Klimatsmart skolmat – men till vilket pris?

Allt fler skolor byter ut kött mot växtbaserade alternativ för klimatets skull. Men nya rön visar att den miljövänliga maten kan få negativa konsekvenser för ungas hälsa – särskilt för tonårsflickor.

13 maj, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En ny avhandling från Göteborgs universitet visar hur övergången till mer hållbara skolmåltider påverkar både klimat och hälsa. När rätter med nötkött ersätts med vegetabiliska proteinkällor som soja minskar visserligen klimatavtrycket – men det sker till priset av sämre näringsupptag.

– Sojabaserade rätter innehåller mycket järn, men kroppen kan bara ta upp omkring tre procent av det. För flickor, som har höga järnbehov, är det här särskilt problematiskt, säger Mari Wollmar, forskare vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Skolmenyerna brister i näringsupptag

Wollmar har analyserat skolmatsedlar från nästan 80 skolor. Resultatet visar att ingen av menyerna innehöll tillräckliga mängder absorberbart järn för tonårsflickor med högre behov. Som jämförelse kunde kroppen ta upp omkring 14 procent av järnet från nötköttsbaserade rätter – den proteinkälla som dock har högst klimatpåverkan.

Studien lyfter även fram könsskillnader i både kostvanor och näringsintag.

– Kvinnor äter generellt mindre än män, vilket gör att det finns mindre utrymme för näringsmässiga marginaler. Särskilt fysiskt aktiva kvinnor ligger ofta under sina energibehov, vilket också påverkar intaget av mikronäringsämnen som järn, säger Mari Wollmar.

Nya hybridrecept kan bli lösningen

För att balansera klimatnytta och näringsinnehåll har Wollmar tagit fram så kallade hybridrecept – måltider som kombinerar vegetabiliska ingredienser med en mindre mängd kött samt C-vitaminrika livsmedel som förbättrar järnupptaget.

– De här recepten minskade klimatpåverkan med 38 procent och samtidigt var näringsinnehållet tillräckligt och smaken uppskattad av en testpanel, berättar Mari Wollmar.

Aktiv livsstil – högre utsläpp?

Avhandlingen visar också att en hög träningsnivå ofta kopplas till större klimatavtryck från kosten. Det beror dels på ett högre energibehov, dels på en ökad konsumtion av animaliskt protein.

Men enligt Mari Wollmar behöver inte ett aktivt liv betyda ökat köttintag.

– Det handlar inte om att kroppen kräver mer kött, utan om vanor och föreställningar om vad som krävs för att prestera, säger hon.

Skolan har ett viktigt ansvar

Avslutningsvis betonar Mari Wollmar att skolor har ett ansvar att väga både klimat och hälsa när de planerar måltider.

– Skolan har ett ansvar att servera näringsriktig mat, även när den är klimatsmart. Vi behöver lösningar som tar hänsyn till både klimat, hälsa och människors olika behov, säger hon.

Opportunities and challenges with the shift to climate-adapted food consumption: Balancing nutrition, climate impact, and acceptance in public and private meals, Göteborgs universitet.

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.