Forskning

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Fyra forskare vid Linköpings universitet delar på 5,4 miljoner kronor i projektbidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Forskningen handlar om typ 1-diabetes, medfödda hjärtsjukdomar, för tidigt födda barn och långvariga symptom efter covid-19.

21 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Joanna Cocozzas stiftelse grundades den 24 december 2019 genom en privat donation om 130 miljoner kronor, vilket är en av de största donationerna från privatpersoner till ett universitet i Sverige. Stiftelsen har som ändamål att stödja barnmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.

– I år går bidragen till viktiga projekt rörande prognos vid barndiabetes, ärftligheten bakom medfödda hjärtfel samt långtids-covid. Vi vill från styrelsen särskilt framhålla ett projekt kring hur omvårdnad påverkar stressnivåer hos för tidigt födda barn, lett av professor Evalotte Mörelius som får årets största bidrag, säger professor Johan D. Söderholm.

Evalotte Mörelius, professor i pediatrisk omvårdnad, bedriver omvårdnadsforskning och leder en forskargrupp som fokuserar på barn- och familjecentrerad vård. Hon får tre miljoner kronor till ett projekt som handlar om stress hos för tidigt födda barn och deras föräldrar.

Karin Åkesson, biträdande professor inom pediatrik, forskar om debut av typ 1-diabetes under barndomen. Hon får en miljon kronor till sin forskning om hur behandlingsutfallet vid diabetes som debuterat i barndomen påverkas av olika faktorer.

Claudio Cantù, docent i cell- och molekylärbiologi och biträdande professor, forskar på om barns hjärtfel kan bero på det genetiska arvet från föräldrarna. Han får en miljon kronor i projektbidrag.

Karel Duchén, överläkare inom pediatrisk allergologi vid Allergicentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping och docent vid Linköpings universitet, får 400 000 kronor för att forska om långvariga symptom hos barn efter covid-19 infektion.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.