Klimatsmart skolmat – men till vilket pris?

Allt fler skolor byter ut kött mot växtbaserade alternativ för klimatets skull. Men nya rön visar att den miljövänliga maten kan få negativa konsekvenser för ungas hälsa – särskilt för tonårsflickor.

13 maj, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En ny avhandling från Göteborgs universitet visar hur övergången till mer hållbara skolmåltider påverkar både klimat och hälsa. När rätter med nötkött ersätts med vegetabiliska proteinkällor som soja minskar visserligen klimatavtrycket – men det sker till priset av sämre näringsupptag.

– Sojabaserade rätter innehåller mycket järn, men kroppen kan bara ta upp omkring tre procent av det. För flickor, som har höga järnbehov, är det här särskilt problematiskt, säger Mari Wollmar, forskare vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Skolmenyerna brister i näringsupptag

Wollmar har analyserat skolmatsedlar från nästan 80 skolor. Resultatet visar att ingen av menyerna innehöll tillräckliga mängder absorberbart järn för tonårsflickor med högre behov. Som jämförelse kunde kroppen ta upp omkring 14 procent av järnet från nötköttsbaserade rätter – den proteinkälla som dock har högst klimatpåverkan.

Studien lyfter även fram könsskillnader i både kostvanor och näringsintag.

– Kvinnor äter generellt mindre än män, vilket gör att det finns mindre utrymme för näringsmässiga marginaler. Särskilt fysiskt aktiva kvinnor ligger ofta under sina energibehov, vilket också påverkar intaget av mikronäringsämnen som järn, säger Mari Wollmar.

Nya hybridrecept kan bli lösningen

För att balansera klimatnytta och näringsinnehåll har Wollmar tagit fram så kallade hybridrecept – måltider som kombinerar vegetabiliska ingredienser med en mindre mängd kött samt C-vitaminrika livsmedel som förbättrar järnupptaget.

– De här recepten minskade klimatpåverkan med 38 procent och samtidigt var näringsinnehållet tillräckligt och smaken uppskattad av en testpanel, berättar Mari Wollmar.

Aktiv livsstil – högre utsläpp?

Avhandlingen visar också att en hög träningsnivå ofta kopplas till större klimatavtryck från kosten. Det beror dels på ett högre energibehov, dels på en ökad konsumtion av animaliskt protein.

Men enligt Mari Wollmar behöver inte ett aktivt liv betyda ökat köttintag.

– Det handlar inte om att kroppen kräver mer kött, utan om vanor och föreställningar om vad som krävs för att prestera, säger hon.

Skolan har ett viktigt ansvar

Avslutningsvis betonar Mari Wollmar att skolor har ett ansvar att väga både klimat och hälsa när de planerar måltider.

– Skolan har ett ansvar att servera näringsriktig mat, även när den är klimatsmart. Vi behöver lösningar som tar hänsyn till både klimat, hälsa och människors olika behov, säger hon.

Opportunities and challenges with the shift to climate-adapted food consumption: Balancing nutrition, climate impact, and acceptance in public and private meals, Göteborgs universitet.

Obesitas

Global prispress på GLP-1-läkemedel

I flera delar av världen sjunker nu priserna kraftigt på GLP-1-baserade läkemedel. Det kan göra behandlingen tillgänglig för fler patienter, men väcker också frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på.

Nina Granberg 25 mars, 2026 • 3 minuters läsning

I Indien löper nu patentet på semaglutid ut. Det är den aktiva substansen i bland annat Ozempic och Wegovy. Det öppnar för en snabb lansering av generiska alternativ. Enligt BBC väntas ett stort antal läkemedelsbolag introducera egna versioner inom kort, vilket kan leda till kraftiga prisfall.

I dag ligger kostnaden i Indien för behandling med originalpreparat på motsvarande cirka 95–119 dollar för Ozempic och 108–173 dollar för Wegovy per månad. Med generisk konkurrens bedöms priset kunna sjunka till omkring 36–54 dollar. Enligt uppgifter som refereras av The Juggernaut planerar ett indiskt läkemedelsbolag att introducera semaglutid för så lite som 14 dollar per månad.

Samtidigt förväntas ett stort antal nya produkter lanseras. Uppskattningar pekar på att över 40 tillverkare kan introducera mer än 50 varumärken redan under 2026. Liknande utveckling har tidigare setts på den indiska marknaden när patent löpt ut, med en snabb uppskalning av generiska alternativ.

Kan spridas globalt

Utvecklingen i Indien beskrivs som potentiellt omvälvande, inte bara nationellt utan globalt. Landet är en av världens största producenter av generiska läkemedel och står för omkring 20 procent av den globala produktionen.

Flera länder väntas följa efter, däribland Kina, Kanada, Brasilien, Turkiet och Sydafrika. I USA och Europa dröjer det däremot till början av 2030-talet innan motsvarande generisk konkurrens kan slå igenom, på grund av kvarvarande patentskydd.

Priskrig i USA

Parallellt pågår en annan utveckling i USA, där läkemedelsbolagen redan nu sänker priserna kraftigt i konkurrensen om patienter som betalar ur egen ficka.

Enligt BBC har priset på Wegovy för självbetalande patienter sjunkit till omkring 149 dollar per månad, från tidigare över 1 600 dollar. Även Zepbound har fått sänkta priser, där en version i injektionsflaska nu börjar på 299 dollar per månad. När läkemedlet lanserades i USA 2023 låg en månadsdos på över 1 000 dollar.

Bakgrunden är att många försäkringssystem i USA ännu inte täcker läkemedlen vid behandling av obesitas, vilket har lett till att bolagen i högre grad konkurrerar direkt om patienter. Nya försäljningskanaler har etablerats, bland annat genom direktförsäljning via särskilda webbplatser och samarbeten med detaljhandelsaktörer som Walmart och Costco.

Samtidigt pågår politiska initiativ i USA för att öka tillgången, bland annat genom att det offentliga sjukförsäkringssystemet Medicare ska börja omfatta läkemedlen på provbasis i juli.

Ökad tillgång väcker frågor

Den ökade tillgängligheten lyfts som en möjlighet att nå fler patienter med obesitas och typ 2-diabetes. I Indien, där över 77 miljoner personer lever med diabetes, kan lägre priser innebära att behandlingen blir tillgänglig för grupper som tidigare inte haft råd.

I USA har prissänkningarna redan gjort det möjligt för vissa patienter att fortsätta eller höja sin behandling, trots att läkemedlen ofta fortfarande inte omfattas av försäkringsskydd vid obesitas.

Samtidigt väcker utvecklingen frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på. I Indien beskriver läkare oro för att preparaten skrivs ut eller marknadsförs i sammanhang där medicinsk uppföljning saknas, med fokus på snabb viktnedgång snarare än långsiktig behandling.

Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.