Krönika

Hyllningens lov till ordet ”också”

Är kött bra eller dåligt för klimat och miljö? Eller kan det faktiskt vara så att det kan vara både och? I en alltmer polariserande tid blir gråskalorna viktigare än någonsin.

Emma Rung 18 mars, 2025 • Uppdaterades 10 juni, 2025 • 3 minuters läsning

Jag har känslan av att vi lever i en svartvit tid. Vi är just nu väldigt snabba på att dela in händelser, människor, prylar och beteenden i rätt eller fel, ont eller gott, bra eller dåligt, svart eller vitt. Som om det vore så enkelt att någon/något bara är det ena eller det andra.

Vad tror ni om idén att öva oss lite mer på termer som “också”, ”både och” liksom ”å andra sidan”? Jag tror vi skulle må bra av det, och jag tror framstegen kommer när vi klarar av att hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt. Kanske är det till och med så att det svartvita enkla hyllandet och fördömandet skulle må bra av en gråskala, där vi tycker, testar och lever lite både och?

Ta till exempel detta med kött. Bra eller dåligt för klimatet? Kanske är det både och? Kor gödslar åkrar, äter gräs som binder kol i marken och är en del av ett naturligt kretslopp. Men visst, de släpper ut metan också.

Eller ta exemplet om ungas fritid. Skärm eller fotboll? Här har vi den heta diskussionen om vikten av rörelse, men också om interaktivitet och nyfikenhet på framtiden.

Kanske ligger nyckeln i ordet också? Jag vet inte, men jag testar. Min poäng är att vi behöver klara av att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Att barn får nyttig frukt, äter mer grönsaker och får i sig nog med protein är en grundbult för deras hälsa, det vet ju ni dietister om några! Men hur frukterna, grönsakerna och mjölken produceras påverkar också hälsan för jorden, vattnet och på sikt också våra barns framtid.

Vi läser om miljögifter som PFAS och andra kemikalierester i vår miljö. De är spår av bland annat bekämpningsmedel som används vid odling av det vi äter. När vi väljer ekologisk mat, där det är förbjudet att använda naturfrämmande bekämpningsmedel i produktionen, gör det en positiv skillnad. Jag är därför glad över att många svenskar emellanåt lägger en Krav-märkt nyttig grönsak eller frukt i kundkorgen. Bra både för hälsan, den biologiska mångfalden och miljön. Gott så.

Men om “också”-teorin håller så vågar jag mig också på att bli lite extra glad när det härom veckan lanserades Krav-märkta chips. Jag vet att det inte ligger inom ramen för några som helst kostråd, men vetskapen om att när vi besparar marken från besprutning och konstgödsel för att odla potatis, så ger vi planeten en energiboost. Något riktigt bra för vatten- och jordhälsan helt enkelt.

Jag slänger alltså härmed in brandfacklan chips. Jag tror väl inte att det är något ni direkt rekommenderar för att täcka energiintag och få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och annat som våra kroppar behöver. Men på lördagskvällen framför Mello, då har vi alla världens chans att göra något riktigt gott för hälsan. Nåja, i alla fall för moder jords hälsa.

Vad tror ni om idén att öva oss lite mer på termer som “också”, ”både och” liksom ”å andra sidan”?

Krönikör Emma Rung

Vd för Krav, en ekonomisk förening som är icke vinstdrivande – och Sveriges mest kända hållbarhetsmärkning för mat.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...