Obesitas

Barn som äter medelhavskost har mindre risk för övervikt

Barn som baserar sin kost på medelhavsdietens principer har 15 procent mindre risk att utveckla övervikt och fetma jämfört med barn som äter traditionell kost. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Barn som baserar sin kost på medelhavsdietens principer har 15 procent mindre risk att utveckla övervikt och fetma jämfört med barn som äter traditionell kost. Det visar en internationell studie som leds från Sahlgrenska akademin.

I den aktuella studien har en internationell grupp forskare undersökt vikt, längd, midjemått och fettprocent hos omkring 10 000 barn i Sverige, Tyskland, Spanien, Italien, Cypern, Belgien, Estland och Ungern.\nResultaten, som nyligen presenterades i Bulgarien vid den årliga europeiska konferensen om fetma, visar att barn som baserar sin kost på reglerna för den så kallade medelhavsdieten har 15 procent lägre risk att bli överviktiga eller feta jämfört med andra barn. Resultaten var oberoende av barnens ålder, kön, socioekonomisk status och hemland.

I studien fick föräldrarna via enkäter och ett urval telefonintervjuer svara på frågor om barnens kostvanor. Svaren poängsattes så att större följsamhet mot medelhavsdieten, det vill säga mycket grönsaker, frukt, nötter, fisk och och spannmål, gav högre poäng.

Överraskande nog visar resultaten att svenska barn är ”bäst” på att följa medelhavsdietens principer och därmed bättre än barn i Medelhavsområdet: de italienska barnen hamnade tvåa i poängskalan, medan barn i medelhavslandet Cypern placerade sig sist.\n– Benägenheten att följa en medelhavsdiet tycks alltså vara oberoende av den geografiska hemvisten. Det här bör EU ta fasta på genom att ge dieten större uppmärksamhet i strategier för förebyggande av fetma, inte minst i de länder där vi ser en lägre benägnhet att följa dietens principer, säger Gianluca Tognon, forskare vid Sahlgrenska akadmin, som lett den internationella studien.

Läs mer om den europeiska fetmakonferensen ECO: https://eco2014.easo.org/

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 • Uppdaterades 1 juli, 2026 • 3 minuters läsning

– Det här handlar helt om marknadsföring. Det handlar inte om vad man behöver eller inte behöver, säger Ingrid Larsson, docent och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många kvinnor upplever...

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.