Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

ANNONS

Innehåll från Annons från Nutricia

Annons

Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom - ny forskning och behandling ger hopp

I takt med att befolkningen åldras ökar förekomsten av hjärnrelaterade sjukdomar, där Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste. Än så länge saknas botemedel, men tack vare forskningsframsteg är möjligheterna i dag större att upptäcka sjukdomen i tidigt skede och att bromsa förloppet med olika behandlingar.

6 mars, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

Vad är vanliga symtom?

Alzheimers sjukdom är en progressiv neurodegenerativ sjukdom som i hög grad påverkar individens kognitiva förmågor. De vanligaste symtomen inkluderar försämrat korttidsminne, nedsatt förmåga att hantera vardagliga sysslor och språkstörningar som att hitta ord eller förstå talat språk. Det är också vanligt att man upplever förändrad rums- och synuppfattning, vilket kan leda till problem med orientering och avståndsbedömning. Ett annat symtom kan vara personlighets- och beteendeförändringar, exempelvis ökad irritabilitet, depression eller tillbakadragenhet.

Symtomen kan initialt vara subtila, men förvärras gradvis i takt med att sjukdomen fortskrider.

Vilka är riskfaktorerna?

Den exakta orsaken till varför vissa drabbas av Alzheimers sjukdom är fortfarande okänd. Men forskare har identifierat flera faktorer som kan påverka risken för att utveckla sjukdomen:

• Den främsta riskfaktorn är hög ålder. Efter 65 år ökar risken markant.

• Genetik och ärftlighet – vissa gener har kopplats till en ökad risk, särskilt vid familjär Alzheimers sjukdom.

• Livsstil och hälsa – faktorer som högt blodtryck, diabetes, rökning, låg fysisk aktivitet och ohälsosam kost kan bidra till sjukdomsutvecklingen.

• Hjärnskador – tidigare skallskador har kopplats till en ökad risk för neurodegenerativa sjukdomar.

• Miljöfaktorer – vissa forskningsrön pekar på att miljögifter kan spela en roll, men sambandet är ännu inte helt klarlagt.

Sjukdomen kan börja utvecklas i hjärnan flera årtionden innan de första symtomen visar sig, vilket gör tidig identifiering och förebyggande åtgärder särskilt viktiga.

Kan man förebygga sjukdomen?

Forskning som FINGER-studien tyder på att en hälsosam livsstil kan bidra till att minska risken för Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Särskilt kost och fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan. Det är dessutom aldrig för sent att förändra sina vanor för att förbättra sin hjärnhälsa.

• Näringsrik kost – Medelhavskosten, som är rik på grönsaker, fisk, olivolja, nötter, baljväxter och fullkornsprodukter, anses gynnsam för hjärnans hälsa. Den nordiska varianten, där olivolja ersätts med rapsolja och bär inkluderas, har också positiva effekter.

• Fysisk aktivitet – Regelbunden motion bidrar till ökad blodcirkulation i hjärnan och kan minska risken för neurodegenerativa sjukdomar.

• Mental stimulans – Att hålla hjärnan aktiv genom läsning, problemlösning, sociala aktiviteter och nya utmaningar kan ha en skyddande effekt.

• Social interaktion – Social isolering kan öka risken för kognitiv försämring, medan umgänge och engagerande aktiviteter kan bidra till bibehållen hjärnhälsa.

Tidig diagnos är viktigt

Alzheimers sjukdom är ofta förknippad med stigma och en känsla av skam, vilket kan leda till att personer drar sig för att söka vård. Ökad medvetenhet och kunskap om sjukdomen kan bidra till att bryta denna tystnad och möjliggöra tidigare diagnos och behandling. Det i sin sin tur förbättrar livskvaliteten. Det ger också den drabbade och de närstående bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar.

Närstående spelar en viktig roll i att identifiera symtom och uppmuntra till medicinsk utredning. Många personer med kognitiva svårigheter söker inte vård på egen hand, vilket gör familjens och vännernas observationer värdefulla.

