Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Gastroenterologi

IBS-behandling med patientfokus

Att arbeta med IBS-patienter kan ofta vara komplext och behandlingen kan se väldigt olika ut. Vid Aleris Gastromottagning City i Stockholm har man utvecklat ett eget arbetssätt där ledstjärnorna är patientfokus och teamarbete.

Nina Granberg 18 juni, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
 Två kvinnor sitter och pratar.

Foto: Aleris

Aleris gastromottagning city på Kungsholmen i Stockholm är en öppenvårdsmottagning inriktad på specialistvård inom mage och tarm. Verksamheten tar emot drygt 3 000 patienter på remiss årligen. När det gäller IBS är arbetet uppbyggt kring team med expertis som utgår från patientens behov och önskemål.

– IBS är en komplex sjukdom och behandlingen måste utgå från den enskilda patientens behov och situation. Därför är tillgänglighet till olika typer av kompetens viktigt. Patienten får också vara delaktig i val av behandling. Om hen till exempel vill börja med psykologstöd så startar vi där, säger Adam Al-iedani.

Therese Liljebo är anställd hos Gastromottagningen och via dem är hon doktorand vid Karolinska Institutet. Hon har arbetat som dietist med mag- och tarmhälsa i 26 år; innan hon blev doktorand arbetade hon kliniskt på mottagningen. Hon lyfter också fram hur man på kliniken erbjuder en mängd olika behandlingar.

Smörgåsbord av expertis

– Det är som ett smörgåsbord av kompetenser som patienterna erbjuds. Jag känner inte till någon annan klinik där man jobbar så här, säger hon och tillägger:

– Det är fint att patienten har möjlighet att välja vilken behandling de vill börja med först, det ökar ju motivationen.

Dietisten Erika Törnqvist, som arbetat på Gastromottagningen i två år, är också väldigt nöjd med arbetssättet.

– Här bygger allt på teamarbete där läkare, psykolog och dietist arbetar tätt tillsammans för att erbjuda varje patient en skräddarsydd behandling.

Erika Törnqvist har jobbat som dietist sedan 2005 och har lång erfarenhet av mag- och tarm-­patienter från primärvården. Men hon tycker det är stor skillnad på hur man arbetar med patienterna.

– Det går inte att jämföra.I primär­­vården satt jag ensam med patienten. Det var svårt att bolla tillbaka till läkaren. Här har teamet kontinuerlig kontakt och varje vecka har vi avstämningsmöte där vi diskuterar varje enskild patient.

Många dietister kan uppleva att det är en patientgrupp som kan vara lite svår att arbeta med. Men för Erika Törnqvist ser det annorlunda ut.

– Här känner jag inte längre så. När patienten startar behandlingen hos oss är de väl utredda och jag upplever att patienten och teamet tar det mer på allvar.

Hon jobbar mycket med FODMAP diet, något som i dag ofta inte är möjligt att göra i primärvården.

– Jag skulle säga att åtta av tio blir hjälpta av FODMAP. Men det kräver mycket mer stöd med kontinuerlig uppföljning för att det ska fungera. Den tiden och kunskapen som behövs finns oftast inte i primärvården.

På Gastromottagningen kan patienterna också delta i en digital IBS-skola. Åtta till tio patienter med IBS får utbildning kring sin sjukdom i grupp vid tre tillfällen. Läkare, psykolog, dietist och sjuksköterska är involverade i IBS-skolan.

Det är som ett smörgåsbord av kompetenser.

Familjen i fokus

Vid behandlingsstart gör läkaren en grundlig genom­gång med patienten av journal och symtom såväl subjektiva som objektiva. Hen får också berätta om eventuella läkemedel, rökning och alkohol och så vidare.

– Vi pratar om patientens livsstil i stort och vi lyfter också familjesituationen. Vid IBS påverkas familjen också så därför är det viktigt att diskutera det, säger Adam Al-iedani.

För Erika Törnqvist är familjen också en del i rådgivningen.

– Om det är en patient som bor hemma hos sina föräldrar så vill vi gärna ha med dem på startmötet. Likadant med en partner. Det är viktigt att de är delaktiga. Om de inte kan vara med vid på första besöket brukar jag alltid bjuda in till det uppföljande videosamtalet, säger hon.

När det gäller olika typer av undersökningar så bidrar hög tillgänglighet också till bättre vård.

– Vi är bland de största i Norden när det gäller endoskopi och koloskopi. I stället för att behöva vänta på att få en undersökning i i två månader så kan vi erbjuda det nästan direkt beroende på prioritering. För effektiv vård är det viktigt att rätt verktyg kan användas vid rätt tidpunkt, menar Adam Al-iedani.

Appar och AI ökar tillgänglighet

Som ett ytterligare led i att utveckla verksamheten satsar man också på att integrera digital teknik i arbetet. Bland annat har man tagit fram en app fokuserad på kvalitetsarbetet. Den underlättar kunskaps­överföring och delegering.

