Gastroenterologi

Antibiotika kopplat till ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Antibiotikakonsumtion, särskilt bredspektrum-antibiotika, kan vara associerat med en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och dess undergrupper ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School som publicerats i tidskriften The Lancet Gastroenterology & Hepatology. Associationen mellan antibiotika och IBD kvarstod när forskare jämförde IBD-patienter och deras syskon.

IBD blir allt vanligare i Europa, USA och i länder med snabb ekonomisk utveckling, ökad sanitet och en ökad användning av antibiotika. Med ökad kunskap om tarmflorans roll för människors hälsa, har intresset för antibiotikas påverkan på tarmfloran ökat. Det kan inte uteslutas att antibiotikakonsumtion är en riskfaktor för magtarmsjukdom.

I den största studien hittills visar nu forskare i Sverige och USA att en ökad antibiotikaanvändning är associerad med IBD-utveckling, både ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

– Våra resultat bekräftar vad många av oss har misstänkt—att antibiotika, som negativt påverkar tarmfloran, är en riskfaktor för IBD. Trots att vi vet att tarmfloran är viktig vid IBD och att antibiotika påverkar tarmfloran har det fram tills nu saknats större populationsstudier som undersöker sambandet mellan antibiotikakonsumtion och risk för IBD senare i livet, säger huvudförfattare Dr. Long Nguyen vid Massachusetts General Hospital, Boston, USA.

Genom den så kallade ESPRESSO studien (Epidemiology Strengthened by histoPathology Reports in Sweden), studerade forskarna nästan 24 000 patienter med IBD (16 000 med ulcerös kolit och

8 000 med Crohns sjukdom), och jämförde dem med 28 000 syskon och 117 000 kontroller från den allmänna befolkningen. Tidigare antibiotika-användning var, jämfört med att inte ha använt antibiotika, associerat med en fördubblad risk för IBD även efter att hänsyn tagits till så kallade störfaktorer. Den ökade risken sågs både för ulcerös kolit och Crohns sjukdom, med störst riskökning för personer som tagit bredspektrum-antibiotika.

Enligt forskarna har tidigare studier på området varit små och sällan följt upp personer mer än ett par år efter antibiotikaexponering. Till skillnad från dem hade forskarna i den här registerstudien möjlighet att studera nydebuterad IBD under en tio-årsperiod.

– Fördelen med att genomföra studien i Sverige är att vi har ett heltäckande sjukvårdssystem för alla vilket minskar risken för bias. Genom länkning via personnumret var det möjligt att inhämta kompletta data över recept på antibiotika, säger studiens seniore författare Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

IBD drabbar nära 1 procent av den svenska befolkningen och kan ha en markant påverkan på patienters livskvalitet. Sjukdomen har kopplats till en ökad risk för både död och cancer.

– Att identifiera riskfaktorer för IBD är viktigt, och i slutändan är vårt mål att förebygga sjukdomen. Vår studie bidrar med ytterligare en pusselbit och utgör ännu en anledning till att undvika antibiotikaanvändning i onödan, säger Ludvigsson.

Studien har finansierats med hjälp av National Institutes of Health, Crohn’s and Colitis Foundation, American Gastroenterological Association, Massachusetts General Hospital och Karolinska Institutet.

Publikation: “Antibiotic use and the development of inflammatory bowel disease: a national case/control study in Sweden,” Long H. Nguyen, Anne K. Örtqvist, Yin Cao, Tracey G. Simon, Bjorn Roelstraete, Mingyang Song, Amit D. Joshi, Kyle Staller, Andrew T. Chan, Hamed Khalili, Ola Olén, Jonas F. Ludvigsson, The Lancet Gastroenterology & Hepatology, online 17 augusti, 2020, doi: 10.1016/S2468-1253(20)30267-3

Källa: Karolinska Institutet

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...