Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Geriatrik

Bättre sjukhusmåltider - kortare vårdtider

Måltidsverksamheterna på landets sjukhus har utvecklats positivt de senaste åren, trots det äts maten inte alltid upp. Det är allvarligt för patienter som riskerar undernäring. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Måltidsverksamheterna på landets sjukhus har utvecklats positivt de senaste åren, trots det äts maten inte alltid upp. Det är allvarligt för patienter som riskerar undernäring.

Överlag har det skett en positiv utveckling av måltidsverksamheten. 15 av 21 regioner kan i dag erbjuda måltider dygnet runt och det finns en bredd av rätter för patienterna att välja bland. Denna flexibilitet är en förutsättning för att kunna anpassa måltiderna till patienternas individuella behov och önskemål.

– Måltidsverksamheterna har utvecklat måltidsutbudet de senaste åren, men det finns fortfarande hinder på vårdavdelningarna för att maten fullt ut ska göra nytta för patienterna, säger Emelie Eriksson, projektledare för Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Många patienter riskerar undernäring

Många patienter som vårdas på sjukhus är eller riskerar att bli undernärda. Sjukdom och hög ålder ökar risken. 2021 vårdades drygt 160 000 personer över 80 år i slutenvården, med en genomsnittlig vårdtid på drygt fem dygn. Var fjärde patient på vårdavdelning riskerar att få trycksår, något som i många fall beror på att patienten fått i sig för lite mat. Utan tillräckligt med näring och energi finns det även risk för att mediciner blir verkningslösa.

– Måltiderna är en viktig del i den medicinska behandlingen. Det är dags att vårdens beslutsfattare ser värdet av sjukhusmåltiderna och ger personalen rätt förutsättningar i form av kunskap, tid för måltidsarbetet och bättre möjligheter att samarbeta, säger Emelie Eriksson.

Livsmedelsverkets kartläggning av sjukhusmåltiderna är den första nationella undersökningen av regionernas måltidsarbete. Samtliga 21 regioner deltog i kartläggningen.

Stock.adobe.com


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.