Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Årets dietist: Anna Laurenius, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Anna Laurenius har arbetat som dietist i snart fyrtio år. Som nyutbildad anställdes hon på Sahlgrenska och fick ta hand om en patientgrupp som ingen … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Anna Laurenius har arbetat som dietist i snart fyrtio år. Som nyutbildad anställdes hon på Sahlgrenska och fick ta hand om en patientgrupp som ingen annan ville ha – men intresset för fetmakirurgi väcktes direkt, och alltsedan dess brinner hon för att utveckla kostbehandlingen och fördjupa både sin egen och andras kunskap inom området. Anna är Året dietist.

– Ända sedan jag började jobba som dietist har jag värnat om patienterna som opererats för fetma. Då (1982) utgjorde detta en liten del av de många olika diagnoser på kirurgkliniken, men sedan 1999 är det på heltid.

Anna Laurenius har alltid lagt sig vinn om att ta del av ny kunskap inom området fetmakirurgi, och hon är mån om att föra den vidare till andra. Hon utbildar dietiststudenter, föreläser på konferenser och är mentor och handledare för kollegor och doktorander. Hon är en av fyra dietister på Sahlgrenska som disputerat och som även utnämnts till Överdietist, vilket bland annat innebär större möjligheter att kombinera kliniskt arbete och forskning. Hon ser det som en stor förmån att arbeta på Sahlgrenska universitetssjukhuset, bland annat eftersom det funnits möjlighet att göra karriär och man uppmuntrar till forskning och att skaffa specialistkompetens.

Anna Laurenius nominerades till Årets dietist ”för allt det arbete hon har gjort och fortsätter göra inom området bariatrisk kirurgi”. Hon har bland annat lett arbetet med att utforma Nordiska riktlinjer för monitorering av och supplementering med vitaminer och mineraler, samt uppföljning efter obesitaskirurgi som tagits fram på initiativ av kvalitetsregistret SOReg (Scandinavian Obesity surgery Registry).

I motiveringen lyfts att hon är en stor källa till inspiration och entusiasm, och att hon sprider sin positiva energi till många. Hon delar gärna med sig av sin kunskap, bland annat till kollegorna inom Dietisternas riksförbund.

– Det är superviktigt att dela med sig och fantastiskt att få bidra, tycker hon. Eftersom det inte finns så mycket riktlinjer är det särskilt viktigt att vi som arbetar inom fetmakirurgi utbildar varandra och har ett gemensamt budskap. Vårdpersonal behöver kunskap för att kunna bemöta dessa patienter och en god kommunikation mellan primärvården och de enheter som utför operationerna är grundläggande, poängterar Anna Laurenius.

Nu kommer hon även vara med i arbetet med att ta fram nya riktlinjer för kostbehandlingen:

– Dietisternas riksförbunds Sektion för bariatrisk kirurgi har tidigare tagit fram riktlinjer för kostbehandling inför en fetmaoperation. För ett par dagar sedan fick vi besked om medel från Socialstyrelsen för att ta fram riktlinjer och rekommendationer kring kosten efter ingreppet.

De blir de första i världen! Sverige är ett föregångsland med lång tradition av kirurgisk behandling av fetma, menar Anna Laurenius, men trots att så många som 1 procent av svenska befolkningen är opererade för fetma saknas en nationell vårdplan.

Dietisternas riksförbund gratulerar Årets dietist till priset som delas ut vid årsmötet den 26 mars.

Text: Dietisternas Riksförbund


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.