Livsmedel

Välj goda och hållbara råvaror till julbordet

Att välja hållbara råvaror till julbordet är ett enkelt sätt att värna om både miljön och framtida generationer. Genom att leta efter certifieringar som ASC, MSC och KRAV kan du vara säker på att din mat är producerad med hänsyn till både människor och natur.

20 december, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Julen är en tid fylld av traditioner och smakupplevelser, men det klassiska julbordet kan också bli mer hållbart utan att kompromissa på smaken. Carl Dahlman, Sverigechef för MSC, påminner om att många välsorterade butiker i Sverige erbjuder ett brett utbud av miljömärkta alternativ.

Tips för ett hållbart julbord:

Välj ASC- eller MSC-märkt fisk och skaldjurKontrollera att den gravade laxen och inlagda sillen har dessa märkningar för att säkerställa att de är hållbart producerade.

Satsa på KRAV-märkta produkterJulskinka, köttbullar och ostar med KRAV-märkning innebär bättre djurhållning och mindre klimatpåverkan.

Tänk lokaltGenom att prioritera lokalt producerade råvaror med hållbarhetsmärkningar stödjer du småskaliga producenter och minskar transportutsläppen.

Vad står märkningarna för?

MSC (Marine Stewardship Council): Certifiering för vildfångad fisk från hållbart fiske som inte överutnyttjar bestånden.

ASC (Aquaculture Stewardship Council): Märkning för odlad fisk och skaldjur som producerats med hänsyn till miljö och arbetsvillkor.

KRAV: Sveriges mest kända ekologiska märkning, som garanterar klimatvänlig och etisk produktion.

Genom att välja mat med hållbarhetscertifieringar bidrar du till en friskare planet och stöder ansvarsfullt jordbruk och fiske. Nästa gång du handlar inför julen, håll utkik efter märkningarna – och låt miljön få en plats på julbordet.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.