Gastroenterologi

Antibiotika kopplat till ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Antibiotikakonsumtion, särskilt bredspektrum-antibiotika, kan vara associerat med en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och dess undergrupper ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School som publicerats i tidskriften The Lancet Gastroenterology & Hepatology. Associationen mellan antibiotika och IBD kvarstod när forskare jämförde IBD-patienter och deras syskon.

IBD blir allt vanligare i Europa, USA och i länder med snabb ekonomisk utveckling, ökad sanitet och en ökad användning av antibiotika. Med ökad kunskap om tarmflorans roll för människors hälsa, har intresset för antibiotikas påverkan på tarmfloran ökat. Det kan inte uteslutas att antibiotikakonsumtion är en riskfaktor för magtarmsjukdom.

I den största studien hittills visar nu forskare i Sverige och USA att en ökad antibiotikaanvändning är associerad med IBD-utveckling, både ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

– Våra resultat bekräftar vad många av oss har misstänkt—att antibiotika, som negativt påverkar tarmfloran, är en riskfaktor för IBD. Trots att vi vet att tarmfloran är viktig vid IBD och att antibiotika påverkar tarmfloran har det fram tills nu saknats större populationsstudier som undersöker sambandet mellan antibiotikakonsumtion och risk för IBD senare i livet, säger huvudförfattare Dr. Long Nguyen vid Massachusetts General Hospital, Boston, USA.

Genom den så kallade ESPRESSO studien (Epidemiology Strengthened by histoPathology Reports in Sweden), studerade forskarna nästan 24 000 patienter med IBD (16 000 med ulcerös kolit och

8 000 med Crohns sjukdom), och jämförde dem med 28 000 syskon och 117 000 kontroller från den allmänna befolkningen. Tidigare antibiotika-användning var, jämfört med att inte ha använt antibiotika, associerat med en fördubblad risk för IBD även efter att hänsyn tagits till så kallade störfaktorer. Den ökade risken sågs både för ulcerös kolit och Crohns sjukdom, med störst riskökning för personer som tagit bredspektrum-antibiotika.

Enligt forskarna har tidigare studier på området varit små och sällan följt upp personer mer än ett par år efter antibiotikaexponering. Till skillnad från dem hade forskarna i den här registerstudien möjlighet att studera nydebuterad IBD under en tio-årsperiod.

– Fördelen med att genomföra studien i Sverige är att vi har ett heltäckande sjukvårdssystem för alla vilket minskar risken för bias. Genom länkning via personnumret var det möjligt att inhämta kompletta data över recept på antibiotika, säger studiens seniore författare Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

IBD drabbar nära 1 procent av den svenska befolkningen och kan ha en markant påverkan på patienters livskvalitet. Sjukdomen har kopplats till en ökad risk för både död och cancer.

– Att identifiera riskfaktorer för IBD är viktigt, och i slutändan är vårt mål att förebygga sjukdomen. Vår studie bidrar med ytterligare en pusselbit och utgör ännu en anledning till att undvika antibiotikaanvändning i onödan, säger Ludvigsson.

Studien har finansierats med hjälp av National Institutes of Health, Crohn’s and Colitis Foundation, American Gastroenterological Association, Massachusetts General Hospital och Karolinska Institutet.

Publikation: “Antibiotic use and the development of inflammatory bowel disease: a national case/control study in Sweden,” Long H. Nguyen, Anne K. Örtqvist, Yin Cao, Tracey G. Simon, Bjorn Roelstraete, Mingyang Song, Amit D. Joshi, Kyle Staller, Andrew T. Chan, Hamed Khalili, Ola Olén, Jonas F. Ludvigsson, The Lancet Gastroenterology & Hepatology, online 17 augusti, 2020, doi: 10.1016/S2468-1253(20)30267-3

Källa: Karolinska Institutet

Graviditet

Kolin – från doldis till rekommendationer

Länge var kolin en doldis bland näringsämnena. I dag får det allt större uppmärksamhet, inte minst för sin betydelse under graviditet och barnets tidiga utveckling. Kolin har också fått nordiska referensvärden.

Nina Granberg 29 september, 2026 • 5 minuters läsning

i har sedan länge känt till att kolin har viktiga funktioner i kroppen och är ett essentiellt näringsämne. Men efter att de europeiska rekommendationerna kom 2016 har fler fått upp ögonen för det, och...

Nutrition

Barn vet att frukt och grönt är nyttigt – men inte alltid varför

Barn känner ofta till att frukt och grönsaker är bra för hälsan, men kunskapen om vad de faktiskt gör i kroppen är betydligt mer fragmentarisk. Dietisten och doktoranden Hannah Helgegren undersöker hur barns egna erfarenheter kan användas för att hitta bättre sätt att öka intaget.

Redaktionen 28 september, 2026 • 2 minuters läsning

Hur får man barn att äta mer frukt och grönsaker – och hur kan familjer få bättre stöd? Det är frågor som Hannah Helgegren, legitimerad dietist och doktorand i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, försöker besvara i sitt avhandlingsarbete.

Forskningsfrågorna har sin bakgrund i hennes kliniska arbete. Hanna Helgegren har arbetat många år som dietist och arbetar parallellt med forskningen vid Barn- och ungdomsmedicinmottagning Obesitas i Malmö. Hon är även specialistdietist inom obesitas hos barn.

En delstudie, publicerad i tidskriften Appetite, bygger på individuella intervjuer med 15 svenska barn mellan 10 och 12 år med olika kulturell bakgrund. Forskarna ville ta reda på hur barnen själva tänker kring frukt och grönsaker och vad som påverkar deras vilja att äta dem.

Smak och kompisar spelar roll

Resultaten visar att barnen i stort sett var överens om att frukt och grönsaker är nyttigt. Däremot var kunskapen om varför de är bra för kroppen ofta splittrad och saknade sammanhang.

Ätandet påverkades dessutom av betydligt mer än kunskap. Smak och andra sensoriska egenskaper spelade roll, liksom hur maten presenterades och vad människor runt omkring gjorde och tyckte. Både föräldrar och jämnåriga kunde uppmuntra barnen att äta frukt och grönsaker – men också få motsatt effekt.

Forskarna identifierade olika sätt som barnen förhöll sig till frukt och grönsaker på. Vissa var mer beroende av yttre faktorer, exempelvis hur maten serverades, medan andra hade utvecklat egna vanor och strategier och gjorde mer medvetna val.

Vill utveckla nytt stöd

Resultaten pekar enligt forskarna på att insatser för att öka barns konsumtion behöver vara bredare än att bara tala om att frukt och grönt är nyttigt. Barn kan behöva åldersanpassade förklaringar av hur maten påverkar kroppen, möjlighet att utforska smaker och konsistenser och stöd för att utveckla egna vanor. Även positiva sociala normer från föräldrar och kompisar kan ha betydelse.

Hanna Helgegrens fortsatta avhandlingsarbete handlar därför inte bara om att beskriva barns och föräldrars tankar. Målet är också att utveckla ett nytt verktyg som kan hjälpa barn att öka sitt intag av frukt och grönsaker. Rekryteringen till studierna har skett både via mellanstadieskolor och bland familjer med barn som behandlas för obesitas.

Källa: Göteborgs universitet samt Helgegren H, Winkvist A, Lepp M, Larsson C. ‘There are healthy things inside’: Children's thoughts about, experiences with and approaches to vegetable and fruit consumption. Appetite, 2025.