Krönika

Hyllningens lov till ordet ”också”

Är kött bra eller dåligt för klimat och miljö? Eller kan det faktiskt vara så att det kan vara både och? I en alltmer polariserande tid blir gråskalorna viktigare än någonsin.

Emma Rung 18 mars, 2025 • Uppdaterades 10 juni, 2025 • 3 minuters läsning

Jag har känslan av att vi lever i en svartvit tid. Vi är just nu väldigt snabba på att dela in händelser, människor, prylar och beteenden i rätt eller fel, ont eller gott, bra eller dåligt, svart eller vitt. Som om det vore så enkelt att någon/något bara är det ena eller det andra.

Vad tror ni om idén att öva oss lite mer på termer som “också”, ”både och” liksom ”å andra sidan”? Jag tror vi skulle må bra av det, och jag tror framstegen kommer när vi klarar av att hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt. Kanske är det till och med så att det svartvita enkla hyllandet och fördömandet skulle må bra av en gråskala, där vi tycker, testar och lever lite både och?

Ta till exempel detta med kött. Bra eller dåligt för klimatet? Kanske är det både och? Kor gödslar åkrar, äter gräs som binder kol i marken och är en del av ett naturligt kretslopp. Men visst, de släpper ut metan också.

Eller ta exemplet om ungas fritid. Skärm eller fotboll? Här har vi den heta diskussionen om vikten av rörelse, men också om interaktivitet och nyfikenhet på framtiden.

Kanske ligger nyckeln i ordet också? Jag vet inte, men jag testar. Min poäng är att vi behöver klara av att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Att barn får nyttig frukt, äter mer grönsaker och får i sig nog med protein är en grundbult för deras hälsa, det vet ju ni dietister om några! Men hur frukterna, grönsakerna och mjölken produceras påverkar också hälsan för jorden, vattnet och på sikt också våra barns framtid.

Vi läser om miljögifter som PFAS och andra kemikalierester i vår miljö. De är spår av bland annat bekämpningsmedel som används vid odling av det vi äter. När vi väljer ekologisk mat, där det är förbjudet att använda naturfrämmande bekämpningsmedel i produktionen, gör det en positiv skillnad. Jag är därför glad över att många svenskar emellanåt lägger en Krav-märkt nyttig grönsak eller frukt i kundkorgen. Bra både för hälsan, den biologiska mångfalden och miljön. Gott så.

Men om “också”-teorin håller så vågar jag mig också på att bli lite extra glad när det härom veckan lanserades Krav-märkta chips. Jag vet att det inte ligger inom ramen för några som helst kostråd, men vetskapen om att när vi besparar marken från besprutning och konstgödsel för att odla potatis, så ger vi planeten en energiboost. Något riktigt bra för vatten- och jordhälsan helt enkelt.

Jag slänger alltså härmed in brandfacklan chips. Jag tror väl inte att det är något ni direkt rekommenderar för att täcka energiintag och få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och annat som våra kroppar behöver. Men på lördagskvällen framför Mello, då har vi alla världens chans att göra något riktigt gott för hälsan. Nåja, i alla fall för moder jords hälsa.

Vad tror ni om idén att öva oss lite mer på termer som “också”, ”både och” liksom ”å andra sidan”?

Krönikör Emma Rung

Vd för Krav, en ekonomisk förening som är icke vinstdrivande – och Sveriges mest kända hållbarhetsmärkning för mat.

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.