Årets dietist: Anna Laurenius, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Anna Laurenius har arbetat som dietist i snart fyrtio år. Som nyutbildad anställdes hon på Sahlgrenska och fick ta hand om en patientgrupp som ingen … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Anna Laurenius har arbetat som dietist i snart fyrtio år. Som nyutbildad anställdes hon på Sahlgrenska och fick ta hand om en patientgrupp som ingen annan ville ha – men intresset för fetmakirurgi väcktes direkt, och alltsedan dess brinner hon för att utveckla kostbehandlingen och fördjupa både sin egen och andras kunskap inom området. Anna är Året dietist.

– Ända sedan jag började jobba som dietist har jag värnat om patienterna som opererats för fetma. Då (1982) utgjorde detta en liten del av de många olika diagnoser på kirurgkliniken, men sedan 1999 är det på heltid.

Anna Laurenius har alltid lagt sig vinn om att ta del av ny kunskap inom området fetmakirurgi, och hon är mån om att föra den vidare till andra. Hon utbildar dietiststudenter, föreläser på konferenser och är mentor och handledare för kollegor och doktorander. Hon är en av fyra dietister på Sahlgrenska som disputerat och som även utnämnts till Överdietist, vilket bland annat innebär större möjligheter att kombinera kliniskt arbete och forskning. Hon ser det som en stor förmån att arbeta på Sahlgrenska universitetssjukhuset, bland annat eftersom det funnits möjlighet att göra karriär och man uppmuntrar till forskning och att skaffa specialistkompetens.

Anna Laurenius nominerades till Årets dietist ”för allt det arbete hon har gjort och fortsätter göra inom området bariatrisk kirurgi”. Hon har bland annat lett arbetet med att utforma Nordiska riktlinjer för monitorering av och supplementering med vitaminer och mineraler, samt uppföljning efter obesitaskirurgi som tagits fram på initiativ av kvalitetsregistret SOReg (Scandinavian Obesity surgery Registry).

I motiveringen lyfts att hon är en stor källa till inspiration och entusiasm, och att hon sprider sin positiva energi till många. Hon delar gärna med sig av sin kunskap, bland annat till kollegorna inom Dietisternas riksförbund.

– Det är superviktigt att dela med sig och fantastiskt att få bidra, tycker hon. Eftersom det inte finns så mycket riktlinjer är det särskilt viktigt att vi som arbetar inom fetmakirurgi utbildar varandra och har ett gemensamt budskap. Vårdpersonal behöver kunskap för att kunna bemöta dessa patienter och en god kommunikation mellan primärvården och de enheter som utför operationerna är grundläggande, poängterar Anna Laurenius.

Nu kommer hon även vara med i arbetet med att ta fram nya riktlinjer för kostbehandlingen:

– Dietisternas riksförbunds Sektion för bariatrisk kirurgi har tidigare tagit fram riktlinjer för kostbehandling inför en fetmaoperation. För ett par dagar sedan fick vi besked om medel från Socialstyrelsen för att ta fram riktlinjer och rekommendationer kring kosten efter ingreppet.

De blir de första i världen! Sverige är ett föregångsland med lång tradition av kirurgisk behandling av fetma, menar Anna Laurenius, men trots att så många som 1 procent av svenska befolkningen är opererade för fetma saknas en nationell vårdplan.

Dietisternas riksförbund gratulerar Årets dietist till priset som delas ut vid årsmötet den 26 mars.

Text: Dietisternas Riksförbund

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.