Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

ANNONS

Innehåll från Annons från Nutricia

Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom - ny forskning och behandling ger hopp

I takt med att befolkningen åldras ökar förekomsten av hjärnrelaterade sjukdomar, där Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste. Än så länge saknas botemedel, men tack vare forskningsframsteg är möjligheterna i dag större att upptäcka sjukdomen i tidigt skede och att bromsa förloppet med olika behandlingar.

6 mars, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Vad är vanliga symtom?

Alzheimers sjukdom är en progressiv neurodegenerativ sjukdom som i hög grad påverkar individens kognitiva förmågor. De vanligaste symtomen inkluderar försämrat korttidsminne, nedsatt förmåga att hantera vardagliga sysslor och språkstörningar som att hitta ord eller förstå talat språk. Det är också vanligt att man upplever förändrad rums- och synuppfattning, vilket kan leda till problem med orientering och avståndsbedömning. Ett annat symtom kan vara personlighets- och beteendeförändringar, exempelvis ökad irritabilitet, depression eller tillbakadragenhet.

Symtomen kan initialt vara subtila, men förvärras gradvis i takt med att sjukdomen fortskrider.

Vilka är riskfaktorerna?

Den exakta orsaken till varför vissa drabbas av Alzheimers sjukdom är fortfarande okänd. Men forskare har identifierat flera faktorer som kan påverka risken för att utveckla sjukdomen:

• Den främsta riskfaktorn är hög ålder. Efter 65 år ökar risken markant.

• Genetik och ärftlighet – vissa gener har kopplats till en ökad risk, särskilt vid familjär Alzheimers sjukdom.

• Livsstil och hälsa – faktorer som högt blodtryck, diabetes, rökning, låg fysisk aktivitet och ohälsosam kost kan bidra till sjukdomsutvecklingen.

• Hjärnskador – tidigare skallskador har kopplats till en ökad risk för neurodegenerativa sjukdomar.

• Miljöfaktorer – vissa forskningsrön pekar på att miljögifter kan spela en roll, men sambandet är ännu inte helt klarlagt.

Sjukdomen kan börja utvecklas i hjärnan flera årtionden innan de första symtomen visar sig, vilket gör tidig identifiering och förebyggande åtgärder särskilt viktiga.

Kan man förebygga sjukdomen?

Forskning som FINGER-studien tyder på att en hälsosam livsstil kan bidra till att minska risken för Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Särskilt kost och fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan. Det är dessutom aldrig för sent att förändra sina vanor för att förbättra sin hjärnhälsa.

• Näringsrik kost – Medelhavskosten, som är rik på grönsaker, fisk, olivolja, nötter, baljväxter och fullkornsprodukter, anses gynnsam för hjärnans hälsa. Den nordiska varianten, där olivolja ersätts med rapsolja och bär inkluderas, har också positiva effekter.

• Fysisk aktivitet – Regelbunden motion bidrar till ökad blodcirkulation i hjärnan och kan minska risken för neurodegenerativa sjukdomar.

• Mental stimulans – Att hålla hjärnan aktiv genom läsning, problemlösning, sociala aktiviteter och nya utmaningar kan ha en skyddande effekt.

• Social interaktion – Social isolering kan öka risken för kognitiv försämring, medan umgänge och engagerande aktiviteter kan bidra till bibehållen hjärnhälsa.

Tidig diagnos är viktigt

Alzheimers sjukdom är ofta förknippad med stigma och en känsla av skam, vilket kan leda till att personer drar sig för att söka vård. Ökad medvetenhet och kunskap om sjukdomen kan bidra till att bryta denna tystnad och möjliggöra tidigare diagnos och behandling. Det i sin sin tur förbättrar livskvaliteten. Det ger också den drabbade och de närstående bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar.

Närstående spelar en viktig roll i att identifiera symtom och uppmuntra till medicinsk utredning. Många personer med kognitiva svårigheter söker inte vård på egen hand, vilket gör familjens och vännernas observationer värdefulla.

Sjukdomen påverkar hela familjen

Sjukdomen drabbar inte bara individen utan även närstående, som ofta får en betydande roll som vårdgivare. Att hantera en demenssjukdom kan vara känslomässigt och praktiskt krävande, varför stöd och information till anhöriga är avgörande.

Vid misstanke om Alzheimers sjukdom rekommenderas tidig konsultation med vårdpersonal, minnestester och eventuellt ytterligare undersökningar.

Souvenaid - medicinsk kostbehandling

Souvenaid är en näringsdryck särskilt utvecklad för kostbehandling av tidig Alzheimers sjukdom. Den innehåller en vetenskapligt sammansatt kombination av näringsämnen som omega-3-fettsyror, uridinmonofosfat, kolin, fosfolipider och B-vitaminer. Dessa spelar en central roll i nybildningen av fosfolipider i hjärnan. De förekommer naturligt i kosten, men har visat sig vara lägre hos personer med sjukdomen jämfört med friska personer i samma ålder.

Genom att tillföra dessa näringsämnen i en noggrant balanserad kombination, kan de samverka och förstärka varandras effekt, vilket gör att deras samlade påverkan blir större än om de intas var för sig.

Souvenaid är kliniskt testat och tolereras väl. Det har inga kända biverkningar, men bör inte användas av personer med allergi mot fisk-, soja- eller mjölkprotein. För råd om kostbehandling, kontakta din vårdgivare eller apotekspersonal.


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.