Gastroenterologi

Antibiotika kopplat till ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Antibiotikakonsumtion, särskilt bredspektrum-antibiotika, kan vara associerat med en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och dess undergrupper ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School som publicerats i tidskriften The Lancet Gastroenterology & Hepatology. Associationen mellan antibiotika och IBD kvarstod när forskare jämförde IBD-patienter och deras syskon.

IBD blir allt vanligare i Europa, USA och i länder med snabb ekonomisk utveckling, ökad sanitet och en ökad användning av antibiotika. Med ökad kunskap om tarmflorans roll för människors hälsa, har intresset för antibiotikas påverkan på tarmfloran ökat. Det kan inte uteslutas att antibiotikakonsumtion är en riskfaktor för magtarmsjukdom.

I den största studien hittills visar nu forskare i Sverige och USA att en ökad antibiotikaanvändning är associerad med IBD-utveckling, både ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

– Våra resultat bekräftar vad många av oss har misstänkt—att antibiotika, som negativt påverkar tarmfloran, är en riskfaktor för IBD. Trots att vi vet att tarmfloran är viktig vid IBD och att antibiotika påverkar tarmfloran har det fram tills nu saknats större populationsstudier som undersöker sambandet mellan antibiotikakonsumtion och risk för IBD senare i livet, säger huvudförfattare Dr. Long Nguyen vid Massachusetts General Hospital, Boston, USA.

Genom den så kallade ESPRESSO studien (Epidemiology Strengthened by histoPathology Reports in Sweden), studerade forskarna nästan 24 000 patienter med IBD (16 000 med ulcerös kolit och

8 000 med Crohns sjukdom), och jämförde dem med 28 000 syskon och 117 000 kontroller från den allmänna befolkningen. Tidigare antibiotika-användning var, jämfört med att inte ha använt antibiotika, associerat med en fördubblad risk för IBD även efter att hänsyn tagits till så kallade störfaktorer. Den ökade risken sågs både för ulcerös kolit och Crohns sjukdom, med störst riskökning för personer som tagit bredspektrum-antibiotika.

Enligt forskarna har tidigare studier på området varit små och sällan följt upp personer mer än ett par år efter antibiotikaexponering. Till skillnad från dem hade forskarna i den här registerstudien möjlighet att studera nydebuterad IBD under en tio-årsperiod.

– Fördelen med att genomföra studien i Sverige är att vi har ett heltäckande sjukvårdssystem för alla vilket minskar risken för bias. Genom länkning via personnumret var det möjligt att inhämta kompletta data över recept på antibiotika, säger studiens seniore författare Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

IBD drabbar nära 1 procent av den svenska befolkningen och kan ha en markant påverkan på patienters livskvalitet. Sjukdomen har kopplats till en ökad risk för både död och cancer.

– Att identifiera riskfaktorer för IBD är viktigt, och i slutändan är vårt mål att förebygga sjukdomen. Vår studie bidrar med ytterligare en pusselbit och utgör ännu en anledning till att undvika antibiotikaanvändning i onödan, säger Ludvigsson.

Studien har finansierats med hjälp av National Institutes of Health, Crohn’s and Colitis Foundation, American Gastroenterological Association, Massachusetts General Hospital och Karolinska Institutet.

Publikation: “Antibiotic use and the development of inflammatory bowel disease: a national case/control study in Sweden,” Long H. Nguyen, Anne K. Örtqvist, Yin Cao, Tracey G. Simon, Bjorn Roelstraete, Mingyang Song, Amit D. Joshi, Kyle Staller, Andrew T. Chan, Hamed Khalili, Ola Olén, Jonas F. Ludvigsson, The Lancet Gastroenterology & Hepatology, online 17 augusti, 2020, doi: 10.1016/S2468-1253(20)30267-3

Källa: Karolinska Institutet

Livsmedel

Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning

Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

Konsistensen - en utmaning

För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

Smaken avgör om maten väljs igen

Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”, ”Smaken formar framtidens livsmedel”,

Gastroenterologi

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.