Forskning

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Fyra forskare vid Linköpings universitet delar på 5,4 miljoner kronor i projektbidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Forskningen handlar om typ 1-diabetes, medfödda hjärtsjukdomar, för tidigt födda barn och långvariga symptom efter covid-19.

21 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Joanna Cocozzas stiftelse grundades den 24 december 2019 genom en privat donation om 130 miljoner kronor, vilket är en av de största donationerna från privatpersoner till ett universitet i Sverige. Stiftelsen har som ändamål att stödja barnmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.

– I år går bidragen till viktiga projekt rörande prognos vid barndiabetes, ärftligheten bakom medfödda hjärtfel samt långtids-covid. Vi vill från styrelsen särskilt framhålla ett projekt kring hur omvårdnad påverkar stressnivåer hos för tidigt födda barn, lett av professor Evalotte Mörelius som får årets största bidrag, säger professor Johan D. Söderholm.

Evalotte Mörelius, professor i pediatrisk omvårdnad, bedriver omvårdnadsforskning och leder en forskargrupp som fokuserar på barn- och familjecentrerad vård. Hon får tre miljoner kronor till ett projekt som handlar om stress hos för tidigt födda barn och deras föräldrar.

Karin Åkesson, biträdande professor inom pediatrik, forskar om debut av typ 1-diabetes under barndomen. Hon får en miljon kronor till sin forskning om hur behandlingsutfallet vid diabetes som debuterat i barndomen påverkas av olika faktorer.

Claudio Cantù, docent i cell- och molekylärbiologi och biträdande professor, forskar på om barns hjärtfel kan bero på det genetiska arvet från föräldrarna. Han får en miljon kronor i projektbidrag.

Karel Duchén, överläkare inom pediatrisk allergologi vid Allergicentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping och docent vid Linköpings universitet, får 400 000 kronor för att forska om långvariga symptom hos barn efter covid-19 infektion.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.