Gastroenterologi

Allvarliga risker vid lågaktiv tarminfektion

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, utgör en oberoende riskfaktor för allvarlig infektion, även vid mycket låg nivå av tarminflammation. Det framgår av en ny studie.

18 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Studien från Göteborgs universitet inkluderar data från 55 626 personer med IBD-diagnos och fokuserar på sambandet mellan sjukdomsaktivitet och risken för allvarliga infektioner, såsom sepsis. En intressant observation är att perioder av låg sjukdomsaktivitet inte nödvändigtvis betyder lägre risk för allvarliga infektioner.

Under perioder med låg sjukdomsaktivitet men aktiv tarminflammation, känd som mikroskopisk inflammation, ökade risken för allvarliga infektioner jämfört med perioder med läkt tarmslemhinna. Vid mikroskopisk inflammation var risken för allvarliga infektioner 4,62 per 100 personer och år, medan det motsvarande antalet vid läkt slemhinna var 2,53. Efter justering för olika störfaktorer visade resultaten en 59-procentig relativ riskökning.

Forskningen ger viktig information om de komplexa sambanden mellan IBD, tarminflammation och infektionsrisk. En intressant aspekt var att resultaten höll sig även efter justering för de IBD-läkemedel som patienterna fått förskrivna. Detta tyder på att sambandet mellan mikroskopisk inflammation och ökad risk för allvarliga infektioner är robust och inte primärt påverkat av medicinering.

– Detta stämmer även för patienter som kliniskt verkar ha en lågaktiv sjukdom, men som under ytan har en mikroskopisk inflammation i tarmen, säger Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Resultaten indikerar att om vi lyckas nå en helt utläkt tarmslemhinna vid IBD så kan risken för allvarliga infektioner minska. Det är viktigt då allvarliga infektioner i dag bidrar till ökad sjuklighet och död hos såväl barn som vuxna med IBD.

Vetenskaplig artikel:

Histological activity in inflammatory bowel disease and risk of serious infections: A nationwide study, Clinical Gastroenterology and Hepatology.

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...