Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Barn med ARFID löper högre risk för andra sjukdomar

Barn som lider av den restriktiva ätstörningen ARFID har en ökad risk att utveckla andra sjukdomar, såsom epilepsi och kroniska lungsjukdomar. De löper också större risk för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, enligt en ny studie från Karolinska institutet.

3 mars, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Barn vägrar äta mat
Stock.adobe.com

ARFID står för avoidant restrictive food intake disorder och innebär att barnet undviker viss mat på grund av smak, konsistens, lukt eller utseende. Många upplever också rädsla för att sätta i halsen eller kvävas vid måltider, vilket kan leda till kraftigt begränsat matintag. Vissa barn har även dålig aptit.

– Våra resultat visar att ARFID är mer än bara en ätstörning – det är en komplex sjukdom som ofta samexisterar med andra allvarliga hälsoproblem. Detta understryker vikten av att vården tar ett helhetsgrepp på dessa barns behov, säger forskaren Lisa Dinkler vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

En ätstörning med allvarliga konsekvenser

ARFID kan orsaka näringsbrist, viktnedgång och bristande tillväxt. Men i vissa fall kan också ätstörningen leda till övervikt om barnet endast äter en smal grupp livsmedel, ofta energirik men näringsfattig mat.

– Som exempel kanske barnet bara vill äta mat som är beige och då blir det bara pommes, glass, chips och pannkakor. Det finns även extrema fall dokumenterade där barn blivit blinda på grund av brist på vitamin A, säger Lisa Dinkler.

Högre risk för neuropsykiatriska och fysiska sjukdomar

I studien deltog närmare 31 000 barn från det svenska tvillingregistret, varav drygt 600 barn mellan 6 och 12 år hade diagnosen ARFID. Forskarna fann att barn med ätstörningen hade tio gånger högre risk att ha intellektuell funktionsnedsättning och autism jämfört med barn utan diagnosen.

Även fysiska sjukdomar var vanligare hos dessa barn. Forskarna såg en ökad förekomst av:

  • Refluxsjukdom, som kan orsaka sura uppstötningar och halsbränna
  • Epilepsi
  • Kroniska lungsjukdomar
  • Behov av bättre anpassad vård

    Studien visade även att barn med ARFID fick fler medicinska diagnoser och behövde längre sjukhusvistelser än andra barn. Forskarna såg ingen skillnad mellan pojkar och flickor.

    – Vi hoppas att de här insikterna kan bidra till förbättrad upptäckt och mer anpassad vård, vilket skulle kunna förbättra prognosen för barn med ARFID, säger Lisa Dinkler.

    Forskarna betonar vikten av att sjukvården tar ett helhetsgrepp på dessa barns hälsa, då ARFID ofta samexisterar med andra allvarliga medicinska och psykiatriska tillstånd.

    Mental and somatic conditions in Swedish children with the broad avoidant restrictive food intake disorder phenotype, Jama Pediatrics.



    Forskning

    Olika kosthållningar – olika utmaningar

    Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

    Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
    AdobeStock_430354398
    Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

    Dela artikeln

    Kostråd & riktlinjer

    Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

    Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

    Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
    Matkorg
    Adobe.stock

    Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

    Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

    – I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

    För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

    – Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

    Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

    Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.