Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Kött kan öka risken för typ 2-diabetes

Att dra ner på kött och chark kan minska risken för att utveckla typ 2-diabetes. De slut­satserna drar forskare av en omfattande inter­nationell studie.

9 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Bild på fem olika typer av köttbiffar
Pressbild

När de uppdaterade nordiska närings­rekommendationerna presenterades 2023 var rådet tydligt: Begränsa mängden kött till max 350 gram om dagen. Av processat kött, som skinka, salami och bacon, bör vi äta ”så lite som möjligt”, sade projektledaren Rune Blomhoff till TT då.

Råden får nu stöd i en stor så kallad metaanalys där forskare från flera länder, däribland Sverige, har analyserat data om mängden kött och chark i kosten och typ 2-diabetes. Totalt omfattas nästan två miljoner deltagare från 20 länder.

Slutsatsen i studien, som publicerats i The Lancet Diabetes & Endocrinology, är att risken att utveckla diabetes typ 2 ökar stegvis ju mer kött man äter. Även konsumtion av fågel kopplas till ökad risk, om än inte lika hög.

– Det här är en av de största observations­studierna kring köttkonsumtion och diabetes som har gjorts. Den är väldigt gedigen, säger Mai-Lis Hellénius, läkare och professor vid Karolinska Institutet, som inte själv deltagit i studien.

I den här typen av studier går det inte att slå fast att det är köttkonsumtionen som ger den ökade risken, men Hellénius säger att den är ytterligare ett tecken på att dagens näringsrekommendationer om att begränsa köttintaget ligger rätt..

Forskarna tar upp några exempel: För varje 100 gram rött, icke-processat, kött om dagen som äts ökar risken att utveckla typ 2-diabetes med 10 procent. För processat kött ger varje intag à 50 gram en riskökning på 15 procent.

Men Mai-Lis Hellénius tycker inte att man ska vara rädd för skinkskivan på smörgåsen.– Det handlar om balans och vilken livsstil vi har i övrigt. Både kost och fysisk aktivitet är viktigt. Människor är allätare och det finns plats för både snabba kolhydrater och kött. Men många i Sverige, framförallt unga män, äter för mycket kött.

Varför kött och chark skulle öka risken för typ 2-diabetes svarar inte studien på. Men det finns några teorier. Exempelvis att kött kan innehålla nitrosaminer, som kan vara cancerframkallande och även påverka många celler och funktioner i kroppen vilket påverkar risken för diabetes. Kött innehåller också mättade fettsyror som inte är bra för oss.– Men även protein och järn som är bra. Än en gång – det handlar om att inte äta för mycket, säger Mai-Lis Hellénius.

Chark eller rött kött?Med rött kött menas kött från fyrbenta djur som nöt, gris, får/lamm, vilt och ren.Med charkprodukter menas kött som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt. Det kan vara till exempel korv, bacon, rökt skinka, salami och leverpastej.Sedan tidigare är det känt att en hög konsumtion av kött, framför allt processat, ökar risken för bland annat tjocktarmscancer och hjärt-kärlsjukdomar.Källa: Livsmedelsverket, Mai-Lis Hellénius


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.