Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Bilder kan hjälpa vid diabetes

Forskningsresultat från Högskolan i Skövde visar att människor med diabetes typ 2 ökar sin förmåga att hantera sjukdomen när de får samtala om den i grupp. Reflektionsverktyg i form av fotografier hade extra stor, positiv påverkan på inlärningen.

21 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Bilder kan hjälpa vid diabetes
Pressbild

I det fleråriga forskningsprojektet Att ta rodret i livet med diabetes typ 2 har en forskargrupp sammansatt av forskare från Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Skaraborgs Sjukhus utvecklat ett koncept för gruppundervisning som visat sig ha positiva effekter för patienter med diabetes typ 2. 

– Dialog i grupp har visat sig ha stor betydelse. Patienterna kan känna igen sig i varandras berättelser och får en förståelse för sitt eget sätt att handla. Våra resultat visar också på ett ömsesidigt lärande där patienter och vårdare lär av varandra, säger Mia Berglund som är projektledare och professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde.

En central del i konceptet är reflektion och forskningen visar att det gruppbaserade upplägget gjorde det möjligt för patienterna att lära sig genom just reflektion kring sina egna och andras erfarenheter. Att få prata om skuld och skam över att ha drabbats av diabetes och de förändringar som man gör i livet med sjukdomen och deras betydelse på lång och kort sikt upplevdes vara till stor hjälp för att hantera sjukdomen. 

– Lärandet som skedde med stöd från gruppreflektioner och reflektionsböcker bidrog till förståelsen av sjukdomens komplexitet. Patienterna blev mer motiverade och villiga att ta större ansvar för behandlingen och fortsätta med hälsosamma vanor, säger Mia Berglund. 

Att få vara i ett sammanhang, en grupp, bidrog även till en känsla av samhörighet och gemenskap som inspirerade till fortsatt lärande. 

– Slutsatsen är att patienterna tycker att vår modell fungerar. De uppskattar den och känner att den utgör ett bra stöd. Den möter även behovet som vårdarna haft av stöd för att klara av att förändra sitt förhållningssätt i mötet med patienterna till att verkligen lyssna och utmana patientens förståelse istället för att föreläsa, säger Mia Berglund.

Något som visade sig ha extra stor effekt på patienternas förmåga att lära sig hantera sjukdomen var reflektionsverktygen som tagits fram inom konceptet. Det är något så enkelt som fotografier och bilder. Deltagarna får välja ett foto och reflektera över en frågeställning kopplat till diabetes. Den enskilt mest betydelsefulla bilden utifrån både vårdarnas och patienternas perspektiv visar en person i en båt som fattat ett roder. Deltagarna fick reflektera utifrån frågorna: vad innebär det att styra en båt och vad händer om du inte gör det?

– Den visade sig vara en nyckel i förståelsen av hur man kan leva med sjukdomen. Två patienter uttryckte det i stil med ’om du har diabetes ombord, måste du ro den i land’ och ’det förlänger livet och minskar risken för framtida komplikationer. Om du inte gör det kraschar du och sjunker’.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.