processat kött (bacon, korv, skinka, salami).

Vuxna bör äta högst 500 gram tillagat rött kött per vecka, inklusive charkprodukter, och särskilt begränsa de processade produkterna, framför allt de som innehåller nitrit eller är rökta.

Källa: Livsmedelsverket, WHO/IARC, World Cancer Research Fund


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.