Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Årets dietist: Anna Laurenius, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Anna Laurenius har arbetat som dietist i snart fyrtio år. Som nyutbildad anställdes hon på Sahlgrenska och fick ta hand om en patientgrupp som ingen … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Anna Laurenius har arbetat som dietist i snart fyrtio år. Som nyutbildad anställdes hon på Sahlgrenska och fick ta hand om en patientgrupp som ingen annan ville ha – men intresset för fetmakirurgi väcktes direkt, och alltsedan dess brinner hon för att utveckla kostbehandlingen och fördjupa både sin egen och andras kunskap inom området. Anna är Året dietist.

– Ända sedan jag började jobba som dietist har jag värnat om patienterna som opererats för fetma. Då (1982) utgjorde detta en liten del av de många olika diagnoser på kirurgkliniken, men sedan 1999 är det på heltid.

Anna Laurenius har alltid lagt sig vinn om att ta del av ny kunskap inom området fetmakirurgi, och hon är mån om att föra den vidare till andra. Hon utbildar dietiststudenter, föreläser på konferenser och är mentor och handledare för kollegor och doktorander. Hon är en av fyra dietister på Sahlgrenska som disputerat och som även utnämnts till Överdietist, vilket bland annat innebär större möjligheter att kombinera kliniskt arbete och forskning. Hon ser det som en stor förmån att arbeta på Sahlgrenska universitetssjukhuset, bland annat eftersom det funnits möjlighet att göra karriär och man uppmuntrar till forskning och att skaffa specialistkompetens.

Anna Laurenius nominerades till Årets dietist ”för allt det arbete hon har gjort och fortsätter göra inom området bariatrisk kirurgi”. Hon har bland annat lett arbetet med att utforma Nordiska riktlinjer för monitorering av och supplementering med vitaminer och mineraler, samt uppföljning efter obesitaskirurgi som tagits fram på initiativ av kvalitetsregistret SOReg (Scandinavian Obesity surgery Registry).

I motiveringen lyfts att hon är en stor källa till inspiration och entusiasm, och att hon sprider sin positiva energi till många. Hon delar gärna med sig av sin kunskap, bland annat till kollegorna inom Dietisternas riksförbund.

– Det är superviktigt att dela med sig och fantastiskt att få bidra, tycker hon. Eftersom det inte finns så mycket riktlinjer är det särskilt viktigt att vi som arbetar inom fetmakirurgi utbildar varandra och har ett gemensamt budskap. Vårdpersonal behöver kunskap för att kunna bemöta dessa patienter och en god kommunikation mellan primärvården och de enheter som utför operationerna är grundläggande, poängterar Anna Laurenius.

Nu kommer hon även vara med i arbetet med att ta fram nya riktlinjer för kostbehandlingen:

– Dietisternas riksförbunds Sektion för bariatrisk kirurgi har tidigare tagit fram riktlinjer för kostbehandling inför en fetmaoperation. För ett par dagar sedan fick vi besked om medel från Socialstyrelsen för att ta fram riktlinjer och rekommendationer kring kosten efter ingreppet.

De blir de första i världen! Sverige är ett föregångsland med lång tradition av kirurgisk behandling av fetma, menar Anna Laurenius, men trots att så många som 1 procent av svenska befolkningen är opererade för fetma saknas en nationell vårdplan.

Dietisternas riksförbund gratulerar Årets dietist till priset som delas ut vid årsmötet den 26 mars.

Text: Dietisternas Riksförbund


Dela artikeln

Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
IMG_1207

Foto: AdobeStock

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

IMG_1210
Kökets matundersökning 2025

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

  • 7 av 10 är intresserade av matlagning
  • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
  • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
  • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
  • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
  • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1201

Foto: AdobeStock

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

  • modersmjölksersättning
  • tillskottsnäring för småbarn
  • soyghurt, smaksatt och berikad
  • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
  • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
  • fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.