Geriatrik

Bättre mat för bättre vård – nya råd om måltiderna på sjukhus på remiss

Maten på sjukhus är viktig för patientens hälsa och förutsättningar att tillfriskna, läka och tillgodogöra sig medicinsk behandling. För att maten ska hamna i magen … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\nMaten på sjukhus är viktig för patientens hälsa och förutsättningar att tillfriskna, läka och tillgodogöra sig medicinsk behandling. För att maten ska hamna i magen och göra nytta behöver den utgå från patientens behov och önskemål och bli en tydligare del av vården. Det lyfts fram i Livsmedelsverkets uppdaterade råd om måltider på sjukhus, som nu går på remiss.\n\n

Råden ”Bra måltider på sjukhus” syftar till att främja ett helhetsperspektiv på måltiden, med individen i centrum.\n– Rätt mat och näring på sjukhus är en förutsättning för tillfrisknande. Måltiderna behöver värderas och ges rätt förutsättningar, på samma sätt som annan medicinsk behandling, säger Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket.

De reviderade råden betonar vikten av att måltiderna är personcentrerade, det vill säga utgår från individens behov och önskemål, och att patienten får vara delaktig i beslut kring måltiden. Det kan till exempel handla om att kunna välja när man ska äta, eller att kunna få äta många små energi- och näringsrika måltider, om aptiten är dålig. Nedsatt aptit är vanligt, och nära hälften av alla som vårdas på sjukhus är undernärda eller riskerar undernäring. Ett personcentrerat arbetssätt kräver en flexibel organisation och att vårdpersonalen har kunskap och tid. Detta är ett bekymmer i en redan hårt belastad vård.\n– En orsak till att måltiderna inte gör den nytta de skulle kunna göra är att måltidsorganisation och vårdavdelningar inte samarbetar tillräckligt kring måltidsfrågor. Det kan bero på att det saknas tid, men också på bristande kunskap och mandat. Det leder till att maten blir kvar på brickan eller serveringsvagnen istället för att ätas upp. Våra råd visar hur sjukhusen kan utveckla arbetet kring måltiderna, säger Ulrika Backlund.

Råden är uppbyggda kring Livsmedelsverkets Måltidsmodell, som omfattar sex olika aspekter av måltidens kvalitet – att den är god, trivsam, miljösmart, näringsriktig, säker och integrerad i vårdverksamheten. Det finns också ett avsnitt om hur råden kan tillämpas i praktiken, genom hållbara livsmedelsval.\n– Genom att erbjuda måltider som är hållbara för både hälsan och miljön bidrar sjukhuset till arbetet för att nå flera av målen i Agenda 2030. Sjukhusmåltiderna är en viktig del av regionernas hållbarhets- och folkhälsoarbete.

”Bra måltider på sjukhus” riktar sig till alla som påverkar kvaliteten på måltiderna på sjukhus, från beslutsfattare och sjukhusledning till avdelningschefer, måltidspersonal och den vård- och servicepersonal som arbetar närmast patienten. Råden bygger på vetenskapliga underlag och beprövad erfarenhet och har tagits fram i dialog med Socialstyrelsen och yrkesgrupper inom måltidsområdet och hälso- och sjukvården.

Förslaget skickas nu ut på remiss. Remissen är öppen för alla, synpunkter lämnas senast den 10 januari 2020.

Bra måltider på sjukhus – förslag till nya råd

Källa: Livsmedelsverket

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.