Geriatrik

Bättre mat för bättre vård – nya råd om måltiderna på sjukhus på remiss

Maten på sjukhus är viktig för patientens hälsa och förutsättningar att tillfriskna, läka och tillgodogöra sig medicinsk behandling. För att maten ska hamna i magen … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\nMaten på sjukhus är viktig för patientens hälsa och förutsättningar att tillfriskna, läka och tillgodogöra sig medicinsk behandling. För att maten ska hamna i magen och göra nytta behöver den utgå från patientens behov och önskemål och bli en tydligare del av vården. Det lyfts fram i Livsmedelsverkets uppdaterade råd om måltider på sjukhus, som nu går på remiss.\n\n

Råden ”Bra måltider på sjukhus” syftar till att främja ett helhetsperspektiv på måltiden, med individen i centrum.\n– Rätt mat och näring på sjukhus är en förutsättning för tillfrisknande. Måltiderna behöver värderas och ges rätt förutsättningar, på samma sätt som annan medicinsk behandling, säger Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket.

De reviderade råden betonar vikten av att måltiderna är personcentrerade, det vill säga utgår från individens behov och önskemål, och att patienten får vara delaktig i beslut kring måltiden. Det kan till exempel handla om att kunna välja när man ska äta, eller att kunna få äta många små energi- och näringsrika måltider, om aptiten är dålig. Nedsatt aptit är vanligt, och nära hälften av alla som vårdas på sjukhus är undernärda eller riskerar undernäring. Ett personcentrerat arbetssätt kräver en flexibel organisation och att vårdpersonalen har kunskap och tid. Detta är ett bekymmer i en redan hårt belastad vård.\n– En orsak till att måltiderna inte gör den nytta de skulle kunna göra är att måltidsorganisation och vårdavdelningar inte samarbetar tillräckligt kring måltidsfrågor. Det kan bero på att det saknas tid, men också på bristande kunskap och mandat. Det leder till att maten blir kvar på brickan eller serveringsvagnen istället för att ätas upp. Våra råd visar hur sjukhusen kan utveckla arbetet kring måltiderna, säger Ulrika Backlund.

Råden är uppbyggda kring Livsmedelsverkets Måltidsmodell, som omfattar sex olika aspekter av måltidens kvalitet – att den är god, trivsam, miljösmart, näringsriktig, säker och integrerad i vårdverksamheten. Det finns också ett avsnitt om hur råden kan tillämpas i praktiken, genom hållbara livsmedelsval.\n– Genom att erbjuda måltider som är hållbara för både hälsan och miljön bidrar sjukhuset till arbetet för att nå flera av målen i Agenda 2030. Sjukhusmåltiderna är en viktig del av regionernas hållbarhets- och folkhälsoarbete.

”Bra måltider på sjukhus” riktar sig till alla som påverkar kvaliteten på måltiderna på sjukhus, från beslutsfattare och sjukhusledning till avdelningschefer, måltidspersonal och den vård- och servicepersonal som arbetar närmast patienten. Råden bygger på vetenskapliga underlag och beprövad erfarenhet och har tagits fram i dialog med Socialstyrelsen och yrkesgrupper inom måltidsområdet och hälso- och sjukvården.

Förslaget skickas nu ut på remiss. Remissen är öppen för alla, synpunkter lämnas senast den 10 januari 2020.

Bra måltider på sjukhus – förslag till nya råd

Källa: Livsmedelsverket

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.