Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Krönika

Hyllningens lov till ordet ”också”

Är kött bra eller dåligt för klimat och miljö? Eller kan det faktiskt vara så att det kan vara både och? I en alltmer polariserande tid blir gråskalorna viktigare än någonsin.

Dietisten
Emma Rung 18 mars, 2025 Uppdaterades 10 juni, 2025 3 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

Jag har känslan av att vi lever i en svartvit tid. Vi är just nu väldigt snabba på att dela in händelser, människor, prylar och beteenden i rätt eller fel, ont eller gott, bra eller dåligt, svart eller vitt. Som om det vore så enkelt att någon/något bara är det ena eller det andra.

Vad tror ni om idén att öva oss lite mer på termer som “också”, ”både och” liksom ”å andra sidan”? Jag tror vi skulle må bra av det, och jag tror framstegen kommer när vi klarar av att hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt. Kanske är det till och med så att det svartvita enkla hyllandet och fördömandet skulle må bra av en gråskala, där vi tycker, testar och lever lite både och?

Ta till exempel detta med kött. Bra eller dåligt för klimatet? Kanske är det både och? Kor gödslar åkrar, äter gräs som binder kol i marken och är en del av ett naturligt kretslopp. Men visst, de släpper ut metan också.

Eller ta exemplet om ungas fritid. Skärm eller fotboll? Här har vi den heta diskussionen om vikten av rörelse, men också om interaktivitet och nyfikenhet på framtiden.

Kanske ligger nyckeln i ordet också? Jag vet inte, men jag testar. Min poäng är att vi behöver klara av att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Att barn får nyttig frukt, äter mer grönsaker och får i sig nog med protein är en grundbult för deras hälsa, det vet ju ni dietister om några! Men hur frukterna, grönsakerna och mjölken produceras påverkar också hälsan för jorden, vattnet och på sikt också våra barns framtid.

Vi läser om miljögifter som PFAS och andra kemikalierester i vår miljö. De är spår av bland annat bekämpningsmedel som används vid odling av det vi äter. När vi väljer ekologisk mat, där det är förbjudet att använda naturfrämmande bekämpningsmedel i produktionen, gör det en positiv skillnad. Jag är därför glad över att många svenskar emellanåt lägger en Krav-märkt nyttig grönsak eller frukt i kundkorgen. Bra både för hälsan, den biologiska mångfalden och miljön. Gott så.

Men om “också”-teorin håller så vågar jag mig också på att bli lite extra glad när det här­om veckan lanserades Krav-märkta chips. Jag vet att det inte ligger inom ramen för några som helst kostråd, men vetskapen om att när vi besparar marken från besprutning och konstgödsel för att odla potatis, så ger vi planeten en energiboost. Något riktigt bra för vatten- och jordhälsan helt enkelt.

Jag slänger alltså härmed in brandfacklan chips. Jag tror väl inte att det är något ni direkt rekommenderar för att täcka energiintag och få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och annat som våra kroppar behöver. Men på lördagskvällen framför Mello, då har vi alla världens chans att göra något riktigt gott för hälsan. Nåja, i alla fall för moder jords hälsa.

Vad tror ni om idén att öva oss lite mer på termer som “också”, ”både och” liksom ”å andra sidan”?

Krönikör Emma Rung

Vd för Krav, en ekonomisk förening som är icke vinstdrivande – och Sveriges mest kända hållbarhetsmärkning för mat.


Dela artikeln

Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
IMG_1207

Foto: AdobeStock

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

IMG_1210
Kökets matundersökning 2025

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

  • 7 av 10 är intresserade av matlagning
  • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
  • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
  • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
  • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
  • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1201

Foto: AdobeStock

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

  • modersmjölksersättning
  • tillskottsnäring för småbarn
  • soyghurt, smaksatt och berikad
  • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
  • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
  • fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.