Studien från Göteborgs universitet inkluderar data från 55 626 personer med IBD-diagnos och fokuserar på sambandet mellan sjukdomsaktivitet och risken för allvarliga infektioner, såsom sepsis. En intressant observation är att perioder av låg sjukdomsaktivitet inte nödvändigtvis betyder lägre risk för allvarliga infektioner.

Under perioder med låg sjukdomsaktivitet men aktiv tarminflammation, känd som mikroskopisk inflammation, ökade risken för allvarliga infektioner jämfört med perioder med läkt tarmslemhinna. Vid mikroskopisk inflammation var risken för allvarliga infektioner 4,62 per 100 personer och år, medan det motsvarande antalet vid läkt slemhinna var 2,53. Efter justering för olika störfaktorer visade resultaten en 59-procentig relativ riskökning.

Forskningen ger viktig information om de komplexa sambanden mellan IBD, tarminflammation och infektionsrisk. En intressant aspekt var att resultaten höll sig även efter justering för de IBD-läkemedel som patienterna fått förskrivna. Detta tyder på att sambandet mellan mikroskopisk inflammation och ökad risk för allvarliga infektioner är robust och inte primärt påverkat av medicinering.

– Detta stämmer även för patienter som kliniskt verkar ha en lågaktiv sjukdom, men som under ytan har en mikroskopisk inflammation i tarmen, säger Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Resultaten indikerar att om vi lyckas nå en helt utläkt tarmslemhinna vid IBD så kan risken för allvarliga infektioner minska. Det är viktigt då allvarliga infektioner i dag bidrar till ökad sjuklighet och död hos såväl barn som vuxna med IBD.

Vetenskaplig artikel:

Histological activity in inflammatory bowel disease and risk of serious infections: A nationwide study, Clinical Gastroenterology and Hepatology.