Livsmedel

Allt mer fett men mindre kolhydrater i kostval bland studenter i näringslära

I 16 års tid har varje omgång av studenter i en kurs i näringslära vid Linnéuniversitetet rapporterat vad de ätit och druckit till forskarna som … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I 16 års tid har varje omgång av studenter i en kurs i näringslära vid Linnéuniversitetet rapporterat vad de ätit och druckit till forskarna som undervisat. Nu kan forskarna visa att studenterna med tiden har ätit mer fett och mindre kolhydrater.

\n\n

Forskare som har undersökt en grupp studenters kostvanor från år 2002 till 2017 kan nu visa att trenden går mot att studenterna äter mer fett och mindre kolhydrater. Under perioden sjönk andelen kolhydrater i den mat och dryck som studenterna intog från 55 till 41 procent, medan andelen fett ökade från 27 till 38 procent. Starkast har förskjutningen i denna riktning varit under 2010-talet, vilket inte har visats tidigare.

Forskarna har fått sitt underlag till studien genom att låta varje omgång av studenter i en kurs i näringslära vid Linnéuniversitetet rapportera vad de ätit och druckit under en vardag och en helgdag i veckan. Forskarnas resultat, som publiceras i den senaste utgåvan av den vetenskapliga tidskriften PLoS One, indikerar att studenter, liksom andra grupper som har förhållandevis stort intresse för kost och hälsa, i högre utsträckning än den övriga befolkningen har följt populära kostråd om att äta mindre kolhydrater.

– Studien visar att studenternas intag av fett och kolhydrater sticker ut i relation till den övriga befolkningen, och samma trend kan urskiljas nationellt, säger Maria Bergström (Linnéuniversitetet), som har publicerat studien tillsammans med kollegan Anna Blücher, samt Andreas Håkansson (Lunds universitet) och Håkan Andersson (Karolinska institutet).

De senaste åren har en debatt väckts om det hälsosamma i att byta ut kolhydrater mot fett. Forskarna vill med sin undersökning bidra till att nyansera denna debatt.

– Våra resultat visar att intaget av näringsämnen inte nödvändigtvis försämras av att vi äter mindre kolhydrater, utan att det beror på vad vi äter istället. Studenterna har i regel kompenserat ett lägre intag av kolhydrater med ett högre intag av näringsrika livsmedel, som till exempel nötter. Mot bakgrund av detta har vi inte sett några negativa effekter på studenternas intag av vare sig fiber eller viktiga näringsämnen som vitamin D, folat eller järn, säger Håkan Andersson.

Läs studien här: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0228200

\n\n\nKälla: Linnéuniversitetet\n

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.