Om ditt barn räknas som överviktigt eller inte kan bero på vilken tillväxtreferens som används. Det visar en avhandling av B. Bente Nilsen, måltidsforskare vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan.

– Alla som arbetar med barn – indirekt eller direkt – bör ha kunskap om hur de växer och vilka faktorer som påverkar tillväxten, säger B. Bente Nilsen om sin forskning.\nHon har i en del av sin avhandling jämfört hur en grupp på drygt 4 000 svenska barn i åldrarna 7-9 år klassas viktmässigt utifrån fyra så kallade tillväxtreferenser. Dessa anger värden för vad som anses vara underviktiga, normalviktiga, överviktiga eller feta barn. Referenserna utgör grunden för tillväxtkurvorna, något som de flesta föräldrar känner till från besöken på barnavårdscentralen.

B. Bente Nilsen fann att det var stora skillnader i förekomsten av underviktiga, överviktiga och feta barn, beroende på vilken av de fyra referenserna som används.\n– För att ta ett exempel: Barn som bedöms som överviktiga enligt en tillväxtreferens kan ses som normalviktiga i en annan, berättar hon.

\nSvårt att jämföra

I studien ingick två svenska och två internationella tillväxtreferenser. B. Bente Nilsen kunde konstatera att det även skilde sig åt mellan de svenska referenserna, men att den som avvek mest från de andra var en av de internationella – IOTF (International Obesity Task Force).\n– Det finns alltså en risk för att barn blir klassificerade på olika sätt, även om det i huvudsak bara är en tillväxtreferens som används på barnavårdscentraler i Sverige. Framför allt är detta en fråga för forskningen – det kan vara svårt att jämföra svenska barns tillväxt med barn i andra delar av världen, sammanfattar B. Bente Nilsen.\nHon kunde också konstatera att det – oavsett tillväxtreferens – fanns stora generella skillnader mellan flickor och pojkar i den undersökta gruppen. Till exempel var det fler pojkar än flickor som var underviktiga respektive feta och sjukligt feta. Däremot var det fler flickor än pojkar som räknades som överviktiga.\nB. Bente Nilsen manar till försiktighet när det gäller hur resultatet ska tolkas, speciellt för kategorierna underviktiga och sjukligt feta där det rör sig om ett väldigt litet antal individer.\n– Man måste också komma ihåg att det handlar om barn som är 7-9 år. Det går till exempel inte att slå fast att det ser likadant ut i alla åldrar. Resultaten ger en bild av hur det ser ut i just den undersökta gruppen.

\nFrukostvanor

B. Bente Nilsen undersökte även barnens frukostvanor. Studien visar att mer än nio av tio barn åt frukost varje dag, enligt uppgifter från föräldrarna. Men i gruppen som inte fick frukost varje dag – 5,6 procent – var det flera barn med fetma jämfört med barnen som fick något att äta varje morgon.\nFast barn som saknar regelbundna frukostvanor behöver inte bli feta, understryker hon.\n– Det kanske snarare är så att överviktiga barn självmant hoppar över frukosten. Detta behöver vi studera närmare.\nAvhandlingen som nu har lagts fram vid Örebro universitet innehåller ytterligare en del: Om viktminskning hos barn och ungdomar i åldern 7-19 år har någon påverkan på hur lång en person kan bli.

\nFörvånande resultat

Den exakta frågeställningen var om en viktminskning på tio procent eller mer påverkade slutlängden. Något sådant samband kunde B. Bente Nilsen inte finna. Det spelade ingen roll om barnen som gick ner i vikt var under-, normal- eller överviktiga när viktförlusten ägde rum. Inte heller hade det någon betydelse när i ålder vikttappet skedde.\n– Ett väldigt förvånande resultat eftersom en viktnedgång på tio procent är mycket för ett barn som växer, säger hon och tillägger:\n– På individnivå hittade vi några enskilda fall som indikerade att en viktminskning kan ha påverkat slutlängden. Men för gruppen som helhet såg vi ingen sådan inverkan.\nI den här studien ingick 6 572 svenska barn födda 1973 respektive 1981. Av dem hade 346 minskat i vikt med tio procent eller mer under sin uppväxt.

Källa: Örebro universitet

Fakta: Längd en variabel för god hälsa

Slutlängden är tillsammans med bland annat blodtryck och medellivslängd tre viktiga parametrar för hälsotillståndet hos ett lands befolkning. Till exempel har länder som Holland, Norge och Sverige en generellt sett lång befolkning, vilket alltså är en variabel för god hälsa.