Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Krönika

Hyllningens lov till ordet ”också”

Är kött bra eller dåligt för klimat och miljö? Eller kan det faktiskt vara så att det kan vara både och? I en alltmer polariserande tid blir gråskalorna viktigare än någonsin.

Dietisten
Emma Rung 18 mars, 2025 Uppdaterades 10 juni, 2025 3 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

Jag har känslan av att vi lever i en svartvit tid. Vi är just nu väldigt snabba på att dela in händelser, människor, prylar och beteenden i rätt eller fel, ont eller gott, bra eller dåligt, svart eller vitt. Som om det vore så enkelt att någon/något bara är det ena eller det andra.

Vad tror ni om idén att öva oss lite mer på termer som “också”, ”både och” liksom ”å andra sidan”? Jag tror vi skulle må bra av det, och jag tror framstegen kommer när vi klarar av att hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt. Kanske är det till och med så att det svartvita enkla hyllandet och fördömandet skulle må bra av en gråskala, där vi tycker, testar och lever lite både och?

Ta till exempel detta med kött. Bra eller dåligt för klimatet? Kanske är det både och? Kor gödslar åkrar, äter gräs som binder kol i marken och är en del av ett naturligt kretslopp. Men visst, de släpper ut metan också.

Eller ta exemplet om ungas fritid. Skärm eller fotboll? Här har vi den heta diskussionen om vikten av rörelse, men också om interaktivitet och nyfikenhet på framtiden.

Kanske ligger nyckeln i ordet också? Jag vet inte, men jag testar. Min poäng är att vi behöver klara av att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Att barn får nyttig frukt, äter mer grönsaker och får i sig nog med protein är en grundbult för deras hälsa, det vet ju ni dietister om några! Men hur frukterna, grönsakerna och mjölken produceras påverkar också hälsan för jorden, vattnet och på sikt också våra barns framtid.

Vi läser om miljögifter som PFAS och andra kemikalierester i vår miljö. De är spår av bland annat bekämpningsmedel som används vid odling av det vi äter. När vi väljer ekologisk mat, där det är förbjudet att använda naturfrämmande bekämpningsmedel i produktionen, gör det en positiv skillnad. Jag är därför glad över att många svenskar emellanåt lägger en Krav-märkt nyttig grönsak eller frukt i kundkorgen. Bra både för hälsan, den biologiska mångfalden och miljön. Gott så.

Men om “också”-teorin håller så vågar jag mig också på att bli lite extra glad när det här­om veckan lanserades Krav-märkta chips. Jag vet att det inte ligger inom ramen för några som helst kostråd, men vetskapen om att när vi besparar marken från besprutning och konstgödsel för att odla potatis, så ger vi planeten en energiboost. Något riktigt bra för vatten- och jordhälsan helt enkelt.

Jag slänger alltså härmed in brandfacklan chips. Jag tror väl inte att det är något ni direkt rekommenderar för att täcka energiintag och få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och annat som våra kroppar behöver. Men på lördagskvällen framför Mello, då har vi alla världens chans att göra något riktigt gott för hälsan. Nåja, i alla fall för moder jords hälsa.

Vad tror ni om idén att öva oss lite mer på termer som “också”, ”både och” liksom ”å andra sidan”?

Krönikör Emma Rung

Vd för Krav, en ekonomisk förening som är icke vinstdrivande – och Sveriges mest kända hållbarhetsmärkning för mat.


Dela artikeln

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 Uppdaterades 27 mars, 2026 1 minuts läsning
IMG_1661

Foto: AdobeStock

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet. 

Läs mer HÄR.



Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 1 minuts läsning
IMG_1634

Foto: AdobeStock

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

IMG_1632
Anna-Lena Wihlborg

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.