Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Snart avslutas jättestudien TEDDY

År 2025 lämnar barn inom TEDDY-studien in de sista proverna på mottagningar i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Den internationella studien har gett mycket ny kunskap om hur typ 1-diabetes utvecklas. Nu fortsätter analysarbetet med det långsiktiga målet att förebygga sjukdomen.

25 november, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Bild på flicka utklädd till läkare med en teddybjörn som patient.
Stock.adobe.com

Sverige och Finland är de två länder i världen som har högst andel barn som insjuknar i typ 1-diabetes, med hänsyn till befolkningsmängd. I dag har över 1,2 miljoner barn och unga under 20 år typ 1-diabetes. Sjukdomen ökar också i hela världen. Eftersom typ 1-diabetes kräver livslång behandling med insulin är det viktigt att förstå vad som orsakar typ 1-diabetes. Detta för att förhindra eller fördröja sjukdomsförloppet.

TEDDY-studien har pågått sedan 2004 och omfattar närmare 8 700 barn från Sverige, Finland, Tyskland och USA. Forskningsprojektet finansieras av den amerikanska hälsovårdsmyndigheten NIH. Målet med studien är att ta reda på vad det är som gör att barn får typ 1-diabetes. Studien, som har lett till många vetenskapliga artiklar i ansedda tidskrifter, ger ökat stöd för att en kombination av genetiska faktorer och miljöfaktorer påverkar vem som insjuknar.

I samband med att insamlingen av data och prover avslutas i mars år 2025 presenteras de viktigaste lärdomarna i tidskriften Nature Reviews Endocrinology.

– Studiens framgång beror på engagemanget och uppoffringarna från barnen som har deltagit och deras familjer. De flesta har känt sig trygga med att delta, tack vare den nära kontakten med våra studiekoordinatorer och den noggranna uppföljningen av risken för sjukdom. Många av familjerna som har varit med i studien vill hjälpa oss att förstå orsakerna till sjukdomen, säger Jeffrey Krischer, professor och chef för Health Informatics Institute vid University of South Florida.Screening för typ 1-diabetesI TEDDY-studien har forskarna följt utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar hos deltagarna. Ett blodprov med positivt resultat för en av fyra diabetesrelaterade autoantikroppar tyder på att de celler i bukspottkörteln som tillverkar insulin blir angripna av kroppens eget immunförsvar.

Studien har bland annat visat att autoantikroppar som bildas mot insulin är vanligast under barnets tre första år. Forskarnas analyser av genetiska data från barnen innebär att det är möjligt att göra uppskattningar av individers genetiska risk att utveckla sjukdomen.

Forskarna har även funnit en koppling mellan enterovirusinfektion, utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar och typ 1-diabetes. Ett annat viktigt fynd är att probiotika som ges till spädbarn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen kan minska risken för att utveckla diabetesrelaterade autoantikroppar.

Resultaten från TEDDY har haft betydelse för flera nya studier. Forskning inom studien POInT har till exempel visat att små barn med genetisk risk för typ 1-diabetes hade ökad risk att utveckla diabetesrelaterade autoantikroppar i samband med covid-19-infektion.

Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum försöker nu förebygga typ 1-diabetes genom covidvaccin inom studien AVAnT1A. I studien SINT1A undersöker forskare vid LUDC om typ 1-diabetes kan förebyggas med hjälp av probiotika med förhöjd risk.

TEDDY-studien har även ökat kunskapen om celiaki och tyreoidit, två andra autoimmuna sjukdomar. Deltagarna i TEDDY har screenats för autoantikroppar som är associerade med celiaki och tyreoidit. Denna kunskap används inom studien TRIAD, som screenar skånska barn för de tre sjukdomarna typ 1-diabetes, celiaki och tyreoidit. Målet med TRIAD är att undersöka olika metoder som kan användas för screening av autoimmuna sjukdomar inom sjukvården.

Teddy-studien TEDDY-studien har pågått sedan 2004 och omfattar närmare 8 700 barn från Sverige, Finland, Tyskland och USA. Forskningsprojektet har som målsättning att ta reda på vad det är som gör att barn får typ 1-diabetes. Barnen lämnade sina första prover när de var fyra månader och följs upp till 15 års ålder. Forskarna har samlat in många olika typer av material från barnen, som mätningar av fysisk aktivitet, blodprov, näsprov, tånaglar, urin- och avföringsprov, mjölktänder och vattenprov. Deltagarna har också deltagit i intervjuer och kostundersökningar. TEDDY-studien avslutar insamlingen av data i mars 2025. Analyser av data beräknas pågå till och med år 2035.

TEDDY-studiens svenska webbsajt

TEDDY-studiens internationella webbsajt


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.