– Hur ska vi tänka med en viss patientgrupp? Hur delar vi kunskapen? Det blir lättare att skola in nya medarbetare om upparbetad kunskap är enkel att ta del av, säger Adam Al-iedani.

En annan app, My Aleris, gör det möjligt för patienterna att snabbt och enkelt boka om sin tid.

– Ökad tillgänglighet för patienten är centralt. För att uppnå det måste vi hela tiden hitta sätt att jobba smartare, inte nödvändigtvis hårdare. Vi behöver kontinuerligt ställa oss frågan vad behöver patienten och hur kan vi leverera på mest effektivt sätt, säger Adam Al-iedani och nämner även att man kommer ta hjälp av AI för att göra optimala arbets­scheman.



Obesitas

Global prispress på GLP-1-läkemedel

I flera delar av världen sjunker nu priserna kraftigt på GLP-1-baserade läkemedel. Det kan göra behandlingen tillgänglig för fler patienter, men väcker också frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på.

Nina Granberg 25 mars, 2026 3 minuters läsning
IMG_1631

Foto: AdobeStock

I Indien löper nu patentet på semaglutid ut. Det är den aktiva substansen i bland annat Ozempic och Wegovy. Det öppnar för en snabb lansering av generiska alternativ. Enligt BBC väntas ett stort antal läkemedelsbolag introducera egna versioner inom kort, vilket kan leda till kraftiga prisfall.

I dag ligger kostnaden i Indien för behandling med originalpreparat på motsvarande cirka 95–119 dollar för Ozempic och 108–173 dollar för Wegovy per månad. Med generisk konkurrens bedöms priset kunna sjunka till omkring 36–54 dollar. Enligt uppgifter som refereras av The Juggernaut planerar ett indiskt läkemedelsbolag att introducera semaglutid för så lite som 14 dollar per månad.

Samtidigt förväntas ett stort antal nya produkter lanseras. Uppskattningar pekar på att över 40 tillverkare kan introducera mer än 50 varumärken redan under 2026. Liknande utveckling har tidigare setts på den indiska marknaden när patent löpt ut, med en snabb uppskalning av generiska alternativ.

Kan spridas globalt

Utvecklingen i Indien beskrivs som potentiellt omvälvande, inte bara nationellt utan globalt. Landet är en av världens största producenter av generiska läkemedel och står för omkring 20 procent av den globala produktionen.

Flera länder väntas följa efter, däribland Kina, Kanada, Brasilien, Turkiet och Sydafrika. I USA och Europa dröjer det däremot till början av 2030-talet innan motsvarande generisk konkurrens kan slå igenom, på grund av kvarvarande patentskydd.

Priskrig i USA

Parallellt pågår en annan utveckling i USA, där läkemedelsbolagen redan nu sänker priserna kraftigt i konkurrensen om patienter som betalar ur egen ficka.

Enligt BBC har priset på Wegovy för självbetalande patienter sjunkit till omkring 149 dollar per månad, från tidigare över 1 600 dollar. Även Zepbound har fått sänkta priser, där en version i injektionsflaska nu börjar på 299 dollar per månad. När läkemedlet lanserades i USA 2023 låg en månadsdos på över 1 000 dollar.

Bakgrunden är att många försäkringssystem i USA ännu inte täcker läkemedlen vid behandling av obesitas, vilket har lett till att bolagen i högre grad konkurrerar direkt om patienter. Nya försäljningskanaler har etablerats, bland annat genom direktförsäljning via särskilda webbplatser och samarbeten med detaljhandelsaktörer som Walmart och Costco.

Samtidigt pågår politiska initiativ i USA för att öka tillgången, bland annat genom att det offentliga sjukförsäkringssystemet Medicare ska börja omfatta läkemedlen på provbasis i juli.

Ökad tillgång väcker frågor

Den ökade tillgängligheten lyfts som en möjlighet att nå fler patienter med obesitas och typ 2-diabetes. I Indien, där över 77 miljoner personer lever med diabetes, kan lägre priser innebära att behandlingen blir tillgänglig för grupper som tidigare inte haft råd.

I USA har prissänkningarna redan gjort det möjligt för vissa patienter att fortsätta eller höja sin behandling, trots att läkemedlen ofta fortfarande inte omfattas av försäkringsskydd vid obesitas.

Samtidigt väcker utvecklingen frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på. I Indien beskriver läkare oro för att preparaten skrivs ut eller marknadsförs i sammanhang där medicinsk uppföljning saknas, med fokus på snabb viktnedgång snarare än långsiktig behandling.


Dela artikeln

Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 Uppdaterades 19 mars, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock_798196498

Foto: AdobeStock

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

IMG_1612
Ungdomsbarometern 2026

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.