Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Blå mat förnyar julbordet

Fler rätter från hav och sjö på julbordet ligger i linje med dagens diskussioner om hållbarhet. Jämsides med traditionella fiskrätter som lutfisk och inlagd sill … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Fler rätter från hav och sjö på julbordet ligger i linje med dagens diskussioner om hållbarhet. Jämsides med traditionella fiskrätter som lutfisk och inlagd sill kan odling av sjömat ge upphov till nya spännande rätter att ställa fram på julbordet.

– En rätt som jag fick på ett julbord ett år satte sig verkligen i smakminnet, en helt fantastisk paté på pilgrimsmussla. Så den har jag försökt efterlikna till mitt eget julbord, men tyvärr har jag ännu inte fått till den perfekt, säger Kristina ”Snuttan” Sundell, professor i zoofysiologi.

Våga pröva nya rätter

Hon rekommenderar också att inför julen testa den för Sverige relativt nya fisken Clarias. Det är en varmvattenart som odlas i så kallade re-cirkulerande system på land. I systemen renas vattnet i mikrobiella filter av hårt arbetande bakterier. Det innebär att vattnet kan cirkulera tillbaka till fisken och återanvändas om och om igen.

– Clarias är en ganska fet fisk och passar därför bra att röka och många tycker att den är snarlik den rökta ålen i sin smak. Goda musselanrättningar eller lyxiga ostron är ju också fantastiskt att bjuda på julbordet.

Traditionella havsrätter har också en plats

Sill i mängder av varianter är givna på julbordet för de flesta. Inlagd stekt strömming och sillsallad är andra klassiker. Rökt och gravad lax av olika slag är även något som många har på sina julbord.

– Sill, sill och ännu lite mera sill. Sill är nyttigt, MSC-märkt sill är hållbart fiskad och så är det ju så gott, och kan varieras i oändlighet. Men vad det gäller lax så vill jag i år utmana er att testa de svenskodlade laxfiskarna, regnbåge och röding.

Hållbart och näringsrikt

Världens befolkning förväntas öka till nästan tio miljarder på trettio år. Alla dessa människor behöver näringsriktig mat. Ett skifte mot mer blå mat minskar konkurrensen om såväl odlingsbar mark som färskvatten, anser Kristina ”Snuttan” Sundell.

– Sjömat är också bland de mest kompletta enskilda livsmedel som finns med sina högkvalitativa proteiner och långkedjiga omega-3 fettsyror. Den innehåller dessutom viktiga mineraler och spårämnen som jod, zink och selen och vitaminer, som till exempel vitamin B12 och D. Detta ger sjömaten en unik särställning bland våra livsmedel.

Alger trendigt idag

Attraktiv och trendig sjömat just nu är alger. Algerna innehåller precis som annan sjömat proteiner, fleromättade fetter, mineraler och även många olika antioxidanter.

– Mycket forskning pågår om hur vi bäst skall kunna tillgodogöra oss dessa nyttigheter i algerna, säger Kristina ”Snuttan” Sundell.

Algforskaren Luca Rugiu tycker att krispig sockertång kan passa på julbordet.

– Det är bara att plocka och sedan torka i ugnen på 60-70 grader. Men jag gillar också att äta färsk sockertång och det gör jag ibland när jag är ute och snorklar. Det smakar jättegott, säger han.

Vill öka egenförsörjningen

Idag importerar vi 72 procent av all sjömat som äts i Sverige och när det gäller odlad fisk är den siffran hela 90 procent.

– Detta är inte hållbart. Vi måste ta vårt ansvar och öka Sveriges egen försörjningskapacitet. Det kommer dessutom att leda till ökad lokal produktion och fler jobb i kust- och landsbygdssamhällen.

Att det kommer att dukas fram ett flertal sjömatsrätter på Kristina ”Snuttan” Sundell julbord är ju givet.

– Kan jag bara få tag i svenskodlad röding i affären så vill jag gärna grava den i år. Och så får jag väl försöka mig på terrinen, eller patén, med pilgrimsmussla igen, kanske jag kan få till den rätta smakbilden i år. Sillar och strömmingar blir det alltid några olika, en mycket traditionell löksill, enligt mammas recept, och lika traditionell senapsgravad strömming à la svärfar. Men några nya inläggningar måste jag också prova varje år.

Källa: Göteborgs universitet


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.