Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Gastroenterologi

IBS-behandling med patientfokus

Att arbeta med IBS-patienter kan ofta vara komplext och behandlingen kan se väldigt olika ut. Vid Aleris Gastromottagning City i Stockholm har man utvecklat ett eget arbetssätt där ledstjärnorna är patientfokus och teamarbete.

Nina Granberg 18 juni, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
 Två kvinnor sitter och pratar.
Aleris

Aleris gastromottagning city på Kungsholmen i Stockholm är en öppenvårdsmottagning inriktad på specialistvård inom mage och tarm. Verksamheten tar emot drygt 3 000 patienter på remiss årligen. När det gäller IBS är arbetet uppbyggt kring team med expertis som utgår från patientens behov och önskemål.

– IBS är en komplex sjukdom och behandlingen måste utgå från den enskilda patientens behov och situation. Därför är tillgänglighet till olika typer av kompetens viktigt. Patienten får också vara delaktig i val av behandling. Om hen till exempel vill börja med psykologstöd så startar vi där, säger Adam Al-iedani.

Therese Liljebo är anställd hos Gastromottagningen och via dem är hon doktorand vid Karolinska Institutet. Hon har arbetat som dietist med mag- och tarmhälsa i 26 år; innan hon blev doktorand arbetade hon kliniskt på mottagningen. Hon lyfter också fram hur man på kliniken erbjuder en mängd olika behandlingar.

Smörgåsbord av expertis

– Det är som ett smörgåsbord av kompetenser som patienterna erbjuds. Jag känner inte till någon annan klinik där man jobbar så här, säger hon och tillägger:

– Det är fint att patienten har möjlighet att välja vilken behandling de vill börja med först, det ökar ju motivationen.

Dietisten Erika Törnqvist, som arbetat på Gastromottagningen i två år, är också väldigt nöjd med arbetssättet.

– Här bygger allt på teamarbete där läkare, psykolog och dietist arbetar tätt tillsammans för att erbjuda varje patient en skräddarsydd behandling.

Erika Törnqvist har jobbat som dietist sedan 2005 och har lång erfarenhet av mag- och tarm-­patienter från primärvården. Men hon tycker det är stor skillnad på hur man arbetar med patienterna.

– Det går inte att jämföra.I primär­­vården satt jag ensam med patienten. Det var svårt att bolla tillbaka till läkaren. Här har teamet kontinuerlig kontakt och varje vecka har vi avstämningsmöte där vi diskuterar varje enskild patient.

Många dietister kan uppleva att det är en patientgrupp som kan vara lite svår att arbeta med. Men för Erika Törnqvist ser det annorlunda ut.

– Här känner jag inte längre så. När patienten startar behandlingen hos oss är de väl utredda och jag upplever att patienten och teamet tar det mer på allvar.

Hon jobbar mycket med FODMAP diet, något som i dag ofta inte är möjligt att göra i primärvården.

– Jag skulle säga att åtta av tio blir hjälpta av FODMAP. Men det kräver mycket mer stöd med kontinuerlig uppföljning för att det ska fungera. Den tiden och kunskapen som behövs finns oftast inte i primärvården.

På Gastromottagningen kan patienterna också delta i en digital IBS-skola. Åtta till tio patienter med IBS får utbildning kring sin sjukdom i grupp vid tre tillfällen. Läkare, psykolog, dietist och sjuksköterska är involverade i IBS-skolan.

Det är som ett smörgåsbord av kompetenser.

Familjen i fokus

Vid behandlingsstart gör läkaren en grundlig genom­gång med patienten av journal och symtom såväl subjektiva som objektiva. Hen får också berätta om eventuella läkemedel, rökning och alkohol och så vidare.

– Vi pratar om patientens livsstil i stort och vi lyfter också familjesituationen. Vid IBS påverkas familjen också så därför är det viktigt att diskutera det, säger Adam Al-iedani.

För Erika Törnqvist är familjen också en del i rådgivningen.

– Om det är en patient som bor hemma hos sina föräldrar så vill vi gärna ha med dem på startmötet. Likadant med en partner. Det är viktigt att de är delaktiga. Om de inte kan vara med vid på första besöket brukar jag alltid bjuda in till det uppföljande videosamtalet, säger hon.

När det gäller olika typer av undersökningar så bidrar hög tillgänglighet också till bättre vård.

– Vi är bland de största i Norden när det gäller endoskopi och koloskopi. I stället för att behöva vänta på att få en undersökning i i två månader så kan vi erbjuda det nästan direkt beroende på prioritering. För effektiv vård är det viktigt att rätt verktyg kan användas vid rätt tidpunkt, menar Adam Al-iedani.

Appar och AI ökar tillgänglighet

Som ett ytterligare led i att utveckla verksamheten satsar man också på att integrera digital teknik i arbetet. Bland annat har man tagit fram en app fokuserad på kvalitetsarbetet. Den underlättar kunskaps­överföring och delegering.

– Hur ska vi tänka med en viss patientgrupp? Hur delar vi kunskapen? Det blir lättare att skola in nya medarbetare om upparbetad kunskap är enkel att ta del av, säger Adam Al-iedani.

En annan app, My Aleris, gör det möjligt för patienterna att snabbt och enkelt boka om sin tid.

– Ökad tillgänglighet för patienten är centralt. För att uppnå det måste vi hela tiden hitta sätt att jobba smartare, inte nödvändigtvis hårdare. Vi behöver kontinuerligt ställa oss frågan vad behöver patienten och hur kan vi leverera på mest effektivt sätt, säger Adam Al-iedani och nämner även att man kommer ta hjälp av AI för att göra optimala arbets­scheman.



Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

IMG_3189
Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 Uppdaterades 7 augusti, 2026 3 minuters läsning
IMG_3189
Sara Bussqvist.

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.



Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_214597522
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.