Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Sena måltider kan öka risken för typ 2-diabetes

Att äta stora måltider på kvällen kan vara skadligt för din metaboliska hälsa, särskilt om du redan har prediabetes eller tidig typ 2-diabetes. En ny studie belyser hur våra matvanor påverkar blodsockret och risken för kroniska sjukdomar.

8 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Bild på fem fat fyllda med mat.
Pressbild

Enligt en ny studie publicerad i Nutrition & Diabetes kan konsumtionen av mer än 45 procent av det dagliga kaloriintaget efter kl. 17.00 kopplas till högre blodsockernivåer och sämre glukostolerans. Studien är särskilt relevant för äldre vuxna som redan har prediabetes eller tidig typ 2-diabetes, då dessa förändringar kan öka risken för sjukdomsutveckling, hjärt-kärlsjukdomar och kronisk inflammation.

Sen middag, högre blodsocker

Studien, som genomfördes av forskare från Universitat Oberta de Catalunya i Spanien och Columbia University i USA, undersökte 26 deltagare i åldrarna 50–75 år med övervikt eller fetma. Deltagarna delades in i två grupper: "tidiga ätare", som åt majoriteten av sina kalorier före kl. 17, och "sena ätare", som konsumerade mer än 45 procent av kalorierna efter denna tid. Resultatet visade att sena ätare hade betydligt högre blodsockernivåer vid orala glukostoleranstester, trots att grupperna åt liknande mängder kalorier och makronäringsämnen.

– Problemet med att äta sent på kvällen tror vi är att vi konsumerar kalorier vid en tidpunkt då vår kropp inte behöver dem, förklarar Dr. Nate Wood, specialist inom kulinarisk medicin vid Yale School of Medicine. Föreställ dig att du äter några bitar pizza och sedan går och lägger dig. Kroppen bryter ner maten till energi, men eftersom vi sover används inte energin och lagras istället som fett.

Insulinresistens och dygnsrytm

Enligt Dr. Pouya Shafipour, specialist inom fetmamedicin, påverkas vår insulinresistens också av vår dygnsrytm. Under kvällstid minskar bukspottkörtelns aktivitet på grund av utsöndringen av melatonin, vilket innebär att kroppen har svårare att hantera kolhydrater och socker sent på dagen.

– Om du äter stora kolhydratmängder på kvällen kan det orsaka en högre frekvens av insulinresistens och därmed öka risken för diabetes, säger Pouya Shafipour. Detta är särskilt tydligt hos nattarbetare som läkare, brandmän och skiftarbetare.

Rekommendation: Lättare middagar

För att minimera riskerna rekommenderar experter att dagens sista måltid bör vara lätt och bestå av hälsosamma proteinkällor och fetter, tillsammans med grönsaker. Kolhydrater, sötsaker och alkohol bör undvikas.

– Den optimala middagen innehåller färre kolhydrater och enkla sockerarter, menar Pooya Shafipour. En sallad med en proteinkälla som fisk eller kyckling och hälsosamma fetter som avokado är ett bra val. Undvik vitt bröd, pasta och potatis.

Sömnens roll i metabol hälsa

Studien pekar också på vikten av en god natts sömn för att balansera glukosmetabolismen och aptiten. Sömn är avgörande för hormonbalansen. Leptin, ett aptitdämpande hormon, utsöndras mest effektivt efter sex till sju timmars sömn, vilket hjälper till att reglera hungerkänslor under dagen.

– De flesta vuxna behöver mellan sju och åtta timmars sömn. Ett konsekvent sömnschema förbättrar både metabolism och hälsa, avslutar Nate Wood.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.