Livsmedel

Blomkålsremix vinnare i tävling för bättre skolmat

Tre kreativa kockar gjorde upp om vem som lyckats bäst med att omvandla klassikerna spaghetti och köttfärssås samt korvstroganoff, till hälsosamma och klimatsmarta mästerverk i Frisk Mats nationella recept-remix-tävling.

19 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Det var en jämn kamp, men juryn korade till slut Jessica Danielsson från Tappströmsskolan på Ekerö och hennes Blomkålsbolognese till vinnare.

– Jessica utmärkte sig genom att kombinera smak, hälsa och hållbarhet på ett enastående sätt. Det var precis den typen av innovation vi sökte efter när vi utlyste tävlingen, säger Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande i föreningen Frisk Mat.

Hennes innovativa användning av ingredienser med respekt för originalets kryddning visar hur vi utifrån traditionella recept kan möta behoven i framtidens matlagning – utan att kompromissa med smaken.

– Jag ville göra en rätt som är hälsosam, hållbar, ekonomisk och görbar i ett storkök. Att juryn tyckte den smakade gott är bäst av allt! Maten måste ju hamna i magen om den ska göra nytta, säger Jessica Danielsson om den vinnande rätten.

Utöver ära och berömmelse fick vinnaren en exklusiv utbildning i hållbar matlagning vid Martin & Serveras kursverksamhet Gastromerit. Samtliga recept från tävlingen finns på Frisk Mats webbplats, med en Consupedia-widget som visar deras påverkan på hälsa och klimat.

Det vinnande receptet på Jessicas blomkålsbolognese finns här.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.