Barn med ARFID löper högre risk för andra sjukdomar

Barn som lider av den restriktiva ätstörningen ARFID har en ökad risk att utveckla andra sjukdomar, såsom epilepsi och kroniska lungsjukdomar. De löper också större risk för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, enligt en ny studie från Karolinska institutet.

3 mars, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

ARFID står för avoidant restrictive food intake disorder och innebär att barnet undviker viss mat på grund av smak, konsistens, lukt eller utseende. Många upplever också rädsla för att sätta i halsen eller kvävas vid måltider, vilket kan leda till kraftigt begränsat matintag. Vissa barn har även dålig aptit.

– Våra resultat visar att ARFID är mer än bara en ätstörning – det är en komplex sjukdom som ofta samexisterar med andra allvarliga hälsoproblem. Detta understryker vikten av att vården tar ett helhetsgrepp på dessa barns behov, säger forskaren Lisa Dinkler vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

En ätstörning med allvarliga konsekvenser

ARFID kan orsaka näringsbrist, viktnedgång och bristande tillväxt. Men i vissa fall kan också ätstörningen leda till övervikt om barnet endast äter en smal grupp livsmedel, ofta energirik men näringsfattig mat.

– Som exempel kanske barnet bara vill äta mat som är beige och då blir det bara pommes, glass, chips och pannkakor. Det finns även extrema fall dokumenterade där barn blivit blinda på grund av brist på vitamin A, säger Lisa Dinkler.

Högre risk för neuropsykiatriska och fysiska sjukdomar

I studien deltog närmare 31 000 barn från det svenska tvillingregistret, varav drygt 600 barn mellan 6 och 12 år hade diagnosen ARFID. Forskarna fann att barn med ätstörningen hade tio gånger högre risk att ha intellektuell funktionsnedsättning och autism jämfört med barn utan diagnosen.

Även fysiska sjukdomar var vanligare hos dessa barn. Forskarna såg en ökad förekomst av:

Refluxsjukdom, som kan orsaka sura uppstötningar och halsbränna

Epilepsi

Kroniska lungsjukdomar

Behov av bättre anpassad vård

Studien visade även att barn med ARFID fick fler medicinska diagnoser och behövde längre sjukhusvistelser än andra barn. Forskarna såg ingen skillnad mellan pojkar och flickor.

– Vi hoppas att de här insikterna kan bidra till förbättrad upptäckt och mer anpassad vård, vilket skulle kunna förbättra prognosen för barn med ARFID, säger Lisa Dinkler.

Forskarna betonar vikten av att sjukvården tar ett helhetsgrepp på dessa barns hälsa, då ARFID ofta samexisterar med andra allvarliga medicinska och psykiatriska tillstånd.

Mental and somatic conditions in Swedish children with the broad avoidant restrictive food intake disorder phenotype, Jama Pediatrics.

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...