Barn äter för lite frukt och fisk

En ny rapport från Generation Pep, "Digitala verktyg för fysisk aktivitet", avslöjar att färre än 1 av 10 barn och ungdomar följer Livsmedelsverkets rekommendationer när det gäller intag av frukt och grönsaker samt fisk.

3 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Studien pekar på en oroande trend där unga inte uppnår en hälsosam kosthållning enligt etablerade riktlinjer. Rapporten lyfter fram att digital teknik kan vara en effektiv strategi för att adressera denna utmaning genom att erbjuda interaktiva och engagerande verktyg som främjar positiva matvanor. Genom att använda appar och digitala plattformar kan barn och ungdomar lära sig om vikten av att inkludera frukt, grönsaker och fisk i sin dagliga kost och samtidigt få stöd och motivation för att göra hälsosamma val. Rapporten betonar behovet av fortsatt forskning och samarbete mellan olika aktörer för att möjliggöra en bättre kosthållning hos barn och ungdomar och därmed förbättra deras hälsa på lång sikt.

Fakta PEP-rapporten 2022

· 2 av 10 barn och ungdomar når rekommendationen för fysisk aktivitet. För alla åldersgrupper är det skillnad mellan könen då en högre andel flickor inte når rekommendationen jämfört med pojkar.

· Färre än 1 av 10 barn och ungdomar följer Livsmedelsverkets kostråd för frukt och grönsaker samt fisk. Endast 4 av 10 äter grönsaker varje dag.

· Endast hälften av alla barn och ungdomar går eller cyklar till skolan eller förskolan.

· 1 av 4 barn och ungdomar går inte på en organiserad fysisk aktivitet på fritiden. Andelen som går på en regelbunden aktivitet sjunker med vårdnadshavarens inkomstnivå.

· Barn och ungdomars självskattade hälsa har ett samband med mängden skärmtid och typen av skärmaktivitet.

· Bara 3 procent av barn och ungdomar lever hälsosamt enligt myndigheternas riktlinjer, det vill säga både rör på sig enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation och äter enligt Livsmedelsverkets kostråd kopplat till frukt och grönsaker samt fisk.

· Sedan lanseringen av Pep-rapporten år 2019 syns ingen utveckling, varken positiv eller negativ, för andelen barn som når rekommendationen för fysisk aktivitet eller för andelen som når kostråden.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.