Gastroenterologi

Allvarliga risker vid lågaktiv tarminfektion

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, utgör en oberoende riskfaktor för allvarlig infektion, även vid mycket låg nivå av tarminflammation. Det framgår av en ny studie.

18 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Studien från Göteborgs universitet inkluderar data från 55 626 personer med IBD-diagnos och fokuserar på sambandet mellan sjukdomsaktivitet och risken för allvarliga infektioner, såsom sepsis. En intressant observation är att perioder av låg sjukdomsaktivitet inte nödvändigtvis betyder lägre risk för allvarliga infektioner.

Under perioder med låg sjukdomsaktivitet men aktiv tarminflammation, känd som mikroskopisk inflammation, ökade risken för allvarliga infektioner jämfört med perioder med läkt tarmslemhinna. Vid mikroskopisk inflammation var risken för allvarliga infektioner 4,62 per 100 personer och år, medan det motsvarande antalet vid läkt slemhinna var 2,53. Efter justering för olika störfaktorer visade resultaten en 59-procentig relativ riskökning.

Forskningen ger viktig information om de komplexa sambanden mellan IBD, tarminflammation och infektionsrisk. En intressant aspekt var att resultaten höll sig även efter justering för de IBD-läkemedel som patienterna fått förskrivna. Detta tyder på att sambandet mellan mikroskopisk inflammation och ökad risk för allvarliga infektioner är robust och inte primärt påverkat av medicinering.

– Detta stämmer även för patienter som kliniskt verkar ha en lågaktiv sjukdom, men som under ytan har en mikroskopisk inflammation i tarmen, säger Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Resultaten indikerar att om vi lyckas nå en helt utläkt tarmslemhinna vid IBD så kan risken för allvarliga infektioner minska. Det är viktigt då allvarliga infektioner i dag bidrar till ökad sjuklighet och död hos såväl barn som vuxna med IBD.

Vetenskaplig artikel:

Histological activity in inflammatory bowel disease and risk of serious infections: A nationwide study, Clinical Gastroenterology and Hepatology.

Nutrition

Ny bok ska göra näringslära mer tillgänglig

Kostråd, dieter och hälsopåståenden möter oss dagligen. Med den nya boken Grundläggande näringslära vill Christina Berg, professor i kostvetenskap ge studenter och yrkesverksamma en stabil vetenskaplig grund att stå på.

Nina Granberg 21 juni, 2026 • Uppdaterades 22 juni, 2026 • 1 minuts läsning

Boken Grundläggande näringslära (Liber) riktar sig bland annat till studenter på lärarutbildning, vårdutbildning, folkhälsovetenskap och idrottsvetenskap samt till yrkesverksamma som vill uppdatera sina kunskaper om kost och näring.

– Det har länge saknats en grundbok i näringslära som är både heltäckande och lättillgänglig. Många befintliga böcker förutsätter förkunskaper i kemi, fysiologi och kostvetenskap. Jag ville skriva den bok jag själv saknade, en bok som gör näringslära begriplig och tillgänglig även för den som är ny inom området, säger Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet och legitimerad dietist.

Boken ger en introduktion till hur näringsämnen och kosten som helhet påverkar kroppen, hälsan och välbefinnandet. Den tar upp bland annat kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten, men också andra kostaspekter som antioxidanter, alkohol och oönskade ämnen i maten.

Enligt Christina Berg är behovet av vetenskapligt förankrad näringslära stort i en tid då nya kostråd och hälsopåståenden sprids snabbt.

– Den övergripande vetenskapliga samsynen kring vad som kännetecknar en hälsosam kost är förhållandevis stabil, säger hon.

Forskning

Viktigt med solskydd vid östrogenbehandling

Kvinnor som använder östrogenbehandling kan ha en ökad risk för flera vanliga former av hudcancer. Det visar en studie från Lunds universitet. Forskarna betonar samtidigt att kvinnor inte ska avstå från sin behandling, men uppmanar till extra noggrant solskydd.

Nina Granberg 21 juni, 2026 • Uppdaterades 22 juni, 2026 • 1 minuts läsning

Studien baseras på data från den långsiktiga befolkningsstudien Melanoma in Southern Sweden (MISS) och omfattade drygt 40 000 kvinnor i södra Sverige. Forskarna fann att kvinnor som använt östrogenbehandling hade en högre risk för melanom, basalcellscancer och skivepitelcancer jämfört med kvinnor som inte använt behandlingen. Den största riskökningen sågs för melanom.

Sambanden kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer som solvanor, hudtyp och hårfärg. En möjlig förklaring är enligt forskarna att östrogen kan göra huden mer känslig för UV-strålning.

– Att bli bättre på solskydd och samtidigt kunna ta sin medicin är sannolikt den bästa vägen att gå. Men vi vill gärna forska mer på detta, säger Gustav Christensen, doktorand i onkologi vid Lunds universitet, till webbsajten Vetenskap & Hälsa.

Läs mer HÄR.