Diabetes

Kött kan öka risken för typ 2-diabetes

Att dra ner på kött och chark kan minska risken för att utveckla typ 2-diabetes. De slutsatserna drar forskare av en omfattande internationell studie.

9 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

När de uppdaterade nordiska näringsrekommendationerna presenterades 2023 var rådet tydligt: Begränsa mängden kött till max 350 gram om dagen. Av processat kött, som skinka, salami och bacon, bör vi äta ”så lite som möjligt”, sade projektledaren Rune Blomhoff till TT då.

Råden får nu stöd i en stor så kallad metaanalys där forskare från flera länder, däribland Sverige, har analyserat data om mängden kött och chark i kosten och typ 2-diabetes. Totalt omfattas nästan två miljoner deltagare från 20 länder.

Slutsatsen i studien, som publicerats i The Lancet Diabetes & Endocrinology, är att risken att utveckla diabetes typ 2 ökar stegvis ju mer kött man äter. Även konsumtion av fågel kopplas till ökad risk, om än inte lika hög.

– Det här är en av de största observationsstudierna kring köttkonsumtion och diabetes som har gjorts. Den är väldigt gedigen, säger Mai-Lis Hellénius, läkare och professor vid Karolinska Institutet, som inte själv deltagit i studien.

I den här typen av studier går det inte att slå fast att det är köttkonsumtionen som ger den ökade risken, men Hellénius säger att den är ytterligare ett tecken på att dagens näringsrekommendationer om att begränsa köttintaget ligger rätt..

Forskarna tar upp några exempel: För varje 100 gram rött, icke-processat, kött om dagen som äts ökar risken att utveckla typ 2-diabetes med 10 procent. För processat kött ger varje intag à 50 gram en riskökning på 15 procent.

Men Mai-Lis Hellénius tycker inte att man ska vara rädd för skinkskivan på smörgåsen.– Det handlar om balans och vilken livsstil vi har i övrigt. Både kost och fysisk aktivitet är viktigt. Människor är allätare och det finns plats för både snabba kolhydrater och kött. Men många i Sverige, framförallt unga män, äter för mycket kött.

Varför kött och chark skulle öka risken för typ 2-diabetes svarar inte studien på. Men det finns några teorier. Exempelvis att kött kan innehålla nitrosaminer, som kan vara cancerframkallande och även påverka många celler och funktioner i kroppen vilket påverkar risken för diabetes. Kött innehåller också mättade fettsyror som inte är bra för oss.– Men även protein och järn som är bra. Än en gång – det handlar om att inte äta för mycket, säger Mai-Lis Hellénius.

Chark eller rött kött?Med rött kött menas kött från fyrbenta djur som nöt, gris, får/lamm, vilt och ren.Med charkprodukter menas kött som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt. Det kan vara till exempel korv, bacon, rökt skinka, salami och leverpastej.Sedan tidigare är det känt att en hög konsumtion av kött, framför allt processat, ökar risken för bland annat tjocktarmscancer och hjärt-kärlsjukdomar.Källa: Livsmedelsverket, Mai-Lis Hellénius

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 12 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA