Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Gastroenterologi

IBS-behandling med patientfokus

Att arbeta med IBS-patienter kan ofta vara komplext och behandlingen kan se väldigt olika ut. Vid Aleris Gastromottagning City i Stockholm har man utvecklat ett eget arbetssätt där ledstjärnorna är patientfokus och teamarbete.

Nina Granberg 18 juni, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
 Två kvinnor sitter och pratar.

Foto: Aleris

Aleris gastromottagning city på Kungsholmen i Stockholm är en öppenvårdsmottagning inriktad på specialistvård inom mage och tarm. Verksamheten tar emot drygt 3 000 patienter på remiss årligen. När det gäller IBS är arbetet uppbyggt kring team med expertis som utgår från patientens behov och önskemål.

– IBS är en komplex sjukdom och behandlingen måste utgå från den enskilda patientens behov och situation. Därför är tillgänglighet till olika typer av kompetens viktigt. Patienten får också vara delaktig i val av behandling. Om hen till exempel vill börja med psykologstöd så startar vi där, säger Adam Al-iedani.

Therese Liljebo är anställd hos Gastromottagningen och via dem är hon doktorand vid Karolinska Institutet. Hon har arbetat som dietist med mag- och tarmhälsa i 26 år; innan hon blev doktorand arbetade hon kliniskt på mottagningen. Hon lyfter också fram hur man på kliniken erbjuder en mängd olika behandlingar.

Smörgåsbord av expertis

– Det är som ett smörgåsbord av kompetenser som patienterna erbjuds. Jag känner inte till någon annan klinik där man jobbar så här, säger hon och tillägger:

– Det är fint att patienten har möjlighet att välja vilken behandling de vill börja med först, det ökar ju motivationen.

Dietisten Erika Törnqvist, som arbetat på Gastromottagningen i två år, är också väldigt nöjd med arbetssättet.

– Här bygger allt på teamarbete där läkare, psykolog och dietist arbetar tätt tillsammans för att erbjuda varje patient en skräddarsydd behandling.

Erika Törnqvist har jobbat som dietist sedan 2005 och har lång erfarenhet av mag- och tarm-­patienter från primärvården. Men hon tycker det är stor skillnad på hur man arbetar med patienterna.

– Det går inte att jämföra.I primär­­vården satt jag ensam med patienten. Det var svårt att bolla tillbaka till läkaren. Här har teamet kontinuerlig kontakt och varje vecka har vi avstämningsmöte där vi diskuterar varje enskild patient.

Många dietister kan uppleva att det är en patientgrupp som kan vara lite svår att arbeta med. Men för Erika Törnqvist ser det annorlunda ut.

– Här känner jag inte längre så. När patienten startar behandlingen hos oss är de väl utredda och jag upplever att patienten och teamet tar det mer på allvar.

Hon jobbar mycket med FODMAP diet, något som i dag ofta inte är möjligt att göra i primärvården.

– Jag skulle säga att åtta av tio blir hjälpta av FODMAP. Men det kräver mycket mer stöd med kontinuerlig uppföljning för att det ska fungera. Den tiden och kunskapen som behövs finns oftast inte i primärvården.

På Gastromottagningen kan patienterna också delta i en digital IBS-skola. Åtta till tio patienter med IBS får utbildning kring sin sjukdom i grupp vid tre tillfällen. Läkare, psykolog, dietist och sjuksköterska är involverade i IBS-skolan.

Det är som ett smörgåsbord av kompetenser.

Familjen i fokus

Vid behandlingsstart gör läkaren en grundlig genom­gång med patienten av journal och symtom såväl subjektiva som objektiva. Hen får också berätta om eventuella läkemedel, rökning och alkohol och så vidare.

– Vi pratar om patientens livsstil i stort och vi lyfter också familjesituationen. Vid IBS påverkas familjen också så därför är det viktigt att diskutera det, säger Adam Al-iedani.

För Erika Törnqvist är familjen också en del i rådgivningen.

– Om det är en patient som bor hemma hos sina föräldrar så vill vi gärna ha med dem på startmötet. Likadant med en partner. Det är viktigt att de är delaktiga. Om de inte kan vara med vid på första besöket brukar jag alltid bjuda in till det uppföljande videosamtalet, säger hon.

När det gäller olika typer av undersökningar så bidrar hög tillgänglighet också till bättre vård.

– Vi är bland de största i Norden när det gäller endoskopi och koloskopi. I stället för att behöva vänta på att få en undersökning i i två månader så kan vi erbjuda det nästan direkt beroende på prioritering. För effektiv vård är det viktigt att rätt verktyg kan användas vid rätt tidpunkt, menar Adam Al-iedani.

Appar och AI ökar tillgänglighet

Som ett ytterligare led i att utveckla verksamheten satsar man också på att integrera digital teknik i arbetet. Bland annat har man tagit fram en app fokuserad på kvalitetsarbetet. Den underlättar kunskaps­överföring och delegering.

– Hur ska vi tänka med en viss patientgrupp? Hur delar vi kunskapen? Det blir lättare att skola in nya medarbetare om upparbetad kunskap är enkel att ta del av, säger Adam Al-iedani.

En annan app, My Aleris, gör det möjligt för patienterna att snabbt och enkelt boka om sin tid.

– Ökad tillgänglighet för patienten är centralt. För att uppnå det måste vi hela tiden hitta sätt att jobba smartare, inte nödvändigtvis hårdare. Vi behöver kontinuerligt ställa oss frågan vad behöver patienten och hur kan vi leverera på mest effektivt sätt, säger Adam Al-iedani och nämner även att man kommer ta hjälp av AI för att göra optimala arbets­scheman.



Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.