Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

ANNONS

Innehåll från Annons från Nutricia

Annons

Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom - ny forskning och behandling ger hopp

I takt med att befolkningen åldras ökar förekomsten av hjärnrelaterade sjukdomar, där Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste. Än så länge saknas botemedel, men tack vare forskningsframsteg är möjligheterna i dag större att upptäcka sjukdomen i tidigt skede och att bromsa förloppet med olika behandlingar.

6 mars, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

Vad är vanliga symtom?

Alzheimers sjukdom är en progressiv neurodegenerativ sjukdom som i hög grad påverkar individens kognitiva förmågor. De vanligaste symtomen inkluderar försämrat korttidsminne, nedsatt förmåga att hantera vardagliga sysslor och språkstörningar som att hitta ord eller förstå talat språk. Det är också vanligt att man upplever förändrad rums- och synuppfattning, vilket kan leda till problem med orientering och avståndsbedömning. Ett annat symtom kan vara personlighets- och beteendeförändringar, exempelvis ökad irritabilitet, depression eller tillbakadragenhet.

Symtomen kan initialt vara subtila, men förvärras gradvis i takt med att sjukdomen fortskrider.

Vilka är riskfaktorerna?

Den exakta orsaken till varför vissa drabbas av Alzheimers sjukdom är fortfarande okänd. Men forskare har identifierat flera faktorer som kan påverka risken för att utveckla sjukdomen:

• Den främsta riskfaktorn är hög ålder. Efter 65 år ökar risken markant.

• Genetik och ärftlighet – vissa gener har kopplats till en ökad risk, särskilt vid familjär Alzheimers sjukdom.

• Livsstil och hälsa – faktorer som högt blodtryck, diabetes, rökning, låg fysisk aktivitet och ohälsosam kost kan bidra till sjukdomsutvecklingen.

• Hjärnskador – tidigare skallskador har kopplats till en ökad risk för neurodegenerativa sjukdomar.

• Miljöfaktorer – vissa forskningsrön pekar på att miljögifter kan spela en roll, men sambandet är ännu inte helt klarlagt.

Sjukdomen kan börja utvecklas i hjärnan flera årtionden innan de första symtomen visar sig, vilket gör tidig identifiering och förebyggande åtgärder särskilt viktiga.

Kan man förebygga sjukdomen?

Forskning som FINGER-studien tyder på att en hälsosam livsstil kan bidra till att minska risken för Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Särskilt kost och fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan. Det är dessutom aldrig för sent att förändra sina vanor för att förbättra sin hjärnhälsa.

• Näringsrik kost – Medelhavskosten, som är rik på grönsaker, fisk, olivolja, nötter, baljväxter och fullkornsprodukter, anses gynnsam för hjärnans hälsa. Den nordiska varianten, där olivolja ersätts med rapsolja och bär inkluderas, har också positiva effekter.

• Fysisk aktivitet – Regelbunden motion bidrar till ökad blodcirkulation i hjärnan och kan minska risken för neurodegenerativa sjukdomar.

• Mental stimulans – Att hålla hjärnan aktiv genom läsning, problemlösning, sociala aktiviteter och nya utmaningar kan ha en skyddande effekt.

• Social interaktion – Social isolering kan öka risken för kognitiv försämring, medan umgänge och engagerande aktiviteter kan bidra till bibehållen hjärnhälsa.

Tidig diagnos är viktigt

Alzheimers sjukdom är ofta förknippad med stigma och en känsla av skam, vilket kan leda till att personer drar sig för att söka vård. Ökad medvetenhet och kunskap om sjukdomen kan bidra till att bryta denna tystnad och möjliggöra tidigare diagnos och behandling. Det i sin sin tur förbättrar livskvaliteten. Det ger också den drabbade och de närstående bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar.

Närstående spelar en viktig roll i att identifiera symtom och uppmuntra till medicinsk utredning. Många personer med kognitiva svårigheter söker inte vård på egen hand, vilket gör familjens och vännernas observationer värdefulla.

Sjukdomen påverkar hela familjen

Sjukdomen drabbar inte bara individen utan även närstående, som ofta får en betydande roll som vårdgivare. Att hantera en demenssjukdom kan vara känslomässigt och praktiskt krävande, varför stöd och information till anhöriga är avgörande.

Vid misstanke om Alzheimers sjukdom rekommenderas tidig konsultation med vårdpersonal, minnestester och eventuellt ytterligare undersökningar.

Souvenaid - medicinsk kostbehandling

Souvenaid är en näringsdryck särskilt utvecklad för kostbehandling av tidig Alzheimers sjukdom. Den innehåller en vetenskapligt sammansatt kombination av näringsämnen som omega-3-fettsyror, uridinmonofosfat, kolin, fosfolipider och B-vitaminer. Dessa spelar en central roll i nybildningen av fosfolipider i hjärnan. De förekommer naturligt i kosten, men har visat sig vara lägre hos personer med sjukdomen jämfört med friska personer i samma ålder.

Genom att tillföra dessa näringsämnen i en noggrant balanserad kombination, kan de samverka och förstärka varandras effekt, vilket gör att deras samlade påverkan blir större än om de intas var för sig.

Souvenaid är kliniskt testat och tolereras väl. Det har inga kända biverkningar, men bör inte användas av personer med allergi mot fisk-, soja- eller mjölkprotein. För råd om kostbehandling, kontakta din vårdgivare eller apotekspersonal.


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.