Barn och ungdom

Barn med ARFID löper högre risk för andra sjukdomar

Barn som lider av den restriktiva ätstörningen ARFID har en ökad risk att utveckla andra sjukdomar, såsom epilepsi och kroniska lungsjukdomar. De löper också större risk för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, enligt en ny studie från Karolinska institutet.

3 mars, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

ARFID står för avoidant restrictive food intake disorder och innebär att barnet undviker viss mat på grund av smak, konsistens, lukt eller utseende. Många upplever också rädsla för att sätta i halsen eller kvävas vid måltider, vilket kan leda till kraftigt begränsat matintag. Vissa barn har även dålig aptit.

– Våra resultat visar att ARFID är mer än bara en ätstörning – det är en komplex sjukdom som ofta samexisterar med andra allvarliga hälsoproblem. Detta understryker vikten av att vården tar ett helhetsgrepp på dessa barns behov, säger forskaren Lisa Dinkler vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

En ätstörning med allvarliga konsekvenser

ARFID kan orsaka näringsbrist, viktnedgång och bristande tillväxt. Men i vissa fall kan också ätstörningen leda till övervikt om barnet endast äter en smal grupp livsmedel, ofta energirik men näringsfattig mat.

– Som exempel kanske barnet bara vill äta mat som är beige och då blir det bara pommes, glass, chips och pannkakor. Det finns även extrema fall dokumenterade där barn blivit blinda på grund av brist på vitamin A, säger Lisa Dinkler.

Högre risk för neuropsykiatriska och fysiska sjukdomar

I studien deltog närmare 31 000 barn från det svenska tvillingregistret, varav drygt 600 barn mellan 6 och 12 år hade diagnosen ARFID. Forskarna fann att barn med ätstörningen hade tio gånger högre risk att ha intellektuell funktionsnedsättning och autism jämfört med barn utan diagnosen.

Även fysiska sjukdomar var vanligare hos dessa barn. Forskarna såg en ökad förekomst av:

Refluxsjukdom, som kan orsaka sura uppstötningar och halsbränna

Epilepsi

Kroniska lungsjukdomar

Behov av bättre anpassad vård

Studien visade även att barn med ARFID fick fler medicinska diagnoser och behövde längre sjukhusvistelser än andra barn. Forskarna såg ingen skillnad mellan pojkar och flickor.

– Vi hoppas att de här insikterna kan bidra till förbättrad upptäckt och mer anpassad vård, vilket skulle kunna förbättra prognosen för barn med ARFID, säger Lisa Dinkler.

Forskarna betonar vikten av att sjukvården tar ett helhetsgrepp på dessa barns hälsa, då ARFID ofta samexisterar med andra allvarliga medicinska och psykiatriska tillstånd.

Mental and somatic conditions in Swedish children with the broad avoidant restrictive food intake disorder phenotype, Jama Pediatrics.

Tidskriften Dietisten

Det här är nya Dietisten

Välkommen till nya Dietisten – med en helt ny plattform, ännu mer fördjupning och fortsatt satsning på vår tryckta tidskrift. I samband med nya sajten lanserar vi Dietisten Plus – där du får full tillgång till allt innehåll, digitalt och i tryck. Häng med på nästa steg för kunskap, utveckling och gemenskap i dietistens vardag!

Redaktionen 24 juni, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Vi vet att kost, nutrition och hälsa inte bara är kunskapsområden – de är grunden i ett samhälle där människor kan leva friska, värdiga och meningsfulla liv. Som oberoende aktör i branschen lyfter vi det vetenskapliga, praktiska och mänskliga perspektivet i dietistens vardag. Vi bevakar utvecklingen inom klinisk nutrition, folkhälsa, prevention, livsmedel, etik, miljö och yrkesfrågor – alltid med förankring i forskning och evidens.

Dietisten ska vara en röst att räkna med. En tidskrift och plattform där professionen får ta plats, där röster hörs, perspektiv breddas och kunskap får växa.

Det här är nytt:

En helt ny digital plattform – modern, snabb och lätt att använda
Fördjupande artiklar, analyser och teman
Fler korta nyheter och uppdateringar i takt med utvecklingen
Dietisten Plus – allt innehåll digitalt och som tryckt tidskrift

Med inlogg och medlemskap får du:

Möjlighet att följa just de ämnen du är intresserad av
Ett sökbart arkiv med tidigare artiklar och utgåvor
Tillgång till allt material, alltid
Enkelt och säkert inlogg via e-post och kod
Nya tjänster och funktioner som utvecklas löpande

Lanseringserbjudande

Säkerställ att du får full tillgång till allt innehåll – och nästa tryckta utgåva av Dietisten direkt hem i brevlådan. Teckna Dietisten Plus till introduktionspris. Ta del av erbjudandet!

Gruppabonnemang

Vill du att hela arbetsplatsen ska ha tillgång?
Vi erbjuder:

Inlogg för hela kontoret
Förmånliga grupprabatter
Smarta lösningar för kliniker, utbildningar och team

Hör av dig – vi hjälper er hitta rätt nivå!

Dietisten är din kollegiala följeslagare, din kunskapskälla och din plattform för dialog och utveckling. Vi tror på professionens kraft, på nyanserad kunskap och på att näring, mat och människan alltid hör ihop.

Hjärta

Fysisk aktivitet kan skydda mot stroke efter hjärtinfarkt

Daglig rörelse efter en hjärtinfarkt kan halvera risken för stroke – och i vissa fall ta bort risken helt. En ny svensk studie slår fast att motion flera dagar i veckan har en kraftigt skyddande effekt.

Redaktionen 17 juni, 2025 • Uppdaterades 24 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Risken att drabbas av stroke ökar markant efter en hjärtinfarkt – särskilt under de första två månaderna. Men enligt en ny studie från Sahlgrenska akademin, som fått stöd av Hjärt-Lungfonden, kan regelbunden fysisk aktivitet minska denna risk drastiskt. Studien bygger på data från över 86 000 svenskar som drabbats av hjärtinfarkt.

– Risken att få...