Sjukdomen påverkar hela familjen

Sjukdomen drabbar inte bara individen utan även närstående, som ofta får en betydande roll som vårdgivare. Att hantera en demenssjukdom kan vara känslomässigt och praktiskt krävande, varför stöd och information till anhöriga är avgörande.

Vid misstanke om Alzheimers sjukdom rekommenderas tidig konsultation med vårdpersonal, minnestester och eventuellt ytterligare undersökningar.

Souvenaid - medicinsk kostbehandling

Souvenaid är en näringsdryck särskilt utvecklad för kostbehandling av tidig Alzheimers sjukdom. Den innehåller en vetenskapligt sammansatt kombination av näringsämnen som omega-3-fettsyror, uridinmonofosfat, kolin, fosfolipider och B-vitaminer. Dessa spelar en central roll i nybildningen av fosfolipider i hjärnan. De förekommer naturligt i kosten, men har visat sig vara lägre hos personer med sjukdomen jämfört med friska personer i samma ålder.

Genom att tillföra dessa näringsämnen i en noggrant balanserad kombination, kan de samverka och förstärka varandras effekt, vilket gör att deras samlade påverkan blir större än om de intas var för sig.

Souvenaid är kliniskt testat och tolereras väl. Det har inga kända biverkningar, men bör inte användas av personer med allergi mot fisk-, soja- eller mjölkprotein. För råd om kostbehandling, kontakta din vårdgivare eller apotekspersonal.


Dela artikeln

Geriatrik

Undernäring får egen diagnos ”Ett paradigmskifte”

För första gången får sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11. Bakom beslutet ligger ett mångårigt internationellt arbete där svenska forskare varit drivande.

Nina Granberg 8 juli, 2026 Uppdaterades 9 juli, 2026 5 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

För Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition, innebär beslutet betydligt mer än en ny diagnoskod. Tillsammans med Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har hon varit drivande bakom det svenska förslaget till WHO. Arbetet skedde i nära samarbete med ESPEN och med stöd av fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer.

– Det här innebär ett paradigmskifte, säger hon.

Hittills har sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna saknat en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem. Däremot har ICD-systemet innehållit diagnoser för andra former av undernäring, men inte för den sjukdomsrelaterade undernäring som är vanlig inom dagens hälso- och sjukvård.

– I den nuvarande ICD-10 finns många specifika diagnoser kopplade till undernäring, till exempel olika mikronäringsbrister och tillstånd som främst är förknippade till svält. Utmaningen, framför allt i västerländsk hälso- och sjukvård, har varit att det inte har funnits någon diagnos för den sjukdomsrelaterade undernäring vi möter hos vuxna patienter.

Elisabet-Rothenberg-1
Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition.Kristianstad university

Avsaknaden av en egen diagnos har gjort det svårare att identifiera och dokumentera sjukdomsrelaterad undernäring på ett enhetligt sätt. Enligt Elisabet Rothenberg är det just den bristen som den nya ICD-koden ska råda bot på.

– Nu får vi en formell etikett på problemet. Det gör att hälso- och sjukvården aktivt kan identifiera och dokumentera undernäring på ett helt annat sätt än tidigare.

Beslutet väntas också få betydelse långt utanför den enskilda patientens journal.

– Syns man inte så finns man inte. Finns det ingen diagnos går det inte heller att följa förekomsten av undernäring på ett systematiskt sätt. Det blir svårt att visa hur stort problemet är, att bedriva forskning och att planera vårdens resurser.

Den nya diagnosen skapar också bättre förutsättningar för uppföljning och forskning.

– Med en diagnos kan vi börja samla statistik och följa utvecklingen över tid. Vi får bättre möjligheter att jämföra data mellan länder och att utvärdera effekten av olika nutritionsinsatser.

Diagnosen är samtidigt inte ett mål i sig, betonar Elisabet Rothenberg.

– En diagnos behandlar förstås ingen patient. Men den är en viktig förutsättning för att vi ska kunna synliggöra problemet och ge undernäring den uppmärksamhet som tillståndet förtjänar.

