Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Allt mer fett men mindre kolhydrater i kostval bland studenter i näringslära

I 16 års tid har varje omgång av studenter i en kurs i näringslära vid Linnéuniversitetet rapporterat vad de ätit och druckit till forskarna som … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I 16 års tid har varje omgång av studenter i en kurs i näringslära vid Linnéuniversitetet rapporterat vad de ätit och druckit till forskarna som undervisat. Nu kan forskarna visa att studenterna med tiden har ätit mer fett och mindre kolhydrater.

\n\n

Forskare som har undersökt en grupp studenters kostvanor från år 2002 till 2017 kan nu visa att trenden går mot att studenterna äter mer fett och mindre kolhydrater. Under perioden sjönk andelen kolhydrater i den mat och dryck som studenterna intog från 55 till 41 procent, medan andelen fett ökade från 27 till 38 procent. Starkast har förskjutningen i denna riktning varit under 2010-talet, vilket inte har visats tidigare.

Forskarna har fått sitt underlag till studien genom att låta varje omgång av studenter i en kurs i näringslära vid Linnéuniversitetet rapportera vad de ätit och druckit under en vardag och en helgdag i veckan. Forskarnas resultat, som publiceras i den senaste utgåvan av den vetenskapliga tidskriften PLoS One, indikerar att studenter, liksom andra grupper som har förhållandevis stort intresse för kost och hälsa, i högre utsträckning än den övriga befolkningen har följt populära kostråd om att äta mindre kolhydrater.

– Studien visar att studenternas intag av fett och kolhydrater sticker ut i relation till den övriga befolkningen, och samma trend kan urskiljas nationellt, säger Maria Bergström (Linnéuniversitetet), som har publicerat studien tillsammans med kollegan Anna Blücher, samt Andreas Håkansson (Lunds universitet) och Håkan Andersson (Karolinska institutet).

De senaste åren har en debatt väckts om det hälsosamma i att byta ut kolhydrater mot fett. Forskarna vill med sin undersökning bidra till att nyansera denna debatt.

– Våra resultat visar att intaget av näringsämnen inte nödvändigtvis försämras av att vi äter mindre kolhydrater, utan att det beror på vad vi äter istället. Studenterna har i regel kompenserat ett lägre intag av kolhydrater med ett högre intag av näringsrika livsmedel, som till exempel nötter. Mot bakgrund av detta har vi inte sett några negativa effekter på studenternas intag av vare sig fiber eller viktiga näringsämnen som vitamin D, folat eller järn, säger Håkan Andersson.

Läs studien här: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0228200

\n\n\nKälla: Linnéuniversitetet\n


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.