Diabetes

Sena måltider kan öka risken för typ 2-diabetes

Att äta stora måltider på kvällen kan vara skadligt för din metaboliska hälsa, särskilt om du redan har prediabetes eller tidig typ 2-diabetes. En ny studie belyser hur våra matvanor påverkar blodsockret och risken för kroniska sjukdomar.

8 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt en ny studie publicerad i Nutrition & Diabetes kan konsumtionen av mer än 45 procent av det dagliga kaloriintaget efter kl. 17.00 kopplas till högre blodsockernivåer och sämre glukostolerans. Studien är särskilt relevant för äldre vuxna som redan har prediabetes eller tidig typ 2-diabetes, då dessa förändringar kan öka risken för sjukdomsutveckling, hjärt-kärlsjukdomar och kronisk inflammation.

Sen middag, högre blodsocker

Studien, som genomfördes av forskare från Universitat Oberta de Catalunya i Spanien och Columbia University i USA, undersökte 26 deltagare i åldrarna 50–75 år med övervikt eller fetma. Deltagarna delades in i två grupper: "tidiga ätare", som åt majoriteten av sina kalorier före kl. 17, och "sena ätare", som konsumerade mer än 45 procent av kalorierna efter denna tid. Resultatet visade att sena ätare hade betydligt högre blodsockernivåer vid orala glukostoleranstester, trots att grupperna åt liknande mängder kalorier och makronäringsämnen.

– Problemet med att äta sent på kvällen tror vi är att vi konsumerar kalorier vid en tidpunkt då vår kropp inte behöver dem, förklarar Dr. Nate Wood, specialist inom kulinarisk medicin vid Yale School of Medicine. Föreställ dig att du äter några bitar pizza och sedan går och lägger dig. Kroppen bryter ner maten till energi, men eftersom vi sover används inte energin och lagras istället som fett.

Insulinresistens och dygnsrytm

Enligt Dr. Pouya Shafipour, specialist inom fetmamedicin, påverkas vår insulinresistens också av vår dygnsrytm. Under kvällstid minskar bukspottkörtelns aktivitet på grund av utsöndringen av melatonin, vilket innebär att kroppen har svårare att hantera kolhydrater och socker sent på dagen.

– Om du äter stora kolhydratmängder på kvällen kan det orsaka en högre frekvens av insulinresistens och därmed öka risken för diabetes, säger Pouya Shafipour. Detta är särskilt tydligt hos nattarbetare som läkare, brandmän och skiftarbetare.

Rekommendation: Lättare middagar

För att minimera riskerna rekommenderar experter att dagens sista måltid bör vara lätt och bestå av hälsosamma proteinkällor och fetter, tillsammans med grönsaker. Kolhydrater, sötsaker och alkohol bör undvikas.

– Den optimala middagen innehåller färre kolhydrater och enkla sockerarter, menar Pooya Shafipour. En sallad med en proteinkälla som fisk eller kyckling och hälsosamma fetter som avokado är ett bra val. Undvik vitt bröd, pasta och potatis.

Sömnens roll i metabol hälsa

Studien pekar också på vikten av en god natts sömn för att balansera glukosmetabolismen och aptiten. Sömn är avgörande för hormonbalansen. Leptin, ett aptitdämpande hormon, utsöndras mest effektivt efter sex till sju timmars sömn, vilket hjälper till att reglera hungerkänslor under dagen.

– De flesta vuxna behöver mellan sju och åtta timmars sömn. Ett konsekvent sömnschema förbättrar både metabolism och hälsa, avslutar Nate Wood.

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.