ANNONS

Innehåll från Annons från Nutricia

Annons

Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom - ny forskning och behandling ger hopp

I takt med att befolkningen åldras ökar förekomsten av hjärnrelaterade sjukdomar, där Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste. Än så länge saknas botemedel, men tack vare forskningsframsteg är möjligheterna i dag större att upptäcka sjukdomen i tidigt skede och att bromsa förloppet med olika behandlingar.

6 mars, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Vad är vanliga symtom?

Alzheimers sjukdom är en progressiv neurodegenerativ sjukdom som i hög grad påverkar individens kognitiva förmågor. De vanligaste symtomen inkluderar försämrat korttidsminne, nedsatt förmåga att hantera vardagliga sysslor och språkstörningar som att hitta ord eller förstå talat språk. Det är också vanligt att man upplever förändrad rums- och synuppfattning, vilket kan leda till problem med orientering och avståndsbedömning. Ett annat symtom kan vara personlighets- och beteendeförändringar, exempelvis ökad irritabilitet, depression eller tillbakadragenhet.

Symtomen kan initialt vara subtila, men förvärras gradvis i takt med att sjukdomen fortskrider.

Vilka är riskfaktorerna?

Den exakta orsaken till varför vissa drabbas av Alzheimers sjukdom är fortfarande okänd. Men forskare har identifierat flera faktorer som kan påverka risken för att utveckla sjukdomen:

• Den främsta riskfaktorn är hög ålder. Efter 65 år ökar risken markant.

• Genetik och ärftlighet – vissa gener har kopplats till en ökad risk, särskilt vid familjär Alzheimers sjukdom.

• Livsstil och hälsa – faktorer som högt blodtryck, diabetes, rökning, låg fysisk aktivitet och ohälsosam kost kan bidra till sjukdomsutvecklingen.

• Hjärnskador – tidigare skallskador har kopplats till en ökad risk för neurodegenerativa sjukdomar.

• Miljöfaktorer – vissa forskningsrön pekar på att miljögifter kan spela en roll, men sambandet är ännu inte helt klarlagt.

Sjukdomen kan börja utvecklas i hjärnan flera årtionden innan de första symtomen visar sig, vilket gör tidig identifiering och förebyggande åtgärder särskilt viktiga.

Kan man förebygga sjukdomen?

Forskning som FINGER-studien tyder på att en hälsosam livsstil kan bidra till att minska risken för Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Särskilt kost och fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan. Det är dessutom aldrig för sent att förändra sina vanor för att förbättra sin hjärnhälsa.

• Näringsrik kost – Medelhavskosten, som är rik på grönsaker, fisk, olivolja, nötter, baljväxter och fullkornsprodukter, anses gynnsam för hjärnans hälsa. Den nordiska varianten, där olivolja ersätts med rapsolja och bär inkluderas, har också positiva effekter.

• Fysisk aktivitet – Regelbunden motion bidrar till ökad blodcirkulation i hjärnan och kan minska risken för neurodegenerativa sjukdomar.

• Mental stimulans – Att hålla hjärnan aktiv genom läsning, problemlösning, sociala aktiviteter och nya utmaningar kan ha en skyddande effekt.

• Social interaktion – Social isolering kan öka risken för kognitiv försämring, medan umgänge och engagerande aktiviteter kan bidra till bibehållen hjärnhälsa.

Tidig diagnos är viktigt

Alzheimers sjukdom är ofta förknippad med stigma och en känsla av skam, vilket kan leda till att personer drar sig för att söka vård. Ökad medvetenhet och kunskap om sjukdomen kan bidra till att bryta denna tystnad och möjliggöra tidigare diagnos och behandling. Det i sin sin tur förbättrar livskvaliteten. Det ger också den drabbade och de närstående bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar.

Närstående spelar en viktig roll i att identifiera symtom och uppmuntra till medicinsk utredning. Många personer med kognitiva svårigheter söker inte vård på egen hand, vilket gör familjens och vännernas observationer värdefulla.

Sjukdomen påverkar hela familjen

Sjukdomen drabbar inte bara individen utan även närstående, som ofta får en betydande roll som vårdgivare. Att hantera en demenssjukdom kan vara känslomässigt och praktiskt krävande, varför stöd och information till anhöriga är avgörande.

Vid misstanke om Alzheimers sjukdom rekommenderas tidig konsultation med vårdpersonal, minnestester och eventuellt ytterligare undersökningar.

Souvenaid - medicinsk kostbehandling

Souvenaid är en näringsdryck särskilt utvecklad för kostbehandling av tidig Alzheimers sjukdom. Den innehåller en vetenskapligt sammansatt kombination av näringsämnen som omega-3-fettsyror, uridinmonofosfat, kolin, fosfolipider och B-vitaminer. Dessa spelar en central roll i nybildningen av fosfolipider i hjärnan. De förekommer naturligt i kosten, men har visat sig vara lägre hos personer med sjukdomen jämfört med friska personer i samma ålder.

Genom att tillföra dessa näringsämnen i en noggrant balanserad kombination, kan de samverka och förstärka varandras effekt, vilket gör att deras samlade påverkan blir större än om de intas var för sig.

Souvenaid är kliniskt testat och tolereras väl. Det har inga kända biverkningar, men bör inte användas av personer med allergi mot fisk-, soja- eller mjölkprotein. För råd om kostbehandling, kontakta din vårdgivare eller apotekspersonal.

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.