Forskning

Ätsvårigheter hos barn är vanligt – men vården saknar strukturer

Ätsvårigheter hos barn är relativt vanligt och ofta komplext. Samtidigt saknas i stora delar av Sverige de strukturer och resurser som krävs för att ge barnen rätt stöd. Det visar ny svensk forskning.

Nina Granberg 25 februari, 2026 • 3 minuters läsning

Forskare vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har i flera studier undersökt ätsvårigheter hos barn och hur vården möter dessa barn. Resultaten visar att problemen ofta har flera samtidiga orsaker, vilket gör både bedömning och behandling krävande och pekar på behovet av samordnade insatser från olika professioner.

– En tidig upptäckt av barn med troliga ätsvårigheter är sannolikt viktig för att barnet inte ska få större svårigheter längre fram, säger Kajsa Lamm, logoped och forskare vid Lunds universitet.

Hon och kollegan Maria Råstam är överens om att Pediatric Feeding Disorder (PFD) inte är ovanligt och att barnen i allmänhet vill äta, men inte kan.

Orsakerna till PFD är ofta komplexa och överlappar varandra. De kan vara medicinska, till exempel neurologisk skada eller nedsatt mag-tarmfunktion. Andra orsaker rör ätförmåga, näringsintag eller psykosociala faktorer, där exempelvis föräldrars stress påverkar barnet.

Denna komplexitet innebär att barn med PFD ofta behöver insatser från flera professioner samtidigt. Förutom läkare och logoped kan dietist, arbetsterapeut, fysioterapeut och psykolog ingå i teamet. En sådan samlad, multimodal vård är dock i dag en bristvara i Sverige, enligt forskarna.

Avsaknad av diagnoskod försvårar

En bidragande orsak är att PFD ännu saknar en egen medicinsk diagnoskod i Sverige. I stället används fortfarande diagnosen ”Matvägran hos spädbarn eller barn” (F98.2), som enligt Kajsa Lamm ger en missvisande bild.

– Så länge folk fortsätter tro att det handlar om trots eller barnets egen inställning till ätandet kommer inte rätt vård och hjälp att erbjudas, säger hon.

I en studie från Västerbotten, genomförd tillsammans med forskare från Umeå, ökade antalet barn med diagnosen PFD tydligt mellan 2012 och 2022. Ökningen sågs framför allt bland barn under fem år, men studien fångade främst upp de allvarligare fallen.

Båda forskarna menar att det är hög tid att PFD får en egen medicinsk kod även i Sverige. Utan en sådan riskerar ett samlat vårdperspektiv att förbli svårt att uppnå för många barn och familjer.

Vikten säger inte allt

Maria Råstam forskar även om ARFID, undvikande/restriktiv ätstörning, en diagnos som infördes 2013. Den används för personer med ett långvarigt restriktivt ätande som kan leda till näringsbrist och viktförlust. Många barn med ARFID behöver enteral nutrition via sond eller stomi.

I en studie publicerad hösten 2025 undersöktes förekomsten av ARFID bland svenska förskolebarn. Av 645 barn hade 5,9 procent ARFID, med lika stor andel pojkar som flickor. Studien genomfördes under covid-19-pandemin, vilket innebar att drygt hälften av BVC-mottagningarna inte deltog. Resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet.

– Men våra resultat tyder i alla fall på att ARFID inte är ovanligt bland svenska förskolebarn. Studien visar också att många barn, i vårt fall 65 procent, har en normal vikt trots ätsvårigheterna. Det är därför viktigt att BVC inte stirrar sig blinda på vikten utan lyssnar på föräldrarna, säger Maria Råstam.

Stora nordiska studier bekräftar

Resultaten ligger i linje med en stor norsk studie baserad på närmare 36 000 barn. Där uppgavs 14 procent ha ARFID-symtom vid tre respektive åtta års ålder. Sex procent hade ihållande symtom vid båda tidpunkterna, och drygt sex procent hade symtom som var så allvarliga att de kunde påverka hälsa eller näringsstatus. Studien visade också att svår och långvarig ARFID påverkade barnens utveckling och var kopplad till hög samsjuklighet med autism och ADHD.

Ätsvårigheter hos barn är därmed sällan enkla att avgränsa och kan både vara ett huvudproblem och ett symtom på andra tillstånd.

– Det viktigaste är att den vårdpersonal som möter dessa barn är öppen och lyhörd och inte låser sig vid ett enda svar, säger Maria Råstam.

Artikeln bygger på en text i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet.

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.