Livsmedel

Allt mer fett men mindre kolhydrater i kostval bland studenter i näringslära

I 16 års tid har varje omgång av studenter i en kurs i näringslära vid Linnéuniversitetet rapporterat vad de ätit och druckit till forskarna som … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I 16 års tid har varje omgång av studenter i en kurs i näringslära vid Linnéuniversitetet rapporterat vad de ätit och druckit till forskarna som undervisat. Nu kan forskarna visa att studenterna med tiden har ätit mer fett och mindre kolhydrater.

\n\n

Forskare som har undersökt en grupp studenters kostvanor från år 2002 till 2017 kan nu visa att trenden går mot att studenterna äter mer fett och mindre kolhydrater. Under perioden sjönk andelen kolhydrater i den mat och dryck som studenterna intog från 55 till 41 procent, medan andelen fett ökade från 27 till 38 procent. Starkast har förskjutningen i denna riktning varit under 2010-talet, vilket inte har visats tidigare.

Forskarna har fått sitt underlag till studien genom att låta varje omgång av studenter i en kurs i näringslära vid Linnéuniversitetet rapportera vad de ätit och druckit under en vardag och en helgdag i veckan. Forskarnas resultat, som publiceras i den senaste utgåvan av den vetenskapliga tidskriften PLoS One, indikerar att studenter, liksom andra grupper som har förhållandevis stort intresse för kost och hälsa, i högre utsträckning än den övriga befolkningen har följt populära kostråd om att äta mindre kolhydrater.

– Studien visar att studenternas intag av fett och kolhydrater sticker ut i relation till den övriga befolkningen, och samma trend kan urskiljas nationellt, säger Maria Bergström (Linnéuniversitetet), som har publicerat studien tillsammans med kollegan Anna Blücher, samt Andreas Håkansson (Lunds universitet) och Håkan Andersson (Karolinska institutet).

De senaste åren har en debatt väckts om det hälsosamma i att byta ut kolhydrater mot fett. Forskarna vill med sin undersökning bidra till att nyansera denna debatt.

– Våra resultat visar att intaget av näringsämnen inte nödvändigtvis försämras av att vi äter mindre kolhydrater, utan att det beror på vad vi äter istället. Studenterna har i regel kompenserat ett lägre intag av kolhydrater med ett högre intag av näringsrika livsmedel, som till exempel nötter. Mot bakgrund av detta har vi inte sett några negativa effekter på studenternas intag av vare sig fiber eller viktiga näringsämnen som vitamin D, folat eller järn, säger Håkan Andersson.

Läs studien här: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0228200

\n\n\nKälla: Linnéuniversitetet\n

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.