Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Årets dietist: Anna Laurenius, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Anna Laurenius har arbetat som dietist i snart fyrtio år. Som nyutbildad anställdes hon på Sahlgrenska och fick ta hand om en patientgrupp som ingen … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Anna Laurenius har arbetat som dietist i snart fyrtio år. Som nyutbildad anställdes hon på Sahlgrenska och fick ta hand om en patientgrupp som ingen annan ville ha – men intresset för fetmakirurgi väcktes direkt, och alltsedan dess brinner hon för att utveckla kostbehandlingen och fördjupa både sin egen och andras kunskap inom området. Anna är Året dietist.

– Ända sedan jag började jobba som dietist har jag värnat om patienterna som opererats för fetma. Då (1982) utgjorde detta en liten del av de många olika diagnoser på kirurgkliniken, men sedan 1999 är det på heltid.

Anna Laurenius har alltid lagt sig vinn om att ta del av ny kunskap inom området fetmakirurgi, och hon är mån om att föra den vidare till andra. Hon utbildar dietiststudenter, föreläser på konferenser och är mentor och handledare för kollegor och doktorander. Hon är en av fyra dietister på Sahlgrenska som disputerat och som även utnämnts till Överdietist, vilket bland annat innebär större möjligheter att kombinera kliniskt arbete och forskning. Hon ser det som en stor förmån att arbeta på Sahlgrenska universitetssjukhuset, bland annat eftersom det funnits möjlighet att göra karriär och man uppmuntrar till forskning och att skaffa specialistkompetens.

Anna Laurenius nominerades till Årets dietist ”för allt det arbete hon har gjort och fortsätter göra inom området bariatrisk kirurgi”. Hon har bland annat lett arbetet med att utforma Nordiska riktlinjer för monitorering av och supplementering med vitaminer och mineraler, samt uppföljning efter obesitaskirurgi som tagits fram på initiativ av kvalitetsregistret SOReg (Scandinavian Obesity surgery Registry).

I motiveringen lyfts att hon är en stor källa till inspiration och entusiasm, och att hon sprider sin positiva energi till många. Hon delar gärna med sig av sin kunskap, bland annat till kollegorna inom Dietisternas riksförbund.

– Det är superviktigt att dela med sig och fantastiskt att få bidra, tycker hon. Eftersom det inte finns så mycket riktlinjer är det särskilt viktigt att vi som arbetar inom fetmakirurgi utbildar varandra och har ett gemensamt budskap. Vårdpersonal behöver kunskap för att kunna bemöta dessa patienter och en god kommunikation mellan primärvården och de enheter som utför operationerna är grundläggande, poängterar Anna Laurenius.

Nu kommer hon även vara med i arbetet med att ta fram nya riktlinjer för kostbehandlingen:

– Dietisternas riksförbunds Sektion för bariatrisk kirurgi har tidigare tagit fram riktlinjer för kostbehandling inför en fetmaoperation. För ett par dagar sedan fick vi besked om medel från Socialstyrelsen för att ta fram riktlinjer och rekommendationer kring kosten efter ingreppet.

De blir de första i världen! Sverige är ett föregångsland med lång tradition av kirurgisk behandling av fetma, menar Anna Laurenius, men trots att så många som 1 procent av svenska befolkningen är opererade för fetma saknas en nationell vårdplan.

Dietisternas riksförbund gratulerar Årets dietist till priset som delas ut vid årsmötet den 26 mars.

Text: Dietisternas Riksförbund


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.