Forskning

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Fyra forskare vid Linköpings universitet delar på 5,4 miljoner kronor i projektbidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Forskningen handlar om typ 1-diabetes, medfödda hjärtsjukdomar, för tidigt födda barn och långvariga symptom efter covid-19.

21 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Joanna Cocozzas stiftelse grundades den 24 december 2019 genom en privat donation om 130 miljoner kronor, vilket är en av de största donationerna från privatpersoner till ett universitet i Sverige. Stiftelsen har som ändamål att stödja barnmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.

– I år går bidragen till viktiga projekt rörande prognos vid barndiabetes, ärftligheten bakom medfödda hjärtfel samt långtids-covid. Vi vill från styrelsen särskilt framhålla ett projekt kring hur omvårdnad påverkar stressnivåer hos för tidigt födda barn, lett av professor Evalotte Mörelius som får årets största bidrag, säger professor Johan D. Söderholm.

Evalotte Mörelius, professor i pediatrisk omvårdnad, bedriver omvårdnadsforskning och leder en forskargrupp som fokuserar på barn- och familjecentrerad vård. Hon får tre miljoner kronor till ett projekt som handlar om stress hos för tidigt födda barn och deras föräldrar.

Karin Åkesson, biträdande professor inom pediatrik, forskar om debut av typ 1-diabetes under barndomen. Hon får en miljon kronor till sin forskning om hur behandlingsutfallet vid diabetes som debuterat i barndomen påverkas av olika faktorer.

Claudio Cantù, docent i cell- och molekylärbiologi och biträdande professor, forskar på om barns hjärtfel kan bero på det genetiska arvet från föräldrarna. Han får en miljon kronor i projektbidrag.

Karel Duchén, överläkare inom pediatrisk allergologi vid Allergicentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping och docent vid Linköpings universitet, får 400 000 kronor för att forska om långvariga symptom hos barn efter covid-19 infektion.

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...