Lång väg till ny diagnos

När GLIM-kriterierna hade publicerats såg Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm en möjlighet att ta nästa steg. GLIM-kriterierna beskrev hur sjukdomsrelaterad undernäring skulle diagnostiseras – nu behövde de också bli en del av WHO:s internationella klassifikationssystem.

För Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm blev nästa steg att ta reda på hur ett ändringsförslag kunde lämnas till WHO.

– Vi insåg ganska snart att vägen gick via Socialstyrelsens ICD-enhet.

År 2020 lämnade enheten in det svenska ändringsförslaget till WHO. Därefter följde flera års granskning och dialog innan organisationen fattade sitt beslut.

– Det här är inget som händer över en natt. Det är resultatet av många års arbete tillsammans med kollegor från hela världen.

Från beslut till praktik

WHO:s beslut är fattat, men innan diagnosen börjar användas i svensk hälso- och sjukvård återstår införandet av ICD-11. Enligt nuvarande plan väntas Sverige gå över till det nya klassifikationssystemet 2028.

– Från att det formellt finns en diagnos till att den börjar tillämpas på bred front är nästa utmaning.

Införandet kommer enligt Elisabet Rothenberg att ta tid.

– Bland oss kliniska dietister är detta inget problem. Det är helt underbart att vi har fått en diagnos som vi kan sätta. Men innan läkare på bred front börjar använda den här diagnoskoden kommer det att ta ytterligare ett antal år.

Utmaningen handlar enligt henne inte bara om en ny diagnoskod, utan också om att förändra synen på sjukdomsrelaterad undernäring.

– Det har ju varit undernäringsproblematikens stora utmaning i alla år att många ser inte problemet. Och ser man det så förknippar man det med att det är naturligt när man blir gammal. Eller att någon är så sjuk att det inte är konstigt eller snarast naturligt att vikt förloras. 

Den nya diagnosen får också konsekvenser för dietisternas kliniska arbete.

– För dietistprofessionen är det här en oerhört viktig diagnos. Dessutom är det en diagnos som dietisten kan ställa självständigt. 

Men ytterst handlar förändringen om patienterna.

– Till syvende och sist är det helt uppenbart att ur patientens synvinkel är det förstås en fördel att alla de problem som man har identifieras och åtgärdas på ett adekvat sätt.

FAKTA

Därför spelar en diagnoskod roll

ICD (International Classification of Diseases) är WHO:s internationella klassifikationssystem för sjukdomar och hälsotillstånd. Diagnoskoder används i hälso- och sjukvården för dokumentation, statistik, forskning och planering.

Den nya diagnoskoden för undernäring hos vuxna (5B72) innebär att sjukdomsrelaterad undernäring för första gången får en egen plats i ICD-11. Det kan få flera konsekvenser:

  • Enhetligare diagnostik – vården får en gemensam diagnos för sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna.
  • Bättre uppföljning – förekomsten av undernäring kan följas systematiskt över tid.
  • Bättre forskningsförutsättningar – en gemensam diagnos gör det lättare att samla in och jämföra data.
  • Bättre planeringsunderlag – vården får bättre möjligheter att synliggöra behov och planera resurser.

Från GLIM till ICD – lång väg till ny diagnos

  • 2016: Det internationella samarbetet GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition) bildas.
  • 2019: GLIM publicerar internationella diagnoskriterier för undernäring.
  • 2019: Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm kontaktar Socialstyrelsens ICD-enhet för att undersöka hur kriterierna kan omsättas i en ny ICD-diagnos.
  • 2020: Socialstyrelsens ICD-enhet lämnar, med stöd från fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer, in ett svenskt ändringsförslag till WHO.
  • 2025: WHO beslutar att införa den nya diagnosen Undernäring hos vuxna (5B72) i ICD-11.
  • 2027: Den nya diagnoskoden träder i kraft internationellt.
  • 2028: Sverige planerar att införa ICD-11.

Läs mer:



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 1 juli, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.