Diabetes

Sena måltider kan öka risken för typ 2-diabetes

Att äta stora måltider på kvällen kan vara skadligt för din metaboliska hälsa, särskilt om du redan har prediabetes eller tidig typ 2-diabetes. En ny studie belyser hur våra matvanor påverkar blodsockret och risken för kroniska sjukdomar.

8 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt en ny studie publicerad i Nutrition & Diabetes kan konsumtionen av mer än 45 procent av det dagliga kaloriintaget efter kl. 17.00 kopplas till högre blodsockernivåer och sämre glukostolerans. Studien är särskilt relevant för äldre vuxna som redan har prediabetes eller tidig typ 2-diabetes, då dessa förändringar kan öka risken för sjukdomsutveckling, hjärt-kärlsjukdomar och kronisk inflammation.

Sen middag, högre blodsocker

Studien, som genomfördes av forskare från Universitat Oberta de Catalunya i Spanien och Columbia University i USA, undersökte 26 deltagare i åldrarna 50–75 år med övervikt eller fetma. Deltagarna delades in i två grupper: "tidiga ätare", som åt majoriteten av sina kalorier före kl. 17, och "sena ätare", som konsumerade mer än 45 procent av kalorierna efter denna tid. Resultatet visade att sena ätare hade betydligt högre blodsockernivåer vid orala glukostoleranstester, trots att grupperna åt liknande mängder kalorier och makronäringsämnen.

– Problemet med att äta sent på kvällen tror vi är att vi konsumerar kalorier vid en tidpunkt då vår kropp inte behöver dem, förklarar Dr. Nate Wood, specialist inom kulinarisk medicin vid Yale School of Medicine. Föreställ dig att du äter några bitar pizza och sedan går och lägger dig. Kroppen bryter ner maten till energi, men eftersom vi sover används inte energin och lagras istället som fett.

Insulinresistens och dygnsrytm

Enligt Dr. Pouya Shafipour, specialist inom fetmamedicin, påverkas vår insulinresistens också av vår dygnsrytm. Under kvällstid minskar bukspottkörtelns aktivitet på grund av utsöndringen av melatonin, vilket innebär att kroppen har svårare att hantera kolhydrater och socker sent på dagen.

– Om du äter stora kolhydratmängder på kvällen kan det orsaka en högre frekvens av insulinresistens och därmed öka risken för diabetes, säger Pouya Shafipour. Detta är särskilt tydligt hos nattarbetare som läkare, brandmän och skiftarbetare.

Rekommendation: Lättare middagar

För att minimera riskerna rekommenderar experter att dagens sista måltid bör vara lätt och bestå av hälsosamma proteinkällor och fetter, tillsammans med grönsaker. Kolhydrater, sötsaker och alkohol bör undvikas.

– Den optimala middagen innehåller färre kolhydrater och enkla sockerarter, menar Pooya Shafipour. En sallad med en proteinkälla som fisk eller kyckling och hälsosamma fetter som avokado är ett bra val. Undvik vitt bröd, pasta och potatis.

Sömnens roll i metabol hälsa

Studien pekar också på vikten av en god natts sömn för att balansera glukosmetabolismen och aptiten. Sömn är avgörande för hormonbalansen. Leptin, ett aptitdämpande hormon, utsöndras mest effektivt efter sex till sju timmars sömn, vilket hjälper till att reglera hungerkänslor under dagen.

– De flesta vuxna behöver mellan sju och åtta timmars sömn. Ett konsekvent sömnschema förbättrar både metabolism och hälsa, avslutar Nate Wood